En forskargrupp från Uppsala universitet visar nu att otrogna honor av arten ciklidfiskar påverkar hannarnas spermier. Ökad konkurrens ger både snabbare och större spermier och forskningsresultaten som nu presenteras i den vetenskapliga tidskriften PNAS, Proceedings of the National Academy of Sciences, visar således på den mytomspunna storlekens betydelse.
Varför visar våra husdjur en så häpnadsväckande variation i färgteckning när vilda djur har en så enhetlig färg inom respektive art? Ny forskning från Uppsala universitet och SLU baserat på en analys av tamgris och vildsvin visar nu att detta främst beror på att människan under tusentals år bedrivit ett medvetet urval för att förändra husdjurens färg. Studien publiceras idag i PLoS Genetics.
I en artikel i dagens Nature beskriver Uppsalaforskaren Martin Brazeau skallen och käkarna hos en fisk som levde för cirka 410 miljoner år sedan. Studien kan ge viktiga ledtrådar till de käkförsedda ryggradsdjurens, och därmed vår egen, uppkomst.
Ett internationellt forskarteam, där Uppsalaforskare haft en viktig roll, har lyckats bestämma mitokondrie-DNA hos den utrotade pungvargen och kan därmed visa dess släktskap med nu levande arter. Resultaten, som idag publiceras i tidskriften Genome Research, har betydelse för kunskap om utrotningshotade arter, för museernas konserveringstekniker och öppnar för spännande museiforskning framöver.
Ett internationellt forskarteam, där Uppsalaforskare haft en viktig roll, har lyckats bestämma mitokondrie-DNA hos den utrotade pungvargen och kan därmed visa dess släktskap med nu levande arter. Resultaten, som idag publiceras i tidskriften Genome Research, har betydelse för kunskap om utrotningshotade arter, för museernas konserveringstekniker och öppnar för spännande museiforskning framöver.
De senaste årtiondenas molekylärbiologiska framsteg har visat att otrohet är mycket vanligare hos socialt monogama arter än vad man tidigare trott, bland annat hos många fågelarter. Mårten Hjernquist visar i sin avhandling att hanars attraktivitet, miljön och växelverkan dem emellan påverkar otrohet hos halsbandsflugsnappare.
Under högt tryck förändras kalciums kristallstruktur till en ovanlig form. Detta visar för första gången en svensk-amerikansk forskargrupp i teoretiska beräkningar som publiceras i denna veckas nätupplaga av ansedda tidskriften Proceedings of the National Academy of Science. Rönen öppnar nya möjligheter att hitta framtidens material för supraledare.
Nyligen bekräftades att människans arvsmassa ursprungligen är fyrdubblad vilket skedde före uppkomsten av de käkförsedda ryggradsdjuren. Noggrann kartläggning av flera genfamiljer visar nu att människans utvecklingslinje sedan dess förlorat många gener som finns kvar i andra djurgrupper. Vissa ryggradsdjur har dubblerat arvsmassan ytterligare en gång och har därför fler gener än människan.
Vad är det som är fel med skolmatematiken? Istället för att väcka elevernas leklust och självkänsla inger den ångest och resultaten blir allt sämre. Sverker Lundins avhandling är ett bidrag till samtalet om vad som måste förändrar för att matematikundervisningen i skolan ska förbättras. Disputationen ägde rum den 15 december vid Uppsala universitet.
Den biologiska forskningen vid Uppsala universitet har en lång tradition av framgång och är idag internationellt ledande på flera områden. Nu ska konst och vetenskap mötas för att sprida viktig biologisk kunskap ut i samhället.
Starka mikropumpar gör att kemiska och medicinska analyser blir billigare, går snabbare och ger bättre resultat. Sådana mikropumpar presenterar Roger Bodén i sin avhandling, som han försvarar vid Uppsala universitet den 12 december. I avhandlingen presenterar han också ett analyschip för handhållna analysutrustningar.
Varför är magneter magnetiska? Vad fanns innan Big Bang? Varför har vatten ingen smak eller lukt? Det är exempel på frågor som länets sjätteklassare kommer att ställa till några av universitetets forskare i universitetsaulan den 21 november.
Konsensus ligger ofta bakom politiska och juridiska beslut i demokratier, men detsamma gäller faktiskt också i fisksamhällen. Det visar Uppsalamatematikern David Sumpter och biologiforskare från Leeds University i en ny studie i den vetenskapliga tidskriften Current Biology.
Sammansättningen av bakteriers DNA kan förändras snabbt om vissa typer av DNA-reparationssystem inaktiveras. Med en ny metod visar Uppsalaforskare resultat som kan förklara varför DNA varierar hos olika organismer och vilka genetiska mekanismer som styr detta.
En ny analysmetod kan ge forskare bättre möjligheter att spåra varifrån organiska fosforföreningar på botten av sjöar och hav kommer. Metoden skulle göra det lättare att prioritera insatserna för att minska övergödningen. Metoden har utvecklats av Heidi De Brabandere vid Uppsala universitet där hon försvarar sin avhandling den 7 november.
Hur behandlar man en yta för att beläggningen ska fästa så bra som möjligt? Hur undviker man att arbetsmaterial kletar fast på verktygen? På Materialdagen den 5 november träffas materialforskare från Uppsala universitet och representanter för industrin för att diskutera frågeställningar och behov hos företag inom adhesionsområdet, och hur forskningen kan hjälpa till att lösa problemen.
Av många troende ifrågasatt, i forskarvärlden en självklar utgångspunkt - Charles Darwins teori om arternas uppkomst från 1850-talet är mer aktuell än någonsin. Staffan Ulfstrand, professor emeritus vid Uppsala universitet, har skrivit en ny populärvetenskaplig bok för alla som vill veta mer om Darwins teori om evolutionär förändring genom naturligt urval och hur den används inom dagens forskning.
En internationell forskargrupp ledd av professor Rajeev Ahuja vid Uppsala universitet har beräknat hur kiselhydrid under högt tryck genomgår en förändring till ett metallstadium som skulle kunna resultera i superkonduktivitet. Dessa rön publiceras i veckans nätupplaga av Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America (PNAS).
Manfred Eigen, nobelpristagare i kemi 1967, är en av flera världsledande forskare inom biokemi som kommer till Uppsala den 9-10 oktober när ett symposium arrangeras till minne av Arne Tiselius, en av Uppsala universitets åtta nobelpristagare genom tiderna.
Endorfiner är välkända som förmedlare av smärtlindring och belöningskänsla. Dessa och flera andra signalämnen åstadkommer detta via fyra olika receptorer på nervcellerna i hjärnan och ryggmärgen. Forskare vid Uppsala universitet har nu funnit att alla fyra receptorerna fanns redan i de tidiga ryggradsdjuren och alltså uppstod för minst 450 miljoner år sedan.