​Transporter och styrmedel

Som nämndes i förra veckans nyhetsbrev har nu äntligen miljökompensationen till godstransporter på järnväg blivit godkänd på EU-nivån. Miljökompensationen är ett vallöfte som nu, genom godkännandet, infriats. Kompensationen ska betalas ut två gånger årligen som ett bidrag för redan utfört transportarbete på det svenska järnvägsnätet. Programmet för miljökompensation gäller 2018 och 2019 och den totala kompensationen uppgår till 389 miljoner kronor 2018 och 174 miljoner kronor för 2019. Vi förutsätter att programmet därefter förlängs och att totalbeloppet för kompensationen kan ökas betydligt under kommande år. Exempelvis leder motsvarande kompensationssystem i Danmark – så kallad ”miljøtilskud” – till att kostnaderna för banavgifter reduceras till noll.

Idag är sista dag för remissvar avseende vägslitageskatten, dvs Finansdepartementets promemoria "En ny inriktning för beskattning av vägtransporter". Det är en ovanlig produkt i svenskt lagstiftningsarbete, endast en övergripande skiss av förslag till avståndsbaserad beskattning av tung lastbilstrafik. Ett antal avgörande frågor är inte färdigutredda, såsom skattesatser, tidplan, närmare omfattning av det vägnät som ska ligga till grund för beskattningen. Tågoperatörernas bedömning är ändå att inriktningen i stort är riktig, inte minst genom den uttryckliga ambitionen att möjliggöra för överflyttning av godstransporter från väg till järnväg och sjöfart. Styrningen är således i fokus och målet är att även vägtransporterna i framtiden ska täcka sina externa kostnader. Det viktigaste är dock inte att ett ökat kostnadstryck genom höjning av kostnadsbilden för vägtransporter i Sverige blir resultatet. För godstransportköparna inom svenskt näringsliv är förutsebarhet och rimliga nivåer i fråga om skatter och avgifter av avgörande betydelse för hållbarheten i affären. Den svenska exportindustrin behöver effektiva transporter med konkurrenskraftiga priser och leveranser.

Både svenska åkeriföretag och våra järnvägsföretag har länge fört en orättvis priskamp mot utländska åkare på svenska vägar. När avgifter höjs måste konsekvensanalysen utgå från att Sveriges position som en stark exportnation inte hotas och att vårt beroende av utrikeshandel är avgörande för vår framgång och vidmakthållen skattebas. Vi bör inte i onödan ta på oss tvångströja i form av kostnadsdrivande regleringar och ökande avgifter eftersom vi redan har långa avstånd till de marknader där våra export- och importprodukter köps och säljs. Detta gäller alla transportslag men inte minst järnvägen, där banavgifter, tvång om kostnadsdrivande signalsystem/ombord utrustning, krav på tystare bromsblock, bidrar till fördyringar för transportköparna.

Debatten om nya stambanor har fortsatt med intensitet och vi noterar att forskarvärlden kommer till olika slutsatser om man ska se det som en dålig affär eller som en vinstaffär. I DN står det: Höghastighetståg dålig affär för samhället och klimatet och i Dagens industri Fyra KTH-forskare: Snabba tåg ger högre vinst

Kom ihåg att anmäla er till Tågoperatörernas årsstämma den 7 maj!