I den riktade kritiken gentemot nationell plan har fokus i debatten legat på enskilda sträckor och dess betydelse för specifik kommun eller region. Det som ofta inte sägs är att många sträckor har en direkt inverkan på hela flödet i järnvägssystemet. Sammanhängande och robusta järnvägsstråk är viktiga i syfte att stärka industrins konkurrenskraft, möjliggöra arbetspendling och stärka AB Sverige.
I veckan närvarade Tågföretagen på Stora Infradagen. Alla var – oavsett partifärg – rörande överens: det behövs mer underhåll, bättre upphandlingar och bättre underhåll samt långsiktighet. Statsministern sa i sin digitala intervju att infrastruktur är en av de tre viktigaste fundamenten för politiken. Det är mycket bra, men utmaningarna består och det är hög tid för handling!
Inledningen på året har onekligen haft en rivstart. Dessvärre inte på ett sätt man hade önskat. Det geopoliska läget i omvärlden har försämrats och vi börjar, om utvecklingen fortsätter, sakteliga närma oss en ny världsordning. På Folk & Försvar konstaterades att Sverige inte längre kan ta sin trygghet för given. Totalförsvaret måste stärkas brett. Vi springer fortare men i samma gamla processer.
År 2025 gjorde det än tydligare att järnvägen är en samhällsbärande funktion– men också att branschens systemutmaningar kräver snabbare och mer samordnade beslut. Genom aktiviteter i form av dialoger, evenemang, rapporter och artiklar har Tågföretagen samlat bransch och beslutsfattare kring järnvägens utmaningar och möjligheter.
Året i korthet:
Antal rapportsidor vi har läst: fler än någo
I veckan uppmärksammande Svenska Dagbladet de utmaningar som uppstår för den svenska industrin med anledning av de brister som finns på järnvägen idag. I artikeln nämns konsekvenserna av urspårningen på Malmbanan för två år sedan och utmaningar med kontinuerliga stopp och förseningar. Järnvägen är vital för att kunna frakta den volym och tyngd som industrin behöver transportera.
Efter osämja kring en övertidsregel i det nya kollektivavtalet för spårtrafik är parterna idag överens om att utforma ett förhandlingsavtal. ”Ett helt nytt grepp som kommer att skapa tydlighet och minska risken för konflikter inom spårtrafiken”, säger Tågföretagens Pierre Sandberg.
I veckan var det ett riksdagsseminarium om alternativ finansiering med exempel från våra nordiska grannländer. Danska modellen innebär att staten äger ett projektbolag, som koncentrerar fokus till separata bolag som finansierar projekt. Den norska och finska modellen är ett mer traditionellt där konsortier upphandlas och ansvarar för helheten men återlämnar projekten till staten efter 20-30 år.
Så nådde vi slutstationen på Järnvägsdagen 2025, där hela järnvägsbranschen, politiker och näringsliv samlades i syfte att diskutera såväl utmaningar som möjligheter för järnvägen – däribland infrastrukturminister Andreas Carlsson samt riksdagsledamöterna Ulrika Heie (C) och Åsa Karlsson (S).De stort intresse och en förståelse för järnvägens betydelse och vikt för Sverige.
Från branschens sida har vi gemensamt lyft fram två viktiga frågor. Den första är att det gränsöverskridande perspektivet ska råda, det vill säga att strategisk nationell vägledning inte ska få alltför stort inflytande över kapacitetstilldelningsprocessen. Den andra är att övergångsreglerna för avvecklingen av Godskorridorsförordningen måste synkas med Kapacitetsförordningens införande.
Den 26 november klockan 10.00-16.30 är det dags för årets Järnvägsdag. Det finns platser vikta för media som vill delta hela eller delar av dagen.
Grundproblemet inom järnvägen – och i förlängningen AB Sverige – är avsaknaden av ett mål och en vision för Sveriges infrastruktur. Detta avspeglas i sin tur i den nationella infrastrukturplanen, som handlar mer om att ”lappa och laga” befintlig infrastruktur på ett sätt som man alltid har gjort snarare än att tänka innovativt, konstruktivt och långsiktigt.
Förra veckan avslutades med JBS strategiseminarium för 2025 med temat ”Från färdplan till verklighet” – ett heldagsevent med utgångspunkt i hur vi ska realisera branschens gemensamma färdplan mot Vision 2050. Det handlade bland annat om bättre framkomlighet i spåren, förslaget till nationell plan. Korrigerade siffror för inställda tåg för händelserna i Västernorrland.
Trots att mycket skiljer Sveriges samtliga riksdagspartier åt finns ändock en gemensam vision om en stark och robust järnväg. Kanske är det dags att våga lägga partipolitiken åt sidan för det gemensamma bästa och säkerställa att Sverige har en fungerande järnvägsinfrastruktur som i slutändan leder till fungerande arbetsmarknad, konkurrenskraftiga företag och en ökad BNP.
Så kom till sist den efterlängtade nationella infrastrukturplanen. Det är bra att järnvägen äntligen har tilldelats medel efter att ha varit eftersatt och förbisedd i decennier. Det har resulterat i den enorma underhålls- och kapacitetsskuld som vi ser idag. Fördelningen av dessa medel ligger på cirka 50/50 för såväl underhåll som investeringar.
Rregeringens sista budget innehöll inte några nyheter – regeringen har tidigare presenterat höjd miljökompensation och miljonsatsning på yrkeshögskola och nationell yrkesutbildning. Det är beklagligt att regeringen valt att inte gå vidare med förslaget om till hälften slopad förmånsskatt på periodkort i kollektivtrafiken samt att beloppsgränsen höjs för reseavdrag.
Den 30 september kommer Trafikverket att lämna sitt förslag till stödsystem för investering i ombordutrustning för ERTMS bör utformas. Kostnaderna för ombordsystemen har ökat markant och prototypkostnader varierar stort och är betungande. Ytterligare som försämrar konkurrenskraften för industrin är järnvägens banavgifter som har ökat 600 procent på 15 år och cirka 40 procent sedan årsskiftet.
I veckan inleddes ScanMed-dagarna i Köpenhamn med diskussioner kring hur järnvägstransporter av gods kan bli mer effektiva och attraktiva över gränserna, med särskilt fokus på Fehmarn Bält-förbindelsen. Till dess att underhållsskulden är helt återtagen kommer infrastrukturfel att vara en del av vardagen och detta behöver hanteras.
Godstrafiken har haft en rekordsommar där trafiken gått som på räls, vilket är glädjande. Detta till trots är det utmaningarna som dominerat medierapporteringen – el- och signalfel, fordonsfel och solkurvor som resulterade i stillastående tåg och förseningar. Under Almedalsveckan dominerade järnvägseminarieprogrammen efter beredskapsfrågan.
Under sina nio år på Tågföretagen har Gustaf Engstrand, näringspolitisk chef, arbetat med en lång rad näringspolitiska frågor, där järnvägens konkurrenskraft, banavgifter, balans i branschens avtalsvillkor, ERTMS, nationell infrastrukturplanering samt tågtransporter inom EU, har hängt med under alla år. Vi har arrangerat Järnvägsdagen och engagerat branschen i Almedalen och skrivit 300 nyhetsbrev.
Trafikverket står inför att förnya signalanläggningen genom ERTMS-programmet. Cirka 90 procent av investeringen avser ställverk och övrig markutrustning. Resterande del avser signalsystemet ERTMS. Trafikverket uppskattar att kostnaderna blir cirka 25–30 procent lägre med ERTMS jämfört med att reinvestera i ATC. Detta är besparingar för Trafikverket som leder till ökade kostnader för fordonsägarna.
