Positivt med ökad punktlighet, så vad är problemet?

Vi har för andra året i rad redovisat den bästapunktligheten för järnvägen sedan 2013. För 2020 var punktligheten 93,5 procentenligt Trafikverkets pressmeddelande,vilket är en ökning med 2,2 procentenheter från 2019. Förklaringen till denkraftiga ökningen av punktligheten – som föreföll osannolik så sent som för ettår sedan – är naturligtvis att pandemin drastiskt minskat resandet. Det ärnågot färre tåg i systemet men framförallt har persontrafiken tappat nära 60procent av resenärerna. I ljuset av den kraftiga nedgången i resandet blir detintressant att snegla på Transportstyrelsens och KTH:snya mått förpunktlighet som mäter punktlighet från resenärsperspektivet. Det är väl käntatt punktligheten för tågen tenderar att vara som sämst när resandet är somhögst och vice versa. Det traditionella sättet att mäta punktlighet, att tågetska anlända inom fem minuter från den tid som står i tidtabellen, tar dock intehänsyn till antalet resenärer, utan ett tåg är lika försenat oavsett om det ärfullsatt eller halvtomt. Effekten har blivit att andelen resenärer i tidtenderar att överskattas. Vi utvecklar resonemanget ien separat artikel,där även utmaningen med så kallad ”skogstid” i tidtabellerna tas upp.

Vi kan förutsätta att efterfrågan på tågtransporter kommerfortsätta att öka. Det finns en tendens att dra den förhastade slutsatsen attantalet persontåg nu skulle minska drastiskt till följd av minskat resande ispåren av pandemin. Men i själva verket kräver det offentliga Sverige atttidtabeller upprätthålls för att möjliggöra nödvändig distans mellanpassagerare. Även med minskat passagerarunderlag kommer därför efterfrågan på tåglägenligga kvar på samma höga nivå och fortsätta att öka, inte minst förregionaltåg. Den ökade klimatmedvetenheten hos medborgare och näringsliv leder troligtvisfortsatt till ett stort intresse för tågresande och ökade godstransporter påjärnväg.

I veckan arrangerade Tågföretagens Fokusgrupp Infrastrukturett remissmöte avseende Trafikverkets inriktningsunderlag där remisstiden gårut den 29 januari. Vid mötet deltog cirka 50 intressenter inominfrastrukturfrågor, varav ett flertal tongivande politiker fråntrafikutskottet. Tågföretagens utkast till remissvar utgjorde basen fördiskussionerna med fokus på ökade resurser till infrastruktur och underhålldärav mot bakgrunden att efterfrågekurvan pekar uppåt, befolkningen ökar,behovet av Europakopplingar och förutsättningarna för Sveriges konkurrenskraft.Mötet avrundades med engagerade diskussioner om förväntad trafikutveckling ochsamhällsekonomisk kalkyler, i synnerhet inom områdena skattefaktor,restidsvärdering och skogstidsvärdering. Uppföljningen av det stora intressetför dessa frågor blir nu ”Espressomöten på spåret” i Tågföretagens regi. Redanden 3 februari är det dags för en fortsatt diskussion om aspekter kringsamhällsekonomiska kalkyler.