Så kom då till sist regeringens planeringsdirektiv till Trafikverket för framtagande av en ny nationell infrastrukturplan 2026 – 2037. Trafikverket ska redovisa uppdraget i form av förslag till nationell infrastrukturplan till regeringen senast den 30 september 2025, varpå följer en remissrunda som löper till den 30 december 2025. Läs vår sammanfattning och översiktliga analys av direktiven.
Det har nog inte undgått någon att det varit ett stort medialt fokus på järnväg den gångna veckan, särskilt SVT som under tre dagar pushat ut nyheter kring den oroväckande, men inte förvånande underhållsskulden om 91 miljarder, effekten av förseningar för godstrafiken på Sveriges ekonomi och järnvägsreparationer som går för långsamt, intervju med infrastrukturminister Andreas Carlson i Aktuellt.
Vi väntar med spänning på direktiven till Trafikverket om att ta fram en nationell plan för transportinfrastrukturen 2026–2037. Ett regeringsbeslut väntas inom kort. Trafikverket har i olika sammanhang lämnat indikationer som vi tycker är oroväckande. Bl a antas att föreslagna väg- och järnvägsobjekt rangordnas efter en samhällsekonomisk effektbedömning, baserad på objektets nettonuvärdeskvot.
Julen närmar sig och därmed en välbehövlig ledighet. Bokningsläget i tågtrafiken inför helgerna är på topp och vi sätter en kopparslant på att helgtrafiken levererar denna gång. Kanske går resan hem till nära och kära med tåg genom ett snötäckt vinterlandskap… Läs mer om våra önskningar för nästa år, året som gott och härliga tips inför julledigheten.
Riksdagen klubbade enligt fastställd tidplan igenom regeringens infrastrukturproposition med en total ram på 1171 miljarder kronor. Att möjligheterna till alternativ finansiering öppnas upp bidrar också till att fler projekt kan realiseras. Att regeringen faktiskt satsar på ERMTS till år 2042 samt utreder ombordfinansieringen är mycket bra, särskilt då fordonen behöver vara utrustade till år 2030.
Den 20 november klockan 9.00-17.00 är det dags för årets Järnvägsdagen. Järnvägen är transportsystemets ryggrad och infrastrukturen är viktig för svenskt näringsliv och Sveriges tillväxt. Företagen behöver veta att infrastrukturen finns på plats när de är redo att investera. Medborgarna är beroende av järnvägen för att ta sig till jobbet och kunna tjäna sitt uppehälle.
En stor majoritet i riksdagen ställer sig bakom att ersätta den för närvarande gällande ordningen med ett överskottsmål i statsbudgeten med ett balansmål. Syftet är att möjliggöra större investeringar i bland annat infrastruktur. Enligt utredningen kommer investeringsutrymmet öka med cirka 25 miljarder kronor per år [från 2027].
Den bristfälliga infrastrukturen och inte minst järnvägssystemet, är ett hinder för Sveriges tillväxt. Göran Persson, tidigare statsminister, konstaterar under seminariet Klart spår för ökad tillväxt i tisdags att det behövs politisk enighet med breda beslut och långsiktighet för att nå järnvägens fulla potential.
Omtag Svensk Järnväg presenterar imorgon en intervjurapport om hur Sverige och Europa ska öka tillväxten. Industriledare, ekonomer och samhällsdebattörer tecknar en samstämmig bild: Bristfällig infrastruktur, inte minst ett otillräckligt järnvägssystem, utgör idag ett tillväxthinder för Sverige.
Igår presenterade regeringspartierna och SD infrastrukturpropositionen Vägen till en pålitlig transportinfrastruktur. Som väntat levererade regeringen en utökad finansieringsram och en proposition med tydligt fokus på underhåll av det statliga väg- och järnvägsnätet. Regeringen öppnar även upp för att pröva alternativa finansierings- och genomförandeformer av större projekt. Ökningen av ramen är s
Under hösten lägger regeringen fram tre centrala propositioner för Sveriges tillväxt: en budget-, en infrastruktur- och en forsknings- och innovationsproposition. En historisk satsning för att rusta upp Sveriges infrastruktur. Regeringen gör en tydlig koppling mellan tillväxt och väl fungerande transportinfrastruktur, vilket välkomnas av Tågföretagen.
Under rubriken ”Framtidsinvesteringar och tillväxtreformer för ett rikare och tryggare Sverige” presenterade regeringen de delar av kommande budgetproposition som handlar om infrastruktursatsningar. Regeringen bekräftar att väl fungerande transportinfrastruktur är en grundläggande förutsättning för tillväxt och utveckling.
Vi håller det långsiktiga perspektivet högt. Vilken transportinfrastruktur bär upp vårt samhälle om 10, 20 eller 50 år? I dessa dagar när samhällsdebatten präglas helt av förväntningarna på budgetpropositionen för 2025 reflekterar vi kring ingångsvärdena för regeringens kommande infrastrukturproposition, som avser 12-årsperioden 2026–2037.
EU:s medlemsstater har tagit ställning till kommissionens förslag till ny förordning om tilldelning av järnvägskapacitet. Medlemsstaternas regeringar prioriterade sina nationella trafikbehov och det väcker stort intresse från näringslivet, och det på goda grunder. Det är välkommet att regeringen ger Trafikverket i uppdrag att se över godstrafikens banavgifterna. Och järnvägsteman i Almedalen.
Två nya rapporter har kommit i veckan. Omtag Svensk Järnvägs rapport ”Industribroms eller industrilyft?” Som handlar om hur störningar och kapacitetsbrist i järnvägssystemet hindrar industrins tillväxt. Den andra rapporten, från Almega och Tågföretagen, handlar om hur alternativa genomförandeformer kan lyfta svensk transportinfrastruktur.
Omtag Svensk Järnväg har i en ny rapport undersökt hur 20 stora industriföretag påverkas av transportproblem. Rapporten visar att vart fjärde företag påverkas av störningar, stopp eller kapacitetsbrist i järnvägssystemet på ett sätt som antingen direkt hotar investeringar och expansion eller leder till stora merkostnader och långsiktigt leder till fabriksnedläggningar.
De systematiska prognosbrister som präglat svensk infrastrukturpolitik sedan 1990-talet har byggt på räknemissar och felprognoser. Tillväxten i järnvägstrafiken har systematiskt underskattats samtidigt som tillväxten i väg- och flygtrafiken överskattats, jämfört med faktiskt utfall. Vad detta lett till i form av historiska felsatsningar borde få en grundlig analys.
Vårändringsbudgeten innehöll inte några större nyheter, för järnvägsbranschens del, i form av fördelningen av statens medel. Svenskt Näringslivs chefsekonom har kommenterat statsbudgetens betydelse för tillväxten. Han poängtera att det är av stor vikt att reformer kopplade till infrastrukturen finns med i höstbudgeten.
Tågföretagens viktigaste medskick till regeringen inför infrastrukturpropositionen är att en 20-procenting uppräkning av ramanslaget inte räcker för att både hantera underhållsskulden och säkra behovet av mer kapacitet i transportsystemet. Det är en större brist att regeringens direktiv inte gav Trafikverket i uppdrag att göra en samlad bedömning av framtida krav på transportinfrastrukturen.
Vårt viktigaste medskick till regeringen inför kommande infrastrukturproposition är att en uppräkning av ramanslaget med 20 procent inte räcker för att både hantera underhållsskulden och säkerställa behovet av mer kapacitet i transportsystemet. Det skriver Tågföretagen i sitt remissvar till Trafikverkets inriktningsunderlag som de skickar in idag.