Tågföretagens viktigaste medskick till regeringen inför infrastrukturpropositionen är att en 20-procenting uppräkning av ramanslaget inte räcker för att både hantera underhållsskulden och säkra behovet av mer kapacitet i transportsystemet. Det är en större brist att regeringens direktiv inte gav Trafikverket i uppdrag att göra en samlad bedömning av framtida krav på transportinfrastrukturen.
Tågföretagen delar idag ett utkast till svar på Trafikverkets Inriktningsunderlag, som är en helt central del av den fortsatta beslutsprocessen kring framtida infrastruktur och utvecklingen av transportsystemet kommande decennier. Utkastet som finns på Tågföretagens webb är ”work-in-progress” och kommer uppdateras löpande fram till remisstidens utgång den 15 april.
Vi har löpande fått ta del av pusselbitar som indikerar att en ny klimatpolitik är i vardande, men helheten har uteblivit. Strax före julhelgen kom den utlovade klimathandlingsplanen. Det återstår att se om de idag kvantifierbara målen ersätts. Vi noterar vid en första anblick att regeringen vill ge en myndighet i uppdrag att stärka samordningen av transportsektorns klimatomställning.
Under veckan fortsatte Ekots granskning av problemet med gamla och trasiga spårväxlar. Vi förutsätter att Trafikverket tar frågan på största allvar. I veckan lades Långtidsutredningen fram med regelförslag som kan innebära att överskottsmålet avskaffas och ersätts med ett balansmål. Övergången till ett balansmål frigör tiotals miljarder i reformutrymme till bland annat infrastrukturinvesteringar.
På Järnvägsbranschens samverkansforums, JBS, strategidag lades grundstenarna för en vision för järnvägsbranschen i en värld där stora megatrender förändrar spelplanen i realtid. Självfallet kräver dagens höga förändringstakt ett agilt förhållningssätt. Samtidigt måste vi ha ett mer långsiktigt roder att hålla oss i. Vi måste nå upp till krav på en stabil och långsiktigt hållbar leverans.
Man kan analysera orsak och verkan. SJ har här ett jobb att göra men tar också sitt ansvar för det som inträffade i samband med det stora biljettsläppet i veckan. De extrema effekterna av dynamisk prissättning kan endast liknas vid biljettsläpp till större konserter. De fans som blir utan biljett när sajten kraschar eller ser att priset snabbt blir orimligt känner en plötslig motvilja mot en tidig
Utvecklingen av nationella sammanhållna stråk är nödvändig för att järnvägen ska bli transporteffektiv på riktigt. Det är då välkommet att planförslaget innehåller stora satsningar på nybyggnation men genomförandet tar orimligt lång tid. Industrins stora investeringar kommer att vara på plats före 2030, därefter kan det dröja upp till 15 år innan transportsystemet är förstärkt så effekterna märks.
Oron är stor efter Rysslands invasion av Ukraina. Det är en tragedi för världen som vi lärt känna den under efterkrigstiden. Situationen kan få helt avgörande påverkan på hur vi lever och transporterar oss och det sker samtidigt som samhället precis påbörjat återgången till ett nytt normalläge. För transportsektorn är det i dagsläget svårt att göra säkra prognoser om hur snabb återgången blir.
Tågresenärer vill ha snabb stabil uppkoppling och kunna ringa och surfa obehindrat utan avbrott. Redan förra året meddelade regeringen att man avsatt 25 miljoner kr för åtgärder för bättre mobil uppkoppling på tåg år 2021 och lika mycket år 2022. Post- och telestyrelsen, PTS, har lämnat förslag på åtgärder, som IT&Telekomföretagen och Tågföretagen ser positivt på och kommenterar i ett remissvar.
Regeringen vill förlänga smittskyddsåtgärderna i den långväga kollektivtrafiken till och med 14 augusti. I det förslag som sändes ut på remiss till 4 maj har inget ändrats jämfört med det ursprungliga förslaget som kritiserades av en lång rad remissinstanser utöver Tågföretagen. Hur är en sådan hantering överhuvudtaget möjlig?
