Sverige kan inte växa snabbare än infrastrukturen

När kapaciteten på järnvägen inte räcker till stannar problemen inte på spåren. De påverkar industrins transporter, människors möjligheter att ta sig till jobbet och företagens förutsättningar att investera och växa. För oavsett hur ambitiösa målen är för svensk tillväxt kommer de att vara svåra att nå om människor och gods inte kan transporteras effektivt genom landet.

Sverige är ett exportberoende land där stora delar av industrin är beroende av fungerande transporter varje dag. Samtidigt är järnvägen avgörande för arbetsmarknadens funktion genom att knyta samman arbetsplatser, utbildningar och bostadsmarknader i hela landet. När transportsystemet fungerar skapar det möjligheter för företag att expandera, människor att arbeta och regioner att utvecklas. När det inte fungerar riskerar det i stället att bli en flaskhals för investeringar och tillväxt.

I dag är stora delar av järnvägssystemet hårt belastat. Kapaciteten är begränsad på flera av landets viktigaste stråk samtidigt som behovet av underhåll är omfattande. Det innebär att störningar får stora konsekvenser och att möjligheterna att köra fler tåg begränsas.

Därför behöver den politiska diskussionen handla mer om hur vi på ett effektivt sätt kan öka järnvägens kapacitet. En viktig del handlar om att bygga bort flaskhalsar som begränsar trafiken och skapar onödiga störningar i systemet. Genom investeringar i exempelvis mötesspår, triangelspår och andra kapacitetshöjande åtgärder går det att skapa betydande effekter på kort tid. Det är också därför Omtag Svensk Järnväg har lyft behovet av ett nationellt flaskhalsprogram som en prioriterad åtgärd.

Samtidigt behöver vi föra en bredare diskussion om hur investeringar i järnvägen värderas. De samhällsekonomiska kalkyler som används i dag är viktiga som beslutsunderlag, men de fångar inte alltid de långsiktiga effekterna på konkurrenskraft, regional utveckling, arbetsmarknad och näringslivets investeringsvilja. När Sverige står inför stora industriella satsningar och en omställning som kräver mer hållbara transporter behöver infrastrukturen också bedömas utifrån vilken utveckling den möjliggör, inte enbart utifrån dagens trafikmönster. Att regeringen gett Trafikverket i uppdrag att se över de samhällsekonomiska analyserna är därför välkommet, men arbetet behöver följas av en bredare – målstyrd – diskussion om vilken roll infrastrukturen ska spela för Sveriges framtida tillväxt.

Under den senaste veckan har även järnvägsunderhållet hamnat på den politiska dagordningen i samband med Arena Idés rapport om underhållets organisering. Det är positivt att frågan får uppmärksamhet. Ett väl fungerande underhåll är en förutsättning för att järnvägen ska vara robust och tillförlitlig, och det finns goda skäl att diskutera hur resurser används på bästa sätt. Samtidigt är det viktigt att inte fastna i en diskussion som enbart handlar om organisationsformer. Järnvägens utmaningar handlar ytterst om genomförande, kompetensförsörjning, effektiv planering och förmågan att få mer arbete utfört ute i anläggningen. Det är där resultaten skapas för resenärer, transportköpare och näringsliv.

I grunden finns en bred politisk samsyn om att järnvägen spelar en viktig roll för Sveriges utveckling. Utmaningen framåt är därför inte att övertyga om järnvägens betydelse, utan att säkerställa att investeringar, underhåll och kapacitet utvecklas i takt med samhällets behov.