Ingen AI-strategi, men full effekt: Ruters långsiktiga dataval

Kollektivtrafikbranschen och digitaliseringen fortsätter att utvecklas. Ruter AS är ansvarig för kollektivtransporter i Oslo och Akershus. Trivector Mobility fick möjlighet till ett samtal med Bernt Reitan Jenssen, vd för Ruter AS. Syftet var att dela erfarenheter från det ledande arbete som Ruter bedriver inom datadriven utveckling och AI, och därigenom bidra till ökad förståelse och lärande i branschen.

Text: Anna Stankovski Clark, Värdeskapande digitalisering, Trivector Mobility

Ruter idag

Ruter befinner sig idag i en position där datadrivet arbetssätt och användning av AI är en integrerad del av verksamheten. Till skillnad från många kollektivtrafikaktörer, där digitalisering ofta drivs i avgränsade projekt, används data och analys löpande i planering, uppföljning och operativ styrning.

Organisationen är känd för att ligga långt framme inom digitalisering och har under senare år även uppmärksammats genom innovationspriser. Samtidigt har Ruter lyckats med att attrahera och behålla spetskompetens inom data och AI. AI-ingenjörer och analytiker arbetar nära verksamheten och bidrar direkt till utveckling av beslutsstöd och operativa modeller.

Ruter har en etablerad teknisk infrastruktur som möjliggör hantering och analys av mycket stora datamängder från hela kollektivtrafiksystemet i Oslo. AI-modeller används bland annat för att förstå hur trafiksystemet fungerar i realtid, identifiera kritiska punkter och stödja beslut i både drift och långsiktig utveckling.

Vägen hit

Ruters nuvarande position är resultatet av ett långsiktigt och medvetet arbete, där ledningens engagemang har spelat en avgörande roll. Bernt Reitan Jenssen har följt och drivit utvecklingen under lång tid, och förändringen har varken varit snabb eller linjär. ”Resan började för mer än tio år sedan”, förklarar han. Fokus låg tidigt på att bygga rätt strukturer för data, snarare än på färdiga lösningar.

I ett första skede handlade arbetet om att förstå potentialen och våga testa i liten skala. Samarbeten med akademin blev tidigt en viktig del, bland annat genom examensarbeten och mindre pilotprojekt. Det skapade både en låg tröskel för att komma igång och en möjlighet att successivt bygga upp kompetens internt. Samtidigt bidrog det till att AI- och dataingenjörer började se kollektivtrafik som ett relevant och spännande område att arbeta inom.

Parallellt identifierades så kallade champions i organisationen; personer i kundtjänst, planering eller drift som både förstod verksamheten och var nyfikna på teknik. De fungerade som översättare mellan data, AI och faktisk nytta, och bidrog till att nya arbetssätt fick fäste i linjeverksamheten.

Omkring 2016 tog Ruter ett tydligt beslut att lämna proprietära system till förmån för en datacentrisk affärsmodell. I stället för att låsa in information i biljettsystem, fordon eller operatörsplattformar valde man att strukturera, standardisera och tillgängliggöra data genom öppna gränssnitt. Det innebar också ett skifte i synen på ägande: Ruter äger i dag varken fordon eller infrastruktur, men har tillgång till data från hela systemet.

En avgörande organisatorisk förändring har varit att lägga drift och plattformsutveckling i ett separat bolag, med Ruter som strategisk ägare. Det har gett ett tydligare operativt fokus, samtidigt som ansvar för kundnytta och kvalitet delas. Bolaget mäts på samma KPI:er som Ruter och sitter bokstavligen tillsammans med beställarorganisationen.

Upplägget har även möjliggjort samverkan i större skala. Andra regioner, som Bergen och Kristiansand, har gått in som medägare, och fler är på väg. Samtidigt är det tydligt att den största utmaningen inte varit tekniken i sig, utan besluten: att våga investera långsiktigt i infrastruktur utan omedelbar nytta. Först nu, efter nästan tio år, börjar nyttorna realiseras fullt ut.

Data – avgörande, men inte självklar

Tillgång till data är en grundförutsättning för Ruters datadrivna arbetssätt, men det har varit allt annat än självklart. Datafrågan har krävt både långsiktighet och ett aktivt arbete med relationer, ansvar och incitament. Ett tidigt och strategiskt steg var att engagera sig i gemensamma standarder, bland annat genom ITxPT. (ITxPT står för Information Technology for Public Transport. Det är en internationell standard- och medlemsorganisation som arbetar för att skapa öppna gränssnitt och interoperabilitet inom kollektivtrafikens IT-system.)

