På trettio år har trafiken på den svenska järnvägen ökat med 65 procent utan att järnvägsnätet har underhållits eller byggts ut. Det talas mycket om underhållsskulden och med Trafikverkets nuvarande inriktning kommer endast 10 procent av underhållsskulden att återtas de närmsta tolv åren. Det innebär fortsatt stora utmaningar på järnvägen och för tågoperatörerna,
Tågföretagen har deltagit på Försvarsdepartementet kring EU-kommissionens förslag om stärkt militär rörlighet, Military Mobility Package. Järnvägen är avgörande för både ett hållbart transportsystem och Europas säkerhet. Trafikanalys senaste rapport om transportsektorns samhällsekonomiska kostnader för 2025 visar att skillnader i kostnadsansvar mellan trafikslagen i vissa avseenden har ökat.
Det är tydligt att vikten av transporter, framförallt på järnväg, kommer att spela – och spelar – en viktig roll i Sveriges totalförsvar och beredskapsarbete. MCF konstaterade att svenska företags motståndskraft utgör grunden för Sveriges motståndskraft.
Idag är det dessvärre lättare att passera gränser med lastbil än med tåg, vilket beror på en mängd olika faktorer såsom krav på att kunna språket i länder som tågen passerar och olika signalsystem. Det är en tidskrävande process även om dessa frågor hanteras på EU-nivå. Öppnandet av Fehmarn Bält kommer att öka gränsöverskridande transporter på järnvägen, vilket kräver förbättrad kapacitet i söder.
Grundproblemet inom järnvägen – och i förlängningen AB Sverige – är avsaknaden av ett mål och en vision för Sveriges infrastruktur. Detta avspeglas i sin tur i den nationella infrastrukturplanen, som handlar mer om att ”lappa och laga” befintlig infrastruktur på ett sätt som man alltid har gjort snarare än att tänka innovativt, konstruktivt och långsiktigt.
Så kom då till sist regeringens planeringsdirektiv till Trafikverket för framtagande av en ny nationell infrastrukturplan 2026 – 2037. Trafikverket ska redovisa uppdraget i form av förslag till nationell infrastrukturplan till regeringen senast den 30 september 2025, varpå följer en remissrunda som löper till den 30 december 2025. Läs vår sammanfattning och översiktliga analys av direktiven.
Sveriges järnväg är föråldrad och politiken har insett allvaret och underhållsskulden börjar betas av. Vi har ett akut behov av att se över prioriteringen av transporterna när utbudet är mindre än efterfrågan. Vilka prioriteringskriterier som ligger till grund för vilken trafik som får gå är än viktigare i ett skarpare läge för att säkerställa att Sverige inte stannar.
Regeringen har idag gett Trafikverket i uppdrag att utreda möjligheter till statligt stöd för investeringar i ERTMS-ombordutrustning. ”Ett efterlängtat besked och något som Tågföretagen har arbetat för i nästan 20 år”, säger Gustaf Engstrand, näringspolitisk chef, Tågföretagen.
”I grunden talar vi om att EU ska genomföra den inre marknaden… och det handlar om fysisk infrastruktur som järnvägsspår.” Det sa Jacob Wallenberg, ordförande Investor och Svenskt Näringsliv, i en intervju i senaste Agenda. Bakgrunden är att EU tappar i konkurrenskraft i jämförelse med USA och Kina. Det är en träffsäker slutsats av den tydliga kopplingen mellan infrastruktur och konkurrenskraft.
Kommande transportkommissionär inom EU blir med all sannolikhet Apostolos Tzitzikostas, en grekisk liberalkonservativ politiker. I sitt anförande betonade han värdet av att kombinera transporter och turism. Han betonade vikten av att slutföra utbyggnad av TEN-T-nätet, bekräftade arbetet med kommande plan för att ansluta EU:s huvudstäder och storstäder med höghastighetståg, inklusive nattåg.
Sverige har – som enda medlemsstat – avstått från att stödja ministerrådets position avseende förslaget till ny förordning om järnvägskapacitet. Den svenska regeringens linje kan få stor betydelse för EU:s inre marknad eftersom gränsöverskridande järnvägstransporter utgör grundvalen för Europas basindustri och dess tillväxt.
En stor majoritet i riksdagen ställer sig bakom att ersätta den för närvarande gällande ordningen med ett överskottsmål i statsbudgeten med ett balansmål. Syftet är att möjliggöra större investeringar i bland annat infrastruktur. Enligt utredningen kommer investeringsutrymmet öka med cirka 25 miljarder kronor per år [från 2027].
Budgetpropositionen för 2025 markerar ett skifte i den ekonomiska politiken: från att hindra inflation till att investera. Investeringar i infrastruktur beskrivs som en hörnsten i regeringens tillväxtstrategi.
Under hösten lägger regeringen fram tre centrala propositioner för Sveriges tillväxt: en budget-, en infrastruktur- och en forsknings- och innovationsproposition. En historisk satsning för att rusta upp Sveriges infrastruktur. Regeringen gör en tydlig koppling mellan tillväxt och väl fungerande transportinfrastruktur, vilket välkomnas av Tågföretagen.
EU:s medlemsstater har tagit ställning till kommissionens förslag till ny förordning om tilldelning av järnvägskapacitet. Medlemsstaternas regeringar prioriterade sina nationella trafikbehov och det väcker stort intresse från näringslivet, och det på goda grunder. Det är välkommet att regeringen ger Trafikverket i uppdrag att se över godstrafikens banavgifterna. Och järnvägsteman i Almedalen.
Riksdagens EU-nämnd har idag bidragit till att stärka förutsättningarna för bättre gränsöverskridande järnvägstrafik i Europa. Regeringen har nu insett detta och har uppdraget att tydligt markera en avvikande position i ministerrådets omröstning om kapacitetsförordningen. Tågföretagen är avvaktande till effekterna av Trafikverkets utlovade förbättringar vars fulla potential uppnås först 2027.
Svenskt Näringsliv har lanserat antologin ”Vägval – fem tankar om framtidens planeringsmodell för Sveriges infrastruktur”. Antologin innehåller grundliga analyser av bristerna i dagens planeringsmodell och en rad inspirerande förslag till förbättringar.
I tisdags lämnade regeringen över budgetförslaget till riksdagen. Det är en stram och försiktig budget, inte minst ur klimat-och miljöperspektiv. De förslag som nu presenteras kommer bland annat att generera ökade utsläpp med 20 miljoner ton fram till 2030. Det konstaterar regeringens själva Transporter och infrastruktur är lågt prioriterat och vi ser inga reformer på området.
EU-kommissionen har presenterat ett förslag till ny förordning om användning av järnvägsinfrastrukturkapacitet inom EU. Infrastrukturdepartementet har nu förslaget ute på remiss. Det innebär i stora drag en grundläggande förändring av förutsättningarna för infrastrukturförvaltare – som Trafikverket – att tilldela kapacitet. Implementeringen sker gradvis från 2026 och slutförs till tågplan 2030.
Regeringen fokuserar på förbättring av det svenska järnvägsnätet. Utmaningar med tåglägen och planering förväntas fortsätta. Arbetet med att få Tågplan 2024 på plats intensifieras. Almedalsveckan var effektiv och fokuserade på hållbarhet och utmaningarna inom järnvägssektorn. EU-bidrag erbjuder möjlighet till ökad finansiering enligt en rapport från WSP.
