Gå direkt till innehåll
En proposition med frågetecken om underhållet

Nyhet -

En proposition med frågetecken om underhållet

Igår presenterade regeringspartierna och SD infrastrukturpropositionen Vägen till en pålitlig transportinfrastruktur. Som väntat levererade regeringen en utökad finansieringsram och en proposition med tydligt fokus på underhåll av det statliga väg- och järnvägsnätet. Regeringen öppnar även upp för att pröva alternativa finansierings- och genomförandeformer av större projekt. Ökningen av ramen är större än väntat – hela 27 procent – jämfört med innevarande planperiod och beror på en kommande omfördelning av 59 miljarder kronor av Trafikverkets förvaltningsmedel till infrastruktursatsningar. Det förutsätter dock att full effekt kan uppnås av omfördelningen.

Vi summerar med att den utökade ekonomiska ramen är positiv och den anger en tydlig kompassriktning för framtiden. Det är väl känt att järnvägen är eftersatt och givet regeringens tillväxtfokus räcker nuvarande anslagsfördelning helt enkelt inte till. Vi vet att brister i infrastrukturen leder till att viktiga näringslivsinvesteringar står på spel – långsiktigt kan det leda till att 400 000 jobb går förlorade, vilket belystes i Omtag Svensk Järnvägs rapport ”Industribroms eller industrilyft”.

Regeringen beskriver satsningen som historisk men behoven när det gäller underhåll och nyinvesteringar i transportsystemet är också mycket omfattande. Drygt hälften av ramen, 607 miljarder kronor, ska användas till nyinvesteringar medan 210 miljarder kronor (plus nämnda omfördelning av förvaltningsmedel) avsätts för drift och underhåll av järnväg och 354 miljarder kronor för drift och underhåll av vägar.

Ambitionen att öka den finansiella ramen är välkommen, men fördelningen av underhållsanslagen mellan väg och järnväg är väcker frågor. De medel som avsatts för järnvägsunderhåll kommer att räcka till att återta 10–15 procent av det eftersatta underhållet fram till 2037. Det är en låg ambitionsnivå som inte leder fram till ett väl fungerande järnvägssystem för Sverige.

Regeringen och Sverigedemokraterna hävdar att anslaget är så stort det kan vara kopplat till Trafikverkets bedömning av dess förmåga att genomföra underhållsåtgärder. Den bedömningen borde regeringen emellertid ha granskat mer noggrant. Det finns modern teknik för effektivt underhåll som inte används i Sverige, bland annat till följd av Trafikverkets agerande. De alltför beskedliga satsningarna på järnvägsunderhåll innebär fortsatt stora utmaningar med punktligheten under lång tid framöver. Tågföretagen hade välkomnat ett tydligt mål för eliminering av även järnvägens underhållsskuld.

En annan satsning att uppmärksamma är att utrullningstakten för ERTMS snabbas på. Målåret för genomförd utrullning blir 2042. Aviserade belopp belastar både investerings- och underhållsbudgeten med totalt 42 miljarder kronor. Det är positivt att regeringen kommer att ge Trafikverket i uppdrag att ta fram en strategi och att regeringen kommer att återkomma i frågan om finansiering av ombordutrustning för att skynda på införandet.

Utbyggnad och underhåll av järnväg tar lång tid och därför är det positivt att beloppsgränsen för trimningsåtgärder höjs från 100 miljoner kronor till 150 miljoner kronor. Detta ökar möjligheterna för Trafikverket att rikta insatser för att optimera återtagandet av underhållsskulden och plocka lågt hängande frukter som kan bidra till kapacitetsökningar i järnvägsnätet. Försvar och beredskap ställer också nya krav och den försvarsproposition som presenteras senare i oktober kommer ge vägledning för hur dessa behov påverkar infrastrukturutvecklingen.

Under hösten kommer riksdagen att behandla infrastrukturpropositionen och Trafikverket kommer sedan att få i uppdrag att ta fram kommande nationell plan. Våren 2026 kan vi vänta oss beslut om en ny nationell plan 2026–2037.

Hur järnvägens brister i påverkar ekonomisk tillväxt och vilken roll investeringar i infrastruktur spelar för att riva tillväxthinder kommer belysas i en rapport som Omtag Svensk Järnväg presenterar den 8 oktober. Platser finns kvar för digitalt deltagande.

Trevlig helg!

Relaterade länkar

Ämnen

Kategorier

Kontakter

Lina Lagerroth

Lina Lagerroth

Branschexpert 08-762 67 13
Gustaf Engstrand

Gustaf Engstrand

Näringspolitisk chef Policyfrågor, EU/CER 070-996 17 99
Elvira Sofic

Elvira Sofic

Näringspolitisk expert

Tågföretagen

Tåg­företagen är bransch- och arbetsgivar­organisationen med cirka 90 medlemmar som har närmare 19 000 medarbetare. Bland medlemmarna finns de flesta av Sveriges aktiva tågoperatörer och ett flertal järnvägsinfrastrukturföretag. Tåg­företagen samlar branschen för att driva ett aktivt och effektivt påverkansarbete gentemot regering och riksdag, myndigheter uppdragsgivare, media och andra intressenter, nationellt och internationellt.

Tågföretagen

Storgatan 19
Stockholm