Allt fler av järnvägens avgörande frågor formas i dag på europeisk nivå. Kapacitet, digitalisering, kompetens och gränsöverskridande trafik hänger allt tydligare ihop med Europas konkurrenskraft och i förlängningen även säkerhet. Det förändrar också perspektivet på vilka krav som ställs på den svenska järnvägen.
Behovet av att rusta och modernisera svensk järnväg är stort, och de kommande åren kommer att ställa höga krav på hur upprustningen genomförs. Det ämnet togs upp både på mässan Persontrafik och konferensen Säker järnväg under veckan.
Nu börjar arbetet på allvar. Med valet bakom oss och ett nytt trafikutskott på plats i riksdagen formas förutsättningarna för svensk transportpolitik de kommande fyra åren. För järnvägsbranschen är det en period som kommer att präglas av stora investeringar, viktiga vägval och avgörande beslut om hur järnvägen ska bidra till Sveriges konkurrenskraft, klimatomställning och beredskap.
Målet är därför att fyra av tio motoriserade resor ska ske med kollektivtrafik år 2030. För att nå dit behövs reformer som gör reseavdraget rättvist, träffsäkert och färdmedelsneutralt, samtidigt som man avskaffar skattemässiga hinder för kollektivtrafikpendling. Investeringarna i kollektivtrafik, cykel och hållbara resmöjligheter behöver stärkas i såväl stad som landsbygd.
Vi i Tågföretagen konstaterar att det, oavsett vilken regering som slutligen vinner riksdagens stöd, numera finns en bred politisk samsyn kring många av järnvägens centrala frågor. Samtliga riksdagspartier har betonat behovet av fortsatt fokus på såväl underhåll som utbyggnad av järnvägsinfrastrukturen för att möta framtidens kapacitetsbehov.
En tillförlitlig och robust järnväg leder till mer tillväxt, starkare konkurrenskraft och är central för landets kompetensförsörjning samt binder ihop arbetsmarknadsregioner. Något som är avgörande om Sverige fortsatt ska finansiera välfärden och öka tryggheten. Detta är något som Omtag Svensk Järnväg, har påvisat i ett flertal rapporter med vittnesmål från bland annat industrin.
Valrörelsen domineras av frågor om säkerhet, beredskap och Sveriges motståndskraft. Samtidigt pågår en historisk upprustning av totalförsvaret. I den diskussionen behöver järnvägens roll få större uppmärksamhet.
När kapaciteten på järnvägen inte räcker till stannar problemen inte på spåren. De påverkar industrins transporter, människors möjligheter att ta sig till jobbet och företagens förutsättningar att investera och växa. För oavsett hur ambitiösa målen är för svensk tillväxt kommer de att vara svåra att nå om människor och gods inte kan transporteras effektivt genom landet.
Det samlade behovet är därför tydligt: ett järnvägssystem som håller ihop, levererar tillförlitligt och klarar både dagens belastning och framtidens krav. I ett valår blir järnvägens utveckling också en fråga om politisk inriktning. Prioriteringar, styrning och genomförande kommer att vara avgörande. Och inte bara för järnvägen, utan för Sveriges konkurrenskraft och omställningsförmåga i stort.
I veckan redovisade Trafikverket sin rapport ”Redovisning av regeringsuppdrag – Uppföljning av systemet avseende verksamhetsstyrning med kvalitetsavgifter i järnvägen”. Tågföretagen anser att tempot i förändringsarbetet måste öka, vilket kräver skyndsamma förbättringar i det befintliga systemet, samt instämmer att hela kvalitetsavgiftssystemet behöver rekonstrueras.
Nationell politik påverkas av EU-beslut. På järnvägsagendan återfinns bland annat militär mobilitet och passagerarpaketet, som berör regler för biljettförsäljning, passagerarrättigheter och datadelning. Det är positivt att EU vill främja tågresandet och göra det enklare för resenärer att välja tåget. Förslaget innebär ökade krav på tågoperatörer som kan medföra affärsmässiga utmaningar.
I veckan antog Europarlamentet formellt kapacitetsförordningen. Det är ett viktigt steg mot en bättre europeiskt samordnad planering av järnvägskapacitet. EU-kommissionen presenterade ett lagförslag om multimodal bokning som ska göra det enklare att boka resor i samma tjänst. Konkurrensneutraliteten mellan trafikslag kan påverkas av förslaget om ytterligare tillfälligt sänkt skatt på drivmedel.
Under söndagens partiledardebatt var ekonomi ett av huvudämnena där arbetslöshet, konjunkturläget samt skatter och bidrag var i fokus. Det som inte nämndes var vad som långsiktigt krävs för att få ordning på ekonomin och, i slutändan, välfärden. Som exempelvis järnvägens betydelse för Sveriges industri och därmed Sveriges ekonomi och, i förlängningen, Sveriges välfärd.
Regeringen har nu presenterat sin nya infrastrukturplan. Det är positivt att finansministern belyser infrastrukturens betydelse för Sveriges tillväxt och konkurrenskraft, något som vi har påtalat länge. När järnvägen inte levererar i tillräcklig utsträckning påverkas samhällsekonomin. Redan nu riskerar investeringar på omkring 35 miljarder kronor och upp till 400 000 industrijobb att påverkas.
På trettio år har trafiken på den svenska järnvägen ökat med 65 procent utan att järnvägsnätet har underhållits eller byggts ut. Det talas mycket om underhållsskulden och med Trafikverkets nuvarande inriktning kommer endast 10 procent av underhållsskulden att återtas de närmsta tolv åren. Det innebär fortsatt stora utmaningar på järnvägen och för tågoperatörerna,
Tågföretagen har deltagit på Försvarsdepartementet kring EU-kommissionens förslag om stärkt militär rörlighet, Military Mobility Package. Järnvägen är avgörande för både ett hållbart transportsystem och Europas säkerhet. Trafikanalys senaste rapport om transportsektorns samhällsekonomiska kostnader för 2025 visar att skillnader i kostnadsansvar mellan trafikslagen i vissa avseenden har ökat.
Det är tydligt att vikten av transporter, framförallt på järnväg, kommer att spela – och spelar – en viktig roll i Sveriges totalförsvar och beredskapsarbete. MCF konstaterade att svenska företags motståndskraft utgör grunden för Sveriges motståndskraft.
Idag är det dessvärre lättare att passera gränser med lastbil än med tåg, vilket beror på en mängd olika faktorer såsom krav på att kunna språket i länder som tågen passerar och olika signalsystem. Det är en tidskrävande process även om dessa frågor hanteras på EU-nivå. Öppnandet av Fehmarn Bält kommer att öka gränsöverskridande transporter på järnvägen, vilket kräver förbättrad kapacitet i söder.
Grundproblemet inom järnvägen – och i förlängningen AB Sverige – är avsaknaden av ett mål och en vision för Sveriges infrastruktur. Detta avspeglas i sin tur i den nationella infrastrukturplanen, som handlar mer om att ”lappa och laga” befintlig infrastruktur på ett sätt som man alltid har gjort snarare än att tänka innovativt, konstruktivt och långsiktigt.
Så kom då till sist regeringens planeringsdirektiv till Trafikverket för framtagande av en ny nationell infrastrukturplan 2026 – 2037. Trafikverket ska redovisa uppdraget i form av förslag till nationell infrastrukturplan till regeringen senast den 30 september 2025, varpå följer en remissrunda som löper till den 30 december 2025. Läs vår sammanfattning och översiktliga analys av direktiven.