Sensorer, fordonsdata och operativa flöden strukturerades från början på ett sätt som gjorde dem återanvändbara och jämförbara. I dag hanterar Ruter mycket stora datamängder – omkring två petabyte per månad – vilket möjliggör analyser av kollektivtrafiksystemet på en detaljnivå som tidigare inte varit möjlig. Denna infrastruktur utgör ryggraden i allt från uppföljning och analys till utveckling av AI-modeller.

Samtidigt är mycket av den data som behövs inte Ruters egen. En stor del kommer från operatörer och andra aktörer i systemet, vilket innebär att tillgången till data i hög grad är en samarbetsfråga.

Som Bernt Reitan Jenssen uttrycker det: "Data fungerar bara om alla parter har nytta av den – annars blir den snabbt en konfliktfråga."

Mot den bakgrunden har Ruter valt en tydlig linje: data ska inte bara samlas in, utan också skapa värde för dem som bidrar. Genom att återföra insikter, analysresultat och beslutsstöd till operatörerna byggs ett gemensamt intresse för datakvalitet, tillgänglighet och långsiktig utveckling. Denna princip är också inbyggd i avtalen, där data, integration och kvalitet i dag är en naturlig del av relationen mellan Ruter och operatörerna. Först när nyttan är tydlig för alla parter blir datadelning hållbar över tid.

Ingen AI-strategi – men ett tydligt arbetssätt

”Vi har ingen AI-strategi”, konstaterar Bernt Reitan Jenssen. För Ruter har fokus i stället legat på att bygga ett datadrivet arbetssätt som successivt utvecklas utifrån verksamhetens behov.

I praktiken har det inneburit kontinuerlig förbättring, små steg och hög grad av autonomi i organisationen. AI har introducerats genom konkreta användningsfall snarare än genom centrala direktiv eller övergripande målformuleringar.

Ruters AI-tillämpningar är därför ofta jordnära snarare än spektakulära. Ett exempel är hur sensordata från fordon – till och med information om vindrutetorkare – används för att förstå hur befintliga förutsättningar påverkar hastighet och punktlighet. Genom att kontinuerligt koppla miljödata till omkring 450 kritiska punkter i trafiksystemet skapas en detaljerad realtidsbild av hur kollektivtrafiken faktiskt fungerar.

Andra tillämpningar rör bland annat optimering av biljettkontroller, ruttplanering och energianvändning. Gemensamt är att de bygger på befintlig data, tydliga behov och intern utveckling, snarare än på teknikdrivna experiment.

Nästa steg

Kollektivtrafikbranschen och digitaliseringen fortsätter att utvecklas. Personalisering av tjänster, konkurrensen med privatbilen och hur autonoma, datadrivna mobilitetstjänster ska utformas är fortfarande öppna utmaningar. Här räcker inte teknik – förståelsen för resenärernas faktiska beteenden blir avgörande. Som Bernt Reitan Jenssen konstaterar: ”Människor älskar frihet men hatar att välja. Framtidens tjänster handlar om timing och relevans.”

Samtidigt finns starka förutsättningar. Norge har hög digital mognad, politiskt förtroende byggs genom att visa resultat, och kombinationen av AI, robust datainfrastruktur och – på sikt – autonoma fordon skapar det som beskrivs som en ”perfekt storm”.

Ruters resa visar att AI i kollektivtrafik – och i offentlig sektor mer generellt – inte främst är en teknisk fråga. Det handlar om struktur, ansvar, standarder, samordning med andra och modet att bygga innan nyttan är helt synlig. För andra aktörer är kanske den viktigaste lärdomen att börja med data, organisera för lärande och låta verksamhetens behov styra tekniken.

Nästa steg för Ruter handlar därför mindre om fler algoritmer och mer om samverkan: tätare nordiskt samarbete, gemensamma lösningar och ett fortsatt fokus på att göra kollektivtrafiken till det självklara valet för dem som faktiskt har ett alternativ.

Ruter AS är ansvarig för kollektivtransporter i Oslo och Akershus och ägs av Oslo kommun och Akershus fylkeskommun.

Anna Stankovski Clark, Trivector Mobility och Michal Stypa, vd Backtick Technologies, har tidigare skrivit om samarbetet mellan Trivector Mobility och Backtick Technologies kring data, AI och kollektivtrafik.