Järnvägen, ryggraden i Europas beredskap

Idag deltog Tågföretagen på Försvarsdepartementet kring EU-kommissionens förslag om stärkt militär rörlighet, Military Mobility Package, som innebär ökade krav på järnvägsinfrastruktur, fordon samt samordning. Förslaget genererar även stora möjligheter genom investeringar i bärighet, interoperabilitet och motståndskraft. Det stärker inte bara beredskapen utan förbättrar även järnvägens funktioner i vardagen. Samtidigt är det avgörande att utforma satsningarna så att såväl den civila trafiken som näringslivets transporter värnas.

Förslaget tydliggör det som vi på Tågföretagen länge har sagt att – järnvägen är avgörande för både ett hållbart transportsystem och Europas säkerhet. Tunga transporter över långa avstånd kräver kapacitet, robusthet och tillförlitlighet, där järnvägen utgör en viktig pusselbit. Det kräver långsiktiga investeringar och tydlig samverkan mellan EU, staten och branschen så att järnvägen kan bära hela sitt samhällsuppdrag.

En modern järnväg är med andra ord inte ett särintresse. Den är en strategisk samhällsinvestering som kräver en tydlig målbild för järnvägen och dess funktion. Investeringar bör styras mot hela stråk och systemeffekt, inte spridas i små åtgärder med begränsad nytta. Läs mer om detta i Tågföretagens artikel på dn.se.

När vi på Tågföretagen och inom Omtag Svensk Järnväg talar om stråktänk är det främst huvudstråken i järnvägssystemet som vi talar om. I detta sammanhang är det viktigt att se transportsystemet som en helhet. Olika trafikslag fyller olika funktioner. Flyget är till exempel betydelsefullt för snabba långväga resor, medan järnvägen transporterar både människor och gods och har en särskild roll för kapacitetskrävande flöden, tillgänglighet och beredskap. Läs mer i artikel på webben.

Alla trafikslag behövs för att Sverige ska fungera. Däremot behöver de ekonomiska styrmedlen vara bättre samordnade. Trafikanalys senaste rapport om transportsektorns samhällsekonomiska kostnader för 2025 visar att skillnader i kostnadsansvar mellan trafikslagen inte bara kvarstår, utan i vissa avseenden har ökat. I ett läge där järnvägen redan i stor utsträckning bär sina samhällsekonomiska kostnader samtidigt som kostnadsansvaret för tung lastbilstrafik utvecklas i motsatt riktning, riskerar obalanserna att leda till en överflyttning från järnväg till vägtransporter. Ett väl fungerande transportsystem förutsätter likvärdiga villkor, där transportvalen styrs av effektivitet och samhällsnytta snarare än av obalanser i skatter och avgifter. Läs mer om detta i artikel på webben.

Järnvägen är ryggraden i såväl Sveriges som Europas beredskap. Det är positivt att regeringen ökat anslagen till järnvägen men med anledning av de utmaningar som vi har – och som vi har framför oss – krävs mer än ökade anslag. Exempelvis innovation i underhållsarbetet genom moderniserade upphandlingar och regelverk. Omtag Svensk Järnväg presenterar därför ett fempunktsprogram för hur underhållet kan effektiviseras samt hur genomförandetakten kan öka på ett lanseringsseminarium den 21 april. Läs mer och anmäl dig här

Indexrekommendation för KPI-klassifikation

Från och med januari 2026 redovisas KPI enligt den nya klassifikationen COICOP 2018, meddelar SCB. Eftersom KPI används i de flesta trafikavtal har Indexrådet därför publicerat en ny indexrekommendation. Läs mer

Ny rekommendation kring drivmedelsindex

Drivmedelspriserna har ökat snabbt sedan konflikten i Mellanöstern eskalerat, något som påverkar kollektivtrafiken i hög grad. Indexrådet har publicerat en rekommendation kring hantering av indexfrågan. Läs mer