En tiondel upp, en tiondel ner... De ekonomiska indikatorerna, finansmarknaderna och börsen må svänga uppåt och nedåt. Men totalt sett har vi – sedan en längre tid – ett nationalekonomiskt läge i Sverige av sällan skådat slag. Ledande nationalekonomer konstaterar att vi nu har en unik chans att finansiera långsiktiga och genomtänkta program för klimatpolitik och infrastruktur.
Riksgälden redovisade ett överskott på 78 miljarder kronor i statens budgetsaldo för 2021. Riksgälden har också reviderat sin prognos över nettolånebehovet för 2022 och 2023 där staten kommer att gå plus 211 miljarder de närmaste två åren. Som ledande ekonomer invänt är det paradoxalt att vi samtidigt med enorma behov inom utveckling av eftersatt infrastruktur avstår från att göra det uppenbara.
Så äntligen togs beslutet att förbereda för steg 4 (av 5) i regeringens avvecklingsplan av restriktioner vilket meddelades av regeringen i tisdags. För Sveriges tågföretag är det glädjande nyheter när vi äntligen kan ta emot våra resenärer fullt ut igen då Folkhälsomyndighetens råd om att arbeta hemifrån tas bort och en återgång till arbetsplatsen kan inledas.
Sommaren har levererat inte bara fint väder utan även mer stabilitet i järnvägstrafiken jämfört med tidigare år. Det är naturligtvis oerhört glädjande och vi har dessutom sett ett kraftigt ökat resande. Ökningen från låga nivåer men vi ser – trots vissa kvardröjande pandemieffekter – fram emot en återgång till de passagerartal vi hade järnvägens rekordår 2019.
Det går bra för Sverige. Vi har en stark ekonomi och står redo för återstart efter pandemin. Inför budgetpropositionen 2022 har finansminister Magdalena Andersson utlovat inte mindre än 74 miljarder i reformutrymme. Dessa förhöjda ambitioner borde naturligtvis omfatta ytterligare satsningar på landets eftersatta transportinfrastruktur, våra järnvägar och vägar.
Det händer mycket runt omkring vår bransch. IPCC:s rapport under sommaren om de allt snabbare och intensifierade klimatförändringarna lämnade ingen oberörd. Och den dåliga prognosen för uppfyllande transportsektorns bidrag till klimatmålen, det vill säga kravet i Sverige om 70 procents sänkning av utsläppen till 2030, uppmärksammades särskilt i riksmedia i juli.
Tågföretagen har lämnat en rekommendation avseende modell för kommande banavgiftsreduktioner. Parallellt med den politiska turbulensen klubbades den största infrastrukturpropositionen någonsin – omfattande nästan 800 miljarder kronor. Planeringsdirektiven utgörs till stor del av politiska kompromisser och genererar därför inte en samlad vision.
Igår presenterade regeringen en plan i fem steg för lättnader av restriktioner. Beslutet är en följd av lägre smittspridning samtidigt som antalet covidpatienter minskar kraftigt. För Sveriges långväga kollektivtrafik innebär detta att begränsningar tas bort från den 15 juli. Vår hårt sargade bransch kan nu se ett tydligt ljus i slutet av en tunnel som varit alltför lång och krokig.
Pandemin och restriktionerna har slagit hårt mot järnvägstrafiken. Nu meddelar regeringen och samarbetspartierna att banavgifterna sänks. ”Äntligen får tågoperatörer som bedriver långväga kommersiell trafik ett riktat stöd”, säger Pierre Sandberg, förbundsdirektör Tågföretagen.
Igår kom regeringens besked om förlängning av gällande restriktioner för långväga kollektivtrafik. Beslutet innebär att de kritiserade bestämmelser som infördes redan i februari kvarstår i oförändrat skick. Debatten om nyttan av nya stambanor går vidare. Fem forskare från KTH har kommit fram till att byggande av höghastighetsbanor inte kan motiveras av klimatskäl. Replikerna lät inte vänta på sig.
Regeringen vill förlänga smittskyddsåtgärderna i den långväga kollektivtrafiken till och med 14 augusti. I det förslag som sändes ut på remiss till 4 maj har inget ändrats jämfört med det ursprungliga förslaget som kritiserades av en lång rad remissinstanser utöver Tågföretagen. Hur är en sådan hantering överhuvudtaget möjlig?
När regeringen väljer att förlänga restriktionerna i den långväga buss- och tågtrafiken riskerar en stor del av landets kollektiva resealternativ att ställas in i sommar. Det skriver Anna Grönlund och Björn Westerberg i en debattartikel i Svenska dagbladet den 7 maj.
Tågföretagen deltog igår i Trafikutskottets sammanträde och bidrog med vår syn på regeringens förslag till ram och övergripande satsningar. Särskild uppmärksamhet riktades mot underhållsskulden i järnvägssystemet, utrullning och finansiering av ERTMS samt alternativ för stöd för att upprätthålla samhällsviktiga långdistanståg.
Resandet med både flyg och tåg har gått ner under pandemin, men det ger oss visst utrymme att dra förnyade slutsatser om framtidens resande och transportsystem. När det gäller järnvägen är det nu hög tid att se sanningen i vitögat. Kapacitetstaket för järnvägen är redan passerat och att bygga ny kapacitet för ökande gods- och persontransporter är ett måste för framtiden.
Vi ser i infrastrukturpropositionen att särskilt underhåll av landets slitna infrastruktur har en central plats, men någon avbetalning av underhållsskulden i järnvägssystemet på 43 miljarder är det inte tal om, snarast kommer skulden att öka under den 12-åriga planperioden 2022–2033. Omfattningen av planen ska ökas väsentligt, till nära 800 miljarder kronor. Nya stambanor ska byggas.
Den redan ansträngda ekonomin hos tågföretagen kommer drabbas än mer nu när sommarens förväntade trafik försvinner i och med de förlängda restriktionerna. Vi kräver direkt stöd alternativt att banavgifterna för perioden ska slopas och begär nu möte med infrastrukturminister Tomas Eneroth.
Om det är någon gång man ska bli orolig för om vi ska klara klimatmålen så är det efter Klimatpolitiska rådets årsrapport 2021. Utöver risken för att vi inte klarar klimatmålen kritiserar rådet bristen på samordning av pandemistödpaket och klimatpolitiken. När det gäller nationell infrastruktur är rådet oroat att transportplaneringen inte kommer förändras enligt det klimatpolitiska ramverket.
Det är nu ett år sedan WHO konstaterade att vi har en pandemi. Smittspridningen i Sverige eskalerade efter sportloven. Hemarbete rekommenderades för alla som kunde och riktlinjer om att hålla distansen blev ett måste i kollektivtrafiken. Tågföretagen såg resenärerna minska drastiskt. Hårda restriktioner under året har nu pressat den långväga kollektivtrafiken till nedläggning av hela trafiksystem.
Alla utredningsrapporter och planunderlag inte självklart innehåller facit, tvärtom det finns alltid utrymme för befogad kritik. Men denna typ av uttalanden från Trafikverkets måldirektörer är problematiska eftersom de riskerar att bidra till en uppgivenhet inför en av kollektivtrafikens, och framtida transportsystems, viktigaste uppgifter, bidra till hållbara transporter och uppfylla klimatmålen.
Ibland måste man tillåta sig att upprepa det uppenbara: järnvägen är full till bredden! Vår slutsats är att snabb utbyggnad av nya stambanor med separat finansiering, liknande upplägget för Öresundsbron, nu både är akut och genomförbar. Skanska har pekat på att det med modern etablerad byggteknik går att bygga elvägar i form av nya stambanor mellan våra tre storstäder på nio år.