Moment 22 i bilbranschen

Det verkar som att få har en helhetsbild av vad som pågår och vad som väntar bilindustrin inom EU. Bilden av framtiden för biltillverkare och underleverantörer är dyster om inte politikerna inser problemet och ändrar lagstiftningen, säger Bo Ericsson hos Fordonsjuristen. Från och med juli 2025 träder nya EU-lagar i kraft som kräver att biltillverkare sänker koldioxidutsläppen från 120 gram/km till 90 gram/km. Om de inte lyckas med detta riskerar de miljardböter. Hela den europeiska biltillverkningen står på spel om reglerna kvarstår och ingen verkar lobba för dess existens.

Samtidigt minskar försäljningen av elbilar kraftigt inom EU, eftersom de är för dyra och inte heller tillräckligt bra för många konsumenter. Detta har fått biltillverkare att öka produktionen av fossildrivna bilar för att hålla fabrikerna igång. Följden blir högre koldioxidutsläpp och ännu högre böter. Volkswagen är bara ett exempel på en europeisk biltillverkare som kämpar – företaget planerar att stänga tre av sina tio fabriker. Dessutom väntar andra besparingsåtgärder som innebär att tusentals anställda riskerar att förlora sina jobb, medan de som blir kvar kan behöva acceptera en lönesänkning på 10 procent och förlorade bonusar. Uppgifterna kommer från IG Metall, metallarbetarförbundet som sitter i Volkswagens koncernstyrelse, men dessa uppgifter har inte bekräftats av företagsledningen vid tidpunkten för denna artikel. Klart är dock att Volkswagen, med nästan 120 000 anställda bara i Tyskland, befinner sig i en existentiell kris. Även Stellantis och flera andra biltillverkare står inför liknande problem, enligt Bo Ericsson.

En del av krisen är visserligen självförvållad – med interna problem, höga kostnader, en tungrodd förvaltning och en oförmåga att anpassa sig till en föränderlig marknad. Alternativet skulle vara att fler bilfabriker i EU tvingas stänga, vilket skulle leda till hundratusentals arbetslösa.

Dessutom kan förespråkande av elfordon gynna företag som Tesla, BYD och andra kinesiska tillverkare som har kommit långt i utvecklingen av elbilar. Detta sätter europeiska tillverkare under press, då de måste konkurrera på en global marknad med företag som redan har fördelar inom denna nya teknik. Sammanfattningsvis kan trycket på omställning och hållbara transporter vara ett tveeggat svärd för den europeiska fordonsindustrin. Trots potentialen för en hållbar framtid med lägre koldioxidutsläpp står många europeiska företag inför stora utmaningar för att förbli konkurrenskraftiga och hantera kostnaderna för omställningen.

Att införa tullar på kinesisktillverkade bilar är som att sätta ett plåster på ett brutet ben, säger Bo Ericsson. Det kan visserligen hämma Kinas intåg på EU-marknaden tillfälligt, men hur lång tid dröjer det innan fler kinesiska tillverkare börjar producera bilar inom EU?

Samtidigt är det planerat att all försäljning av fossildrivna bilar ska förbjudas från 2035. Medan vi förbjuder sådana bilar i Europa, där det redan finns 250 miljoner fossildrivna bilar, fortsätter resten av världen att köra omkring i totalt 1,4 miljarder fossildrivna bilar. Vilka politiker och partier vill bli ihågkomna som de som satte stopp för bilindustrin i Europa? Det är en fråga som Bo Ericsson ställer sig avslutningsvis.