Lägg i en högre växel för konkurrenskraft och infrastruktur

Det är ett faktum att Sveriges infrastrukturinvesteringar idagligger på ungefär en tredjedel av 1960-talets nivåer. Mer exakt investerarSverige idag 0,7 procent av BNP i transportinfrastruktur. Det är betydligtlägre än OECD-genomsnittet – i ett land som växer så det knakar, som uppleveren ny industriboom och som redan i utgångsläget ligger geografiskt i utkantenav de stora marknaderna. Därför är Jacob Wallenbergsuttalande om behovet av att växla upp investeringstakten inte baravälkommet. Det andas därtill både realism och framtidstro.

Ett väl fungerande transportsystem har haft avgörandebetydelse för Sveriges utveckling till ett framstående industriland. Iframtiden kommer ett effektivt och energisnålt transportsystem, där olikatrafikslag kompletterar varandra, att få en ännu viktigare roll i takt med ökadbefolkning, avveckling av fossila bränslen, ökad elanvändning och hårdinternationell konkurrens. Järnvägen spelar en nyckelroll för industrinsutveckling och för att binda samman våra storstadsområden. Den nyaindustrivågen i norra Sverige är ett exempel som kräver bättretransportmöjligheter för både gods och kompetens.

Investors och Svenskt Näringslivs styrelseordförande JacobWallenberg är övertygad om att Sverige i detta läge måste hitta andralösningar, där privat kapital tillåts att komma in med finansiering. Godaexempel på att det fungerar och som kan bidra med lärdomar är Öresundsbron ochArlandabanan. I andra länder som Frankrike och Italien har sådana strukturerfunnits på plats länge och det finns intressanta trender att snegla på i närområdet,exempelvis Nye Veier i Norge. Bara att placera stora objekt i separatagenomförandeorganisationer tycks vara en viktig pusselbit, eftersom de då byggsfärdigt.

På Järnvägsdagen 29 november kommer vi attfördjupa oss i finansieringsfrågorna menvi behöver inte vänta till hösten för att dra igång diskussionen. Inom kort skaregeringen presentera uppdrag till Trafikverket om att ta framinriktningsunderlag inför kommande infrastrukturplanering. Tågföretagenssenaste ställningstaganden finns här – Ett högkapacitetsnätför järnvägenoch Reformagenda.Och vi erinrar om värdet av att möjliggörakatalytisk medfinansiering från EU, där det behövs en samlad svenskstrategi som tar hänsyn till värdet av alternativa finansieringskällor.

Basindustrin ställer krav på Trafikverket

Basindustrin ställer krav på att Trafikverket ställer in fler banarbeten i sommar i ett brev till näringsminister Ebba Busch och infrastrukturminister Andreas Carlson.

Trafikverkets planeringsutmaningar, med en stor ökad mängd inställda tåg, får stora ringar på vattnet långt utanför de direkt berörda tågföretagen och resenärerna. Näringslivet pekar på att inställda tåg skapar stora störningar i deras produktion, som är anpassad till ett kontinuerligt flöde. Inställda tåg leder snabbt till fulla lager hos underleverantörerna samtidigt som lagren sinar hos dem som behöver produkterna för sin produktion, vilket i förlängningen kan leda till fabriksstopp. Basindustrin har ofta inget alternativ till godståg. För SSAB veckoflöde på tåg skulle det innebära 2 000 lastbilar vilket i sin tur innebär en lastbil var femte minut, och bara det från fabriken i Borlänge.

Undersökning: Logistikchefer vill se satsningar på infrastruktur, i synnerhet järnväg

Konsultfirman Tyréns har genomfört en undersökning om synen på infrastruktur inom svenskt näringsliv. I undersökningen har drygt 40 logistikchefer från svenska företag deltagit. Undersökningen visar att många av de undersökta bolagen oroar sig för att eftersatt infrastruktur ska hämma företagens tillväxt. Hela 81 procent menar att infrastrukturen är viktig för det egna företagets utveckling. Företagen vill därför se större satsningar men litar dessvärre inte på att politiken kommer att agera i denna riktning. Vi noterar särskilt att logistikcheferna ser ett stort behov av fler järnvägstransporter.

Resultatet av undersökningen visar att logistikcheferna vill se att regeringen satsar mer på utvecklingen infrastruktur. Bland annat vill 68 procent se större satsningar på järnvägen, 49 procent vill se mer till vägtransporter och 29 procent vill se mer till sjötransporter.

Undersökningen i fråga visar återigen på behovet av robust och kapacitetsstark infrastruktur i Sverige. I detta avseende är det även av vikt att vidga finansieringsdiskussionen till alternativa finansieringskällor och behovet av en strategi för att öka exempelvis CEF-finansiering, som fungerar som en katalysator för utbyggnad av infrastruktur.