Investera nu och lås in lånekostnaden!

Smittspridningen är historiskt hög och nya restriktioner infördes från och med 12 januari. För vår bransch innebar det inget nytt utan tidigare restriktioner för den långväga kollektivtrafiken gäller: endast sittande resenärer samt att munskydd rekommenderas i kollektivtrafiken om det inte går att hålla avstånd. Givetvis påverkas företagen i vår bransch starkt av att alla som kan ska arbeta hemifrån. Vi ser dock med förhoppning på andra länder där omikrons brutala framfart inneburit en intensiv men kort tid med hög smittspridning för att sedan kraftigt vika ned igen.

I veckan lanserade Byggföretagen en näringspolitisk reformagenda, som förtjänstfullt stakar ut vägen framåt för nystart för samhällsbygget. Sund konkurrens, hög och jämn byggtakt, sänkta trösklar in till bostadsmarknaden, snabbare tillståndsprocesser, ökad kapacitet på järnvägen och en trygg råvaru- och elförsörjning är några av de ämnen som tas upp. Bland annat konstateras att infrastrukturen under en period måste växa i högre takt än BNP. Sverige har under lång tid – under många regeringar – satsat mindre än jämförbara länder på investeringar och underhåll av väg och järnväg. Det har skapat en växande infrastrukturskuld som behöver åtgärdas.

I sammanhanget är det värt att notera att Riksgälden redovisade ett överskott på hela 78 miljarder kronor i statens budgetsaldo för 2021, den tidigare prognosen var ett överskott på 22 miljarder kronor. Riksgälden har också reviderat sin prognos över nettolånebehovet för 2022 och 2023 där staten kommer alltså att gå plus 211 miljarder de närmaste två åren. Som ledande ekonomer invänt är det paradoxalt att vi – samtidigt med enorma behov inom utveckling av eftersatt infrastruktur som utgör blodomlopp för energiöverföring och transporter – avstår från att göra det uppenbara. Det är bara att citera seniorekonomen Klas Eklund: ”Vi har nu en unik chans att finansiera långsiktiga och genomtänkta program för klimatpolitik och infrastruktur. Grip den!"

Ökade satsningar på forskning står på agendan inom EU, och det är efterföljaren till Shift2Rail – Europe’s rail – som nu drar i gång med full kraft. Målbilden är en attraktiv, konkurrenskraftig och koldioxidsnål järnväg med hög grad av digitalisering och automation. Här finns möjligheter att vara med och utveckla branschen. Trafikverket leder arbetet och kommer den 9 februari att kalla alla tågoperatörer och hela järnvägens ekosystem till ett möte för att presentera konkreta utgångspunkter för arbetet. Hör av er till oss om ni är intresserade av att delta.

Så kom då äntligen beskedet att de nya järnvägslagarna under fjärde järnvägspaketet ska träda i kraft under våren, se separat artikel. Givet en riksdagsbehandling utan hinder så gäller hela paketet av ny lagstiftning från och med den 1 juni 2022.