En undersökning från Useit visar att många riksdagspartiers webbplatser brister i tillgänglighet (i snitt 42 % underkända). Det gör det svårt för vissa väljare att ta del av information inför valet och riskerar att utestänga dem från den demokratiska processen.
Trots skärpt lagstiftning för digital tillgänglighet har inkluderingen i Sverige inte ökat. Det visar undersökningen Begripsam har genomfört tillsammans med CKF och stöd från PTS. SMFOI 2025 visar att andelen personer med funktionsnedsättning som känner sig delaktiga i det digitala samhället står still sedan 2019, och åtta av tio grupper upplever inga förbättringar.
Den årliga undersökningen från WebAIM visar att tillgängligheten på webben förbättras marginellt, men att 94,8 % av webbplatserna fortfarande har brister vid granskning med automatiska verktyg.
Kan svåra spel vara tillgängliga? Och behöver de svårighetsgrader för att vara det? I Dannes Borells senaste artikel om tillgänglighet i spel utforskar han varför svårighet är subjektiv, och hur tillgänglighetsinställningar kan göra utmanande spel spelbara för fler – utan att kompromissa med upplevelsen.
Hur har digitala hjälpmedel för förstoring förändrats de senaste 30 åren? 🔎 Sandra beskriver sin resa från 90-talets specialbyggda hjälpmedelsdatorer till dagens inbyggda tillgänglighetsfunktioner. Hon lyfter hur tekniken har utvecklats, om ökade möjligheter och utmaningar samt varför tillgänglighet i grunden handlar om självständighet och rätten att få välja själv.
Tillgänglighet i spel uppstår inte av en slump. Spel beskrivs ibland som tillgängliga bara för att vissa spelare faktiskt kan spela dem. I den här artikeln utforskar Danne oavsiktlig speltillgänglighet, hur den kan kännas hjälpande och hur man designar för alla. Med exempel från Elden Ring och ett exempel från Nintendo år 2017 blir en sak tydlig – riktig inkludering kräver medvetna val.
Nu drar vi igång Useit Insights. En serie liveevent där vi vid varje tillfälle dyker ner i ett aktuellt tema inom digital tillgänglighet. Våra sessioner är korta, ca 60 minuter och fulla av konkreta exempel och insikter.
En undersökning från Useit Norge visar att hälften av personer med funktionsnedsättning undviker självbetjäningsautomater, särskilt äldre och personer med nedsatt syn. Orsakerna är bland annat små knappar, dålig kontrast och brist på stöd för skärmläsare och ljud. Resultatet har lett till en vägledning för tillgängliga automater med råd till butiker och tillverkare.
Inkludering börjar med nyfikenhet. Tillgänglighet handlar i grund och botten inte om anpassning. Tillgänglighet handlar om att säkra att vi har tagit höjd för så många användningssituationer som möjligt. Tillsammans inkluderar vi alla.
Post- och telestyrelsen (PTS) har nu inlett en tillsyn av svenska e-handelstjänster för att säkerställa att de uppfyller den nya tillgänglighetslagen som trädde i kraft den 28 juni.
Digidig är ett nätverk där 46 kommuner samarbetar för att stärka digital tillgänglighet. Genom erfarenhetsutbyte, utbildningar och expertråd får kommunerna stöd i att omsätta lagkrav i praktiken. Nätverket drivs av Begripsam och Useit, och planeras nu att utvidgas till fler branscher.
Tillgänglighet i spel handlar om mer än grafik och textning; kontroller måste fungera för alla. Genom att låta spelare ändra inställningar för knappar kan spelupplevelsen förbättras avsevärt för många. Danne Borell förklarar varför och hur.
Trots stora framsteg inom speltillgänglighet är många fortfarande exkluderade. Cirka 16 procent av världens befolkning lever med en funktionsnedsättning – i Sverige motsvarar det minst 1,6 miljoner människor. För många innebär det att de inte kan spela de spel de vill, på grund av hinder som nedsatt syn, hörsel eller rörlighet. Samtidigt visar utvecklingen att förändring är möjlig.
Att kunna handla mat och medicin online är idag en självklarhet för många – men långt ifrån för alla. En ny undersökning från Useit visar att flera av Sveriges största apotek och matbutiker fortfarande har brister gällande digital tillgänglighet, trots att lagkrav börjar gälla från och med den 28 juni.
Lisa Falk hade en intensiv karriär som egen konsult inom IT-branschen när hon mitt i livet, som småbarnsförälder drabbades av en stroke. Vi på Useit har pratat med Lisa för att höra hennes historia och se vad vi kan göra för att underlätta användandet av digitala tjänster för användare med hjärntrötthet och motoriska funktionsnedsättningar.
Från och med den 28 juni 2025 måste vissa företag och organisationer följa Tillgänglighetsdirektivet. Direktivet syftar till att säkerställa att viktiga produkter och tjänster inom EU är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Men gäller det för din verksamhet? Vi på Useit har satt ihop några frågor för att du ska få en indikation om din organisation omfattas.
Lagar i Europa kräver digital tillgänglighet från offentliga och privata aktörer. Vi beskriver fem steg för att skapa tillgängliga tjänster: förstå, lära, organisera, göra och kontrollera.
I juni i år träder Lagen om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet i kraft i Sverige. Det innebär skärpta krav på digital tillgänglighet för en rad produkter och tjänster inom den privata sektorn – från e-handel och banktjänster till betalningsterminaler och smartphones.
D-Congress som arrangeras i Göteborg den 5-6 mars är Sveriges största e-handelsevent och en självklar mötesplats för alla som vill förstå och forma framtidens digitala handel. I år är vi på Useit på plats för att lyfta en fråga som ofta hamnar i skymundan: digital tillgänglighet.
Tangentbordsnavigering är en stor och viktig del av universell utformning. Även om vi uppfyller lagkrav och säkerställer att tjänster fungerar, garanterar det inte att de fungerar bra eller är användarvänliga. I den här artikeln delar Saja Andersson med sig av några tips om hur du kan förbättra användarupplevelsen för dem som navigerar med tangentbord.
