– Lagar är skrivna mycket formellt och exakt för att inte kunna misstolkas. Samtidigt uppstår det i praktiken situationer där lagen måste tolkas i relation till teknikens faktiska funktion. Just där blir samspelet mellan juridik och teknik avgörande, säger Bo Ericsson.
Många verkstäder tvingas i dag ta in fordon redan dagen innan planerade reparationer. Anledningen är enkel: det är i praktiken omöjligt att reparera en bil som är nerkyld till -30 grader. Verkstäderna måste arbeta proaktivt, ofta under långa arbetsdagar och i tuffa förhållanden, för att hålla samhällets hjul rullande.
För de europeiska tillverkarna krävs nu en radikalt skärpt kostnadsstruktur. Effektivisering, automatisering och ökat samarbete kring plattformar och komponenter blir nödvändiga verktyg för att behålla konkurrenskraften. Nya aktörer, främst kinesiska bilmärken, tar mark genom att kombinera låga priser med tekniskt hög standard och avancerade funktioner.
SoH beskriver batteriets hälsostatus och baseras bland annat på uppskattningar av dess kapacitet, inre resistans och prestanda över tid. Men siffran som visas i bilens system eller redovisas i en VDN (varudeklaration) är just en uppskattning och inte ett direkt mätvärde. Den speglar verkligheten till viss del, men kan aldrig ge en fullständig bild.
Att bedöma ett högvoltsbatteri är en tekniskt avancerad uppgift där både misstag och okunskap kan få allvarliga konsekvenser. Fordonsjuristen rekommenderar Transportstyrelsen att införa ett system där endast verkstäder med dokumenterad kompetens och tillgång till tillverkarens instruktioner får utföra dessa kontroller.
Bilverkstäderna utgör en av landsbygdens mest grundläggande samhällsfunktioner. Utan dem stannar inte bara bilarna, hela Sverige riskerar att stanna. Ändå ser vi nu hur verkstäderna på landsbygden försvinner i snabb takt. För att hela Sverige ska kunna leva krävs nationella insatser för att rädda och modernisera verkstäderna på landsbygden.
Bo Ericsson, vd för branschföreningen Fordonsjuristen, larmar om en ökande mängd oseriösa aktörer som erbjuder billiga hjulskiften på parkeringsplatser och vid köpcentrum. Enligt Bo Ericsson riskerar dessa verksamheter att misskreditera hela bilbranschen.
I Sverige tvingas bilägare fortfarande köra många mil i onödan för en enkel kontroll. Det är inte bara ineffektivt, det är ett hån mot klimatambitioner och landsbygdens verklighet. Bilen bör besiktigas där den körs, inte där byråkratin råkar placera en station.
Det är inte rimligt att Sverige, som gärna pratar om ordning och reda på arbetsmarknaden, låter en hel bransch leva helt utan grundläggande kontroll. När Norge ställer krav, nöjer vi oss med att blunda. Vi måste införa ett liknande system även här – krav på dokumentation, regelbundna kontroller och tydliga sanktioner för de som inte följer reglerna.
Utöver de ekonomiska konsekvenserna för försäkringsbolag och bilägare skapar bilkloning en osäker marknad där konsumenter riskerar att ovetandes köpa stulna fordon. För att värna konsumentskyddet, bekämpa organiserad brottslighet och skapa en mer rättssäker bilmarknad krävs därför gemensamma lagstiftningsåtgärder på EU-nivå, ett totalförbud mot försäljning av inlösta, krockade och brunna fordon.
Enligt uppgifter som Fordonsjuristens Bo Ericsson tagit del av har kommissionen gått med på att tidigarelägga diskussionerna kring utsläppsmålet 2035. Även om fredagens möte inte gav några konkreta besked om 2035-regeln – det omdiskuterade förbudet mot nya bilar med förbränningsmotor – så kan det komma att förändras. Industrin trycker på för en mer teknikneutral linje än den nuvarande.
Elfordon är här för att stanna – men med dem följer ett ökat arbetsgivaransvar. Branschstandarder och utbildning är viktiga steg framåt, men utmaningen ligger i att balansera mellan tillräcklig kunskap och överutbildning.
Omställningen till ett klimatneutralt samhälle är nödvändig, men den måste vara långsiktig, genomförbar och rättvis. Vi kan inte offra jobb, välfärd och innovation på ett ensidigt ”teknikaltare”. Framtidens transporter kräver en mångfald av lösningar – inte dogmatiska beslut som gynnar våra konkurrenter på vår egen bekostnad.
Genom att se begagnade bildelar som en naturlig och självklar del av framtidens bilreparationer kan fordonsbranschen bli en del av lösningen. Det kräver politiska reformer, ansvarstagande från försäkringsbolagen och en förändrad attityd hos oss alla.
Fordonsjuristen med Ulf Stefansson och Bo Ericsson i spetsen höll nyligen en av de mest besökta och genomgripande föreläsningarna för Sveriges Konsumentvägledare, Sveriges Konsumenter, Konsument Centrum och andra konsumentorganisationer.
Fordonsjuristen har stärkt sin representation i Allmänna reklamationsnämnden (ARN) genom de två nya ledamöterna, Frank Jennekrans och Lars Dahlin. Att bli förordnad som ledamot i ARN är ett hedersuppdrag som förutsätter både dokumenterad erfarenhet och specialistkunskap inom teknik, juridik eller fordonshandel.
Det började med högtflygande löften om en grönare framtid. Politiker, biltillverkare och energijättar målade upp en vision där elbilar och elektrifiering skulle rädda klimatet, minska utsläppen och göra våra samhällen renare och mer hållbara. Men i takt med att verkligheten hunnit i kapp börjar allt fler fråga sig: Är omställningen till el på väg att bli årtusendets största flopp?
Fordonsjuristen uppmanar Bilägare att aldrig fylla sina AC-system med ”fulgas”. Det är inte bara farligt – det är också olagligt. Den kortsiktiga besparingen kan snabbt förvandlas till en livsfarlig och kostsam affär.
Vindrutor slits redan vid 6–8 000 mil eftersom de ”blästras” av grus på grund av att fordon ej längre har stänkskydd. Vi på Fordonsjuristen kräver att vindrutans skick lyfts upp som en obligatorisk kontrollpunkt vid besiktning – och att det införs tydliga riktlinjer för när en ruta ska underkännas. Allt annat är ett svek mot trafiksäkerheten.
För konsumentvägledare blir frågor om bilar alltmer komplicerade. Allt från digitala tjänster till elektrifiering påverkar konsumentens rättigheter och skyldigheter. Därför kommer Fordonsjuristen återigen att hålla ett webbinarium för att öka kunskapen hos Konsumentvägledarna.
