Flera positiva besked i Nationell plan

Regeringen har nu presenterat sin nya infrastrukturplan. Det är positivt att finansminister Elisabeth Svantesson inledde presskonferensen genom att belysa infrastrukturens betydelse för Sveriges tillväxt och konkurrenskraft, något som vi på Tågföretagen, och via Omtag Svensk Järnväg, har påtalat under en lång tid. När järnvägen inte levererar i tillräcklig utsträckning påverkas hela samhällsekonomin. Redan i dag riskerar industriinvesteringar på omkring 35 miljarder kronor och upp till 400 000 industrijobb att påverkas av brister i järnvägssystemet.

Tågföretagen välkomnar flera av regeringens besked i den nya infrastrukturplanen. Att Västra stambanan och Ostkustbanan åter lyfts fram är ett viktigt steg för att stärka flera av landets mest strategiska stråk för både person- och godstrafik samt satsningar på bland annat Södra stambanan, Malmbanan och Norrbotniabanan. Åtgärder som Lund–Hässleholm, Olskroken–Alingsås, fortsatt dubbelspårsutbyggnad söderut från Sundsvall samt Skellefteå–Piteå–Luleå bidrar till kortare restider, högre punktlighet och ökad kapacitet i både nationella och internationella flöden. Det är också positivt att nya spår mot Kil lyfts med hänsyn till totalförsvaret, liksom att omkring 30 miljarder kronor avsätts till järnvägsinfrastruktur kopplad till beredskap och försörjningssäkerhet. Sammantaget stärker dessa investeringar robustheten i järnvägssystemet, bidrar till färre störningar i persontrafiken och förbättrar förutsättningarna att upprätthålla trafiken vid extremväder och andra påfrestningar, samtidigt som kopplingarna till Göteborgs hamn och tillgängligheten mot Europa förbättras i takt med att Fehmarn Bält‑förbindelsen öppnar.

Det är också positivt att det inom både person och godstrafiken finns ett positivt fokus på trimningsåtgärder – såsom fler mötesspår, förbigångsspår, längre tåg och vissa triangelspår – som ofta kan ge påtagliga effekter till relativt låg kostnad och snabbt förbättrar såväl punktlighet som kapacitet.

Det är bra att man öppnar för alternativa genomförande och finansieringsformer. Kortare ledtider och bättre kostnadskontroll är avgörande både för att snabbt kunna möta ökade resandebehov och för att säkra industrins transporter, i linje med återkommande kritik från Trafikanalys och Riksrevisionen.

Dock kvarstår fortfarande under underhållsskuld om 91 miljarder som behöver återtas, vilket i sin tur genererar ökat behov av omledningsmöjligheter, det vill säga ökad kapacitet. Det är därför viktigt att dessa åtgärder sker parallellt i syfte att fortsatt kunna möta samhällets samlade behov av både resor och transporter, som fortsatt behövs även vid arbeten längs och på spåren. Läs en längre artikel här.

För att järnvägen fullt ut ska bidra till tillväxt, konkurrenskraft, klimatomställning och beredskap krävs snabbare genomförande, högre genomförandekraft och en sammanhållen strategi för underhåll, trimningsåtgärder, redundans och strategiska investeringar – till nytta för såväl resenärer som näringsliv. Det kräver en tydlig gemensam målbild för järnvägen framgent som kan stå stadigt, oavsett regering.