Kapacitetsförordningen är antagen

I veckan antog Europarlamentet formellt kapacitetsförordningen. Det är ett viktigt steg mot en bättre europeiskt samordnad planering av järnvägskapacitet. Den nya förordningen innebär ett stort skifte för svensk järnväg – från dagens efterfrågestyrda tilldelning av tåglägen till en mer förplanerad och EU-samordnad modell. Det i sin tur ställer höga krav på tidigare och mer komplex planering, nya digitala arbetssätt och ökad samordning över gränserna. Samtidigt finns utmaningar kring balansen mellan nationella och internationella behov, risk för minskad flexibilitet (särskilt för godstrafik) och en betydande implementeringsbörda för både Trafikverket och operatörer. Det är nu det riktigt stora jobbet med kapacitetsförordningen påbörjas, ett arbete som måste genomföras i nära samarbete mellan alla aktörer som påverkas.

Vidare presenterade EU-kommissionen den 13 maj 2026 ett lagförslag om multimodal bokning som ska göra det enklare att hitta, jämföra och boka resor över flera trafikslag i en och samma tjänst. Förslaget syftar till att skapa en mer transparent och rättvis biljettmarknad. Rätt utformat kan förslaget stärka järnvägens konkurrenskraft, öka efterfrågan och bidra till att tåget blir ryggraden i ett mer sammanhållet och hållbart transportsystem men regelverket behöver utformas så att det faktiskt stärker möjligheten att kombinera tågresor med andra trafikslag, skapa rättvisa villkor, reglera ansvarsfördelningen klokt och i slutändan bidra till mer hållbara resval.

Nyligen presenterade Trafikverket införandet av nya banavgifter i förhållande till regeringsuppdraget att se över banavgifterna.Banavgifterna på järnvägen har hämmat konkurrenskraften för godstransportköparna då avgifterna har höjts med 600 procent på 15 år och med cirka 40 procent sedan årsskiftet 2024/2025.Tågföretagen välkomnar sänkningen av banavgifterna för godstrafiken. Dessvärre är det olyckligt att Trafikverket väljer att finansiera denna omfördelning genom högre avgifter för persontrafiken. Detta innebär att myndigheten omfördelar avgifterna mellan gods- och persontrafik i stället för att ompröva hur avgiftssystemet samlat kan stärka järnvägens ställning på transportmarknaden. Tågföretagen anser att avgiftsmodellen behöver utvecklas vidare i syfte att bättre spegla kostnadsbasens kvalitet, faktisk trafikmiljö, levererad framkomlighet, fordonens tekniska egenskaper och konkurrensförhållandet till vägtrafiken. Ett långt ifrån hundraprocentigt infrastrukturerbjudande ska inte motsvaras av en hundraprocentig prissättning.

Konkurrensneutraliteten mellan trafikslag kan också komma att påverkas av regeringens förslag om ytterligare tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel. Tågföretagen har tagit del av promemorian och avstryker förslaget i dess nuvarande utformning. En politik som i ett läge av ökad osäkerhet i den globala energiförsörjningen ytterligare stärker incitamenten för fossilberoende transporter riskerar att försvaga både klimatmålen och transportsystemets robusthet. Om regeringen trots detta går vidare med förslaget måste det kompletteras med åtgärder som fullt ut säkerställer konkurrensneutralitet mellan trafikslag och som samtidigt stärker elektrifierade trafikslag som järnvägen.

Operatörerna på järnvägen har ett samhälleligt ansvar att transportera gods och personer på ett tryggt och effektivt sätt till sina slutdestinationer. Likaså ligger ett stort ansvar på de företag som bygger vår infrastruktur. De finns representerande i Tågföretagen och i veckan valdes en ny styrelse. Ny ordförande är Henrik Dahlin, Green Cargo AB, med två nya vice ordförande: Jonas Abrahamsson, SJ AB, och Johan Oscarsson, VR Sverige AB. Övriga styrelseledamöter är Otto Nilsson, Inlandsbanan AB, Sofia Lundkvist, Hector Rail AB, Lars Yngström, Tågåkeriet i Bergslagen AB, Magnus Wikström, Transdev Sverige AB, Jonas Gunnarsson, Euromaint Rail AB, Dag Logkrantz-Bernitz, Vy Tåg AB, Karl-Johan Börjeson, Protrain AB, Stefan Gustavsson, Infranord AB och Matt Kinane, Connecting Stockholm AB.