Rapport: Så jämställd är gastronomin 2020

När vi startade Stellagalan för fyra år sedan talade många om bristen på jämställdhet i den gastronomiska branschen. Sedan dess har ett flertal projekt dragits igång för att får fler kvinnor att välja yrken som till exempel kock och bartender. Hur står det egentligen till idag med representationen i tävlingar, jurygrupper och styrelser? Vi har kollat in 14 av de viktigaste tävlingarna i Sverige.

Delar av den gastronomiska branschen är i samma läge som mediebranschen och it-branschen – de släpar efter den allmänna samhällsutvecklingen och brottas med strukturer som förhindrar utvecklingen mot en jämställd arbetsmiljö. Förenklat kan man säga att män anställer män som befodrar män som befodrar män. Läs mer om detta i branschrapporten "I Tech lever grabbmyten".

Global reklamtävling valde bort mansdominans
Som exempel på hur förändring kan skapas kan man peka på hur världens största reklamtävling Cannes Lion 2014 tog ett krafttag för att få jämn könsfördelning tävlingens jurygrupper. Då var bara 23 av medlemmarna av kvinnligt kön – fyra år senare var 46 procent av grupperna totalt jämställda. 2019 hade man också första gången 53 procent kvinnor som juryordföranden.

När det gäller gastronomiska tävlingar har kvinnor länge varit underrepresenterade men det finns stora skillnader. Välmeriterade kocken Sofia B Olsson, som bland annat tävlat i Kockarnas kamp och fått Stellagalans Mentorpris 2019, menar att det handlar om att samla tillräckligt många kvinnor i startfältet:
– Statistiskt sett så har minoriteten en mindre chans att vinna. Om det bara är två tjejer och åtta killar som tävlar mot varandra så blir det ju tufft.

I konditortävlingen är kvinnor i topp
Ett positivt exempel är Årets Konditor där minst hälften av de tävlande är kvinnor, vilket också leder till att kvinnor vinner. På andra sidan står Kocklandslaget med 100 procent män i sitt senaste team, och svårighet att rekrytera kvinnor.
– Precis som i förra ansökningsperioden så har vi problem med att få in kvinnor i laget. Den sneda fördelningen i laget jobbar vi aktivt med att justera, berättar lagledare Fredrik Andersson för Besöksliv våren 2019.
Sedan 2017 har Kocklandslaget delat ut Malin Söderströms Stipendium för att fånga upp unga kvinnor.

Även Årets Kock har svårigheter med att förändra sin snedfördelning, vilket år efter år har lett till att finalisterna varit män. 2019 och 2018 fanns en kvinna med i finalen, 2015 var det två. Sedan tävlingen start 1983 har en enda kvinna vunnit, Kristina Pettersson 1988. Denna vår har Årets Kock startat ett samarbete med nätverket Take Over som ska bidra genom att coacha kvinnor som vill tävla.

De stora tävlingarna fast i gamla strukturer
I den respekterade guiden Michelin Nordic Countries är det mycket ojämnt, av de nordiska Michelin-stjärnorna har endast 5 procent delats ut till kvinnor. Journalisten Anna Norström har fokus på restaurangbranschen och har följt både Michelin-galor och Bocuse-tävlingar världen runt.
– I de stora matlagningstävlingarna är det ruggigt dominerat av vita män. Både Bocuse d' Or och Årets Kock har genom tävlingarnas historia bara vunnits en gång av en kvinna. Varför pågår det bara kan man undra, jo tävlingarna är fortfarande fast i sina egna strukturer och leds av män. Det saknas kvinnliga förebilder.
Anna menar samtidigt att det börjar röra på sig i de yngre åldrarna och att andra delar av restaurangbranschen är mer jämställda, som i sommeliertävlingarna.
– Det är ju trist för de här mansdominerade tävlingarna, att de inte verkar förstå att ojämlikheten bara får dem att se sämre ut och att de tappar i dignitet. Vem bryr sig om Årets Kock och innebörden av titeln om tävlingen bara lyckas locka till sig män?

Ny tävling vill vända trenden
I år har Gastronomi Sverige, som ägs av 100 procent män som tävlat i Bocuse d' Or, satsat på en ny tävling kallad Gastronomi Sverige Commis Award som riktar sig till kvinnor som går sista året på kockgymnasier runt om i Sverige.
– Jag tror vi alla är redo att se fler kvinnor i branschen ta plats i tävlingssammanhang. Årets tävlande visade en enorm kunskap och presterade på en väldigt hög nivå och vi ser fram emot att inspirera ännu fler att ställa upp i kocktävlingar framöver, berättar Sanna Aspberg på Gastronomi Sverige.

Tävlingssuget bland kvinnliga kockelever försvinner i arbetslivet
Det är tydligt att fler unga kvinnor satsar under sin utbildning.
– På skolorna är det hälften tjejer som tävlar, där är de likvärdiga. När de sen kommer ut i arbetslivet så är det inte alls lika många tjejer som väljer att tävla. Kanske beror det på bristen på stöd och mentorer på arbetsplatserna, menar kocken Ulrika Brydling som leder Årets Ekokock och Årets Kockelever och har lång erfarenhet av mentorskap och tävlingar.

En väg till framgång
Anette Rosvall, talesperson för Stellagalan, tycker att det finns ett mönster.
– Genomgående kan man se att kvinnor hamnar i topp när det handlar om service eller assistans. Med lysande undantag som Årets Konditor som har bra representation. Att år efter år se män på prispallen formar kommande generationer. Vi skapar bilden att det är män som vinner, och att kvinnor inte har samma förmåga. Att fler kvinnor blir synliga i alla dessa sammanhang är viktigt för att vi ska få nya generationer att söka till tävlingar och utbildningar. Framgång där leder ofta till värdefulla kontakter och framgång i yrkeslivet.