Den redan ansträngda ekonomin hos tågföretagen kommer drabbas än mer nu när sommarens förväntade trafik försvinner i och med de förlängda restriktionerna. Vi kräver direkt stöd alternativt att banavgifterna för perioden ska slopas och begär nu möte med infrastrukturminister Tomas Eneroth.
Tågföretagen har i veckan svarat på Socialdepartementets promemoria om tillfälliga smittskyddsåtgärder för långväga kollektivtrafik, där remisstiden var cirka 24 timmar. Tågföretagen gör bedömningen att det är orimligt att begränsningen av antalet belagda sittplatser ska omfatta obokade resor. De tillfälliga åtgärderna ger inte heller tågföretagen en rimlig chans att förbereda sig.
Vi har för andra året i rad redovisat den bästa punktligheten för järnvägen sedan 2013. För 2020 var punktligheten 93,5 procent enligt Trafikverkets pressmeddelande, vilket är en ökning med 2,2 procentenheter från 2019. Förklaringen till den kraftiga ökningen av punktligheten – som föreföll osannolik så sent som för ett år sedan – är naturligtvis att pandemin drastiskt minskat resandet.
Vi upplever en politisk samsyn om behoven av mer kapacitet i form av nya stambanor och tillkommande förbindelser i Öresund under kommande år. Infrastrukturen i södra Sverige måste svara upp och de konkreta besluten – om förbindelser både för person- och godstrafik, med kapacitet för 1 050 långa tåg – måste fattas snarast.
Det är inget lätt uppdrag Trafikverket har fått. Med Sverigeförhandlingen i fonden ska nu en utbyggnad av nya stambanor föreslås som klarar ett investeringstak på 205 miljarder kronor. Att politiker av olika färg vill pruta är förståeligt. Det är ett vågspel att ensidigt fokusera på den initiala investeringskalkylen när samhällsutveckling, effekterna och livscykelkostnad borde vara bärande.
EU-förordningen Fastställande av åtgärder för en hållbar järnvägsmarknad gäller från den 13 oktober 2020. Lagstiftningen ska snarast uppfattas som en uppmaning att ge lättnader för banavgifter och bokningsavgifter, även retroaktivt. Tågföretagen har bett Thomas Eneroth om ett möte. Elektrifieringskommissionen och framtidens underhåll av järnvägen kommenteras också i veckans nyhetsbrev.
Tågoperatörerna konstaterar att promemorian är ovanlig i svenskt lagstiftningsarbete eftersom den endast ger en övergripande skiss av förslag till avståndsbaserad beskattning av tung lastbilstrafik. Ett antal avgörande frågor är inte utredda till fullo. Det är tydligt att regeringen vill ha svar på om remissinstanserna stödjer underlagets inriktning innan de presenterar ett fullständigt förslag.
Miljökompensationen är ett vallöfte som nu, genom godkännandet på EU-nivån, infriats. Kompensationen ska betalas ut två gånger årligen som ett bidrag för redan utfört transportarbete på det svenska järnvägsnätet. Tågoperatörerna har skickat in sitt remissvar avseende vägslitageskatten, det vill säga Finansdepartementets promemoria "En ny inriktning för beskattning av vägtransporter".
Järnvägsbranschens Samverkansforum (JBS) resultatkonferens gick av stapeln i veckan. Hela branschen samlades på Münchenbryggeriet med cirka 150 deltagare. Glädjande nog kunde vi notera att samtidigt som tågtrafiken ökade med 2 procent har tågens punktlighet ökat till 90,3 procent under 2017. Om bland annat det handlar veckans nyhetsbrev.
Tågoperatörerna svarade 9 februari på faktapromemoria 2017/18:FPM29: Ändringar i direktivet om kombinerade transporter. Remissvaret innehåller ett antal förbättringspunkter för att komplettera och ytterligare förbättra EU-kommissionens förslag.