Nu sätter vi punkt för utmaningarna med punktligheten

Tågföretagen delar idag ett utkast till svar på Trafikverkets Inriktningsunderlag, som är en helt central del av den fortsatta beslutsprocessen kring framtida infrastruktur och utvecklingen av transportsystemet kommande decennier. Utkastet som finns på Tågföretagens webb är ”work-in-progress” och kommer uppdateras löpande fram till remisstidens utgång den 15 april.

Vad vi framför allt saknar i Trafikverkets underlag är en rimlig bedömning av de faktiska behoven av utbyggnad av Sveriges infrastruktur. Delvis hänger det samman med att denna fråga inte uttryckligen skulle besvaras enligt regeringens direktiv. Men, vi vet att ett flertal faktorer såsom ökande befolkning, industrins tillväxt och därpå följande transporttillväxt, Nato-anslutning, med mera, innebär att vi måste satsa mer på transportinfrastruktur kommande decennier. Det räcker inte med den uppräkning av ramanslaget med 15 procent som föreslagits av Trafikverket för att både hantera underhållsskulden och säkerställa behovet av ökad transportkapacitet i den stora stråken.

I veckan rapporterade SVT om nya siffror från Trafikverket som visar att 2023 var det sämsta året – sedan 13 år – för punktligheten på persontrafik på järnväg. Under 2023 var punktligheten 87,7 procent, att jämföras exempelvis med pandemiåret 2020, när den var uppe och vände på 94,9 procent. 2023 har kantats av stora utmaningar – inte minst de påtagliga vinterförhållandena som vi tidigare har skrivit om. Urspårningen av Arlanda Express våren 2023 och därefter följande banarbeten var den enskilt största händelsen som bidragit till den låga punktligheten. Enligt Tågföretagens bedömning har dock implementeringen av det nya planeringssystemet MPK haft betydande påverkan dels på planeringen av trafiken, dels på produktionen och trafikledningen, faktorer som i sin tur haft negativ effekt på punktligheten. Möjligen bör en liten reservation framföras: utmaningarna med införandet av MPK har varit sådana att möjligheten att korrekt följa upp punktlighetsstatistiken har försämrats och man bör notera att inställda tåg – som likaledes ökat under MPK-införandet – inte syns i statistiken.

Under de senaste månaderna har en serie av händelser visat på en stor förändring av tågmarknaden. I november beslutade SL:s trafikförvaltning att driften av pendeltågen i Stockholmsregionen, som sedan flera år hanterats av MTR Nordic, övergår till SJ. För några veckors sedan nåddes vi av beskedet att MTRX – som i första hand trafikerat Stockholm-Göteborg – säljs till VR Sverige. I veckan blev det klart att driften av Mälartåg ska övergå från MTR Nordic till Transdev i juni 2024. Därmed kommer MTR:s närvaro i Sverige att minska och det blir intressant att se hur och om bolaget väljer att agera på marknaden framåt och i kommande upphandlingar.

Företagen viktiga i ett starkt totalförsvar

Det behövs ett batteri av åtgärder för att skapa rätt förutsättningar för ett livskraftigt och förberett näringsliv i både freds- och krigstid. Det handlar bland annat om nya finansieringsformer, lagerhållning och ökat informationsutbyte. Det säger Svenskt Näringsliv i en ny rapport om näringslivets roll inom totalförsvaret. Läs mer

Ny vision: Sverige växer med järnvägen

Den 13 mars är det dags för årets konferens för Järnvägsbranschens samverkansforum, JBS. Under konferensen kommer JBS presentera en nyframtagen gemensam vision för järnvägen, Vision 2050 – Sverige växer med järnvägen. Inledningstalare är infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson. Läs mer