Nu börjar arbetet på allvar. Med valet bakom oss och ett nytt trafikutskott på plats i riksdagen formas förutsättningarna för svensk transportpolitik de kommande fyra åren. För järnvägsbranschen är det en period som kommer att präglas av stora investeringar, viktiga vägval och avgörande beslut om hur järnvägen ska bidra till Sveriges konkurrenskraft, klimatomställning och beredskap.
Målet är därför att fyra av tio motoriserade resor ska ske med kollektivtrafik år 2030. För att nå dit behövs reformer som gör reseavdraget rättvist, träffsäkert och färdmedelsneutralt, samtidigt som man avskaffar skattemässiga hinder för kollektivtrafikpendling. Investeringarna i kollektivtrafik, cykel och hållbara resmöjligheter behöver stärkas i såväl stad som landsbygd.
I veckan presenterades Transportstyrelsen en rapport om bromsblockens funktion i nordiskt vinterklimat. Rapporten visar att de europeiska testmetoder som används i dag inte fullt ut speglar svenska och finska vinterförhållanden. Det kan låta som en teknisk detalj, men konsekvenserna kan påverka hela järnvägssystemet.
Vi i Tågföretagen konstaterar att det, oavsett vilken regering som slutligen vinner riksdagens stöd, numera finns en bred politisk samsyn kring många av järnvägens centrala frågor. Samtliga riksdagspartier har betonat behovet av fortsatt fokus på såväl underhåll som utbyggnad av järnvägsinfrastrukturen för att möta framtidens kapacitetsbehov.
Valrörelsen domineras av frågor om säkerhet, beredskap och Sveriges motståndskraft. Samtidigt pågår en historisk upprustning av totalförsvaret. I den diskussionen behöver järnvägens roll få större uppmärksamhet.
När kapaciteten på järnvägen inte räcker till stannar problemen inte på spåren. De påverkar industrins transporter, människors möjligheter att ta sig till jobbet och företagens förutsättningar att investera och växa. För oavsett hur ambitiösa målen är för svensk tillväxt kommer de att vara svåra att nå om människor och gods inte kan transporteras effektivt genom landet.
Tågföretagen driver frågan om en sammanhållen och blocköverskridande järnvägsreform. För att järnvägen ska kunna möta framtidens behov behövs breda och långsiktiga politiska beslut som skapar stabilitet och förutsägbarhet över flera mandatperioder. Infrastruktur planeras, byggs och utvecklas över decennier. Därför behöver också politiken ta ett längre perspektiv än nästa valrörelse.
I veckan redovisade Trafikverket sin rapport ”Redovisning av regeringsuppdrag – Uppföljning av systemet avseende verksamhetsstyrning med kvalitetsavgifter i järnvägen”. Tågföretagen anser att tempot i förändringsarbetet måste öka, vilket kräver skyndsamma förbättringar i det befintliga systemet, samt instämmer att hela kvalitetsavgiftssystemet behöver rekonstrueras.
I veckan antog Europarlamentet formellt kapacitetsförordningen. Det är ett viktigt steg mot en bättre europeiskt samordnad planering av järnvägskapacitet. EU-kommissionen presenterade ett lagförslag om multimodal bokning som ska göra det enklare att boka resor i samma tjänst. Konkurrensneutraliteten mellan trafikslag kan påverkas av förslaget om ytterligare tillfälligt sänkt skatt på drivmedel.
Under söndagens partiledardebatt var ekonomi ett av huvudämnena där arbetslöshet, konjunkturläget samt skatter och bidrag var i fokus. Det som inte nämndes var vad som långsiktigt krävs för att få ordning på ekonomin och, i slutändan, välfärden. Som exempelvis järnvägens betydelse för Sveriges industri och därmed Sveriges ekonomi och, i förlängningen, Sveriges välfärd.
- Tågoperatörerna är för ERTMS som ett gemensamt signal- och trafikstyrningssystem i Europa, men anser att Trafikverkets tidsplan är orealistisk eftersom ERTMS fortfarande är ett utvecklingsprojekt där flera delar är oprövade och ännu inte färdiga, säger Tågoperatörernas VD Christel Wiman.