----------------------------

Läget 1 juni 2020:

Kocklandslaget – tävlar i Culinary Olympics. Landslaget består idag av 100 procent män.

Årets Kock – 2020 har 19 män och 5 kvinnor gått vidare till Årets Kock-kvalet. Tävlingen hålls 17 september.
2019 – Louise Johansson var enda kvinnliga tävlande i finalen.
2018 – Marie Skogström var enda kvinna i finalen. Totalt ansökte 52 män och 6 kvinnor.
I juryn till kvaltävlingen i Årets Kock 2020 sitter Florencia Abella från restaurang Ekstedt och Saori Ichiara från Ichi tillsammans med 6 män.
Bland de 6 som leder arbetet (juryordförande, tävlingsgrupp och råvaruansvar) finns 1 kvinna – Marie Skogström.
I styrelsen är 2 av 7 kvinnor.
I samband med Årets Kock finalen har man sedan 2012 delat ut Karin Franssons Mentorspris till 7 kvinnor och 1 man.

Årets Konditor – 60 procent av finalisterna 2019 var kvinnor. Mellan 2013 och 2019 var 4 av de 7 vinnarna kvinnor.

Årets Ekokock – Sedan 2014 var 1 av 6 finalister kvinna. 100 procent av de tävlande 2019 var män.

Årets unga kock– riktar sig till tävlingsintresserade kockar under 27 år och har drivits av av internationella Chaine de Rotisseurs i 40 år. Idag kommer 20 procent av inskickade arbetsprov från kvinnor.
De senaste decenniet har en kvinna vunnit. 2019 var 1 av 6 tävlande kvinna.

Årets Kockelev och Årets Kockelever – 2020 var 5 av 9 vinnare kvinnor.

Gastronomi Sverige Commis Award – ny kocktävling för unga kvinnliga kockar. Syftet med tävlingen är att få fler kvinnor att stanna i branschen och att ställa upp i internationella tävlingssammanhang, som Bocuse d’Or.
Vann detta år gjorde Thilda Mårtensson, på andra plats kom Evelina Änggren från Halmstad och på tredje plats Emma Westerberg från Stockholm.
Commis är benämningen på den assisterande lärlingskocken i ett proffskök. I Bocuse d’Or ingår alltid en commis i tävlingsteamet.hittills har ingen svensk kvinna deltagit i tävlingen.

Årets Bartender – i tävlingen 2020 var det 100 procent män i finalen.

Bartenders' Choice Awards – 2 av 5 valda som Best Bartender 2019 var kvinnor.
Kategorin Improver of the Bar Industry hade 100 procent män som vinnare.

Svenska Mästerskapen i sommellerie
2019 - 3 kvinnor i final, vinnare Ellen Franzén
2018 - vinnare Emma Ziemann
2017 - vinnare Fredrik Lindfors
Sommeliertävlingarna har på senaste år haft jämn fördelning eller större andelen kvinnor om man ser till finalister. Dessutom finns den kvinnliga tävlingen Lily Bollinger Award, som har banat vägen för många kvinnor som tävlat.

Årets Servitör – hölls 2009–2017 och hade under de åren 3 kvinnor av 8 som vinnare. 2017 vann Emma Ziemann.

Kockarnas Kamp – en tävling för professionella kockar i tv4– sedan två år tillbaka är 3 av 8 tävlande kockar kvinnor.

Sveriges Mästerkock – där amatörkockar tävlar i matlagning itv4. Av de 10vinnarna är 7 kvinnor. Startfältet är ungefär 50/50.
Juryn består av 2 män och 1 kvinna.

Sveriges yngsta Mästerkock – en tävling för barn 8–12 år som har 50/50 tjejer och killar som deltagare.

---------------------------------

Jämställdhet i olika delar av arbetslivet
Stiftelsen Albright, en partipolitiskt obunden och icke-vinstdrivande stiftelse som arbetar för jämställdhet och diversifiering på ledande positioner i näringslivet kartlägger ledningsgrupper och styrelser för att belysa frågan om representation.

Sveriges jämställdhetspolitik
Riksdagen beslutade år 2006 att det övergripande målet med jämställdhetspolitiken i Sverige är att kvinnor och män ska ha samma makt och möjlighet att påverka samhället och sina egna liv.

---------------------------------

Stellagalan lyfter kvinnor inom gastronomin och välkomnar män som vill stötta detta arbete.
Vi skapar en plattform för samarbete kring en jämställd bransch, synliggör de mest meriterade och kompetenta kvinnorna och bygger broar mellan mentorer och unga i branschen. Genom att lyfta förebilder vill vi inspirera och stärka nya generationer.

Teamet bakom Stellagalan arrangerar förutom den årliga galan ett jämställdhetsforum samt debatter och möten i olika sammanhang.
Under kommande gala delas 9 olika priser ut samt Susanne Wohlins stipendium, som vill uppmärksamma kvinnor som i höggrad bidrar till att utveckla restaurangyrket.

Stellagalan grundades 2017 och bildade bolag under våren 2020. Styrelsen består av Anette Rosvall, Karoline Nordefors, Ida Ström, Anna Antonia Svedberg, Maja Berthas, Ella Nilsson, Anita Lindström och Anna Lind Lewin.

Våra partners är Menigo, A house, Visita, Omaka, Absolut, Vega, Svenskt Kött, J A Sundqvist, MSC Marine Stewardship Council, The Wine Agency och Vinunic.