Nyhet —
Det svänger i fordonsbranschen – hänger du med eller blir du omkörd?
Digitalisering, nya försäljningsmodeller, kinesisk konkurrens och ett allt större juridiskt ansvar förändrar spelplanen. För bilhandlare och verkstäder handlar framtiden inte bara om att sälja fler bilar eller utföra fler reparationer. Det handlar om lönsamhet, kundrelationer, kompetens och förmågan att anpassa sig innan förändringarna tvingar fram obekväma beslut.
Frågan är inte längre bara vem som säljer bilen. Det handlar om vem som äger kundrelationen, vem som tar den ekonomiska risken och vem som i slutändan tjänar pengarna.
Redan på 1970-talet uttryckte Bilia-profilen Bengt Hagman en tanke som fortfarande är högaktuell:
”Köpa bil gör kunden vart tredje till vart femte år. Därför är det inte så viktigt var bilhandlaren finns. Men service vill kunden ha runt hörnet.”
Sedan dess har fordonsbranschen förändrats i grunden. Kunden kan jämföra priser, läsa tester, ordna finansiering och köpa bil på nätet. Bilarna har blivit alltmer uppkopplade och beroende av avancerad elektronik och mjukvara. Samtidigt förändras relationerna mellan tillverkare, generalagenter, återförsäljare och verkstäder.
– Biltillverkarna vill komma närmare kunden och få större kontroll över hela affären. Med egna digitala försäljningskanaler kan de styra både kundkontakten och prissättningen. Men frågan är om de samtidigt förstår värdet av den lokala närvaro som återförsäljarna har byggt upp under decennier, säger Bo Ericsson på branschföreningen Fordonsjuristen.
Bilköp görs online men vem tar hand om kunden?
Pandemin påskyndade övergången till e-handel, även bland äldre kundgrupper. Den digitala utvecklingen har därefter fortsatt att förändra konsumenternas förväntningar. Många vill kunna jämföra, finansiera, beställa och följa sitt bilköp digitalt. Begagnade bilar säljs genom digitala marknadsplatser, auktionssajter och exportkanaler, samtidigt som tillverkarna utvecklar egna försäljningslösningar.
Det betyder inte att den traditionella bilhandlaren har spelat ut sin roll.
Tvärtom har handlaren länge bidragit med betydligt mer än själva försäljningen. Provkörningar, inbyten, finansiering, leveranser, rådgivning och hantering av problem efter köpet är delar av en affär som kräver både kompetens och resurser.
Det arbetet försvinner inte för att kunden beställer bilen digitalt. Däremot kan ersättningen för arbetet förändras. Vem ska betala för provkörningen, kundkontakten och leveransen när tillverkaren kontrollerar affären? Och vem tar ansvar för problemet när kunden är missnöjd eller bilen inte fungerar som den ska?
Det är frågor som blir allt viktigare när försäljningsmodellerna förändras.
Agentavtal förändrar maktbalansen.
Agentavtal har blivit en av fordonsbranschens stora stridsfrågor. Tillverkarna vill få större kontroll över prissättning, kunddata och försäljningsprocesser. Återförsäljarna kan samtidigt behöva tillhandahålla lokaler, personal, provkörningar, leveranser och lokal kundservice.
Agentmodeller kan se olika ut, och ansvarsfördelningen beror på hur avtalet är utformat. En möjlig fördel för återförsäljaren är att risken för osålda nya bilar minskar när tillverkaren äger lagret. Men det förutsätter att ersättningen täcker återförsäljarens faktiska kostnader och arbetsinsatser.
– En återförsäljare har investerat i lokaler, personal, kompetens och kundrelationer. De kostnaderna försvinner inte för att försäljningen sker genom ett agentavtal. Om tillverkaren tar över affären måste det finnas en rimlig modell för att ersätta återförsäljaren för deras arbete, säger Bo Ericsson.
Problemet handlar ytterst om makt och förhandlingsposition. Hur stark ställning har återförsäljaren när tillverkaren bestämmer villkoren? Och vad händer om ersättningen inte motsvarar den service och de investeringar som förväntas?
Det ställer också nya krav på återförsäljarföreningarna. De behöver kunna analysera avtalen, förstå de ekonomiska konsekvenserna och företräda medlemmarnas intressen när affärsmodellerna förändras. Det räcker inte att föra dialog. Företagen behöver organisationer som kan bidra med konkret kunskap, kvalificerad rådgivning och förmåga att granska villkoren ur återförsäljarens perspektiv.
När affärsmodellerna förändras måste även företagens juridiska kunskap utvecklas. Bo Ericsson ser återkommande frågor där juridik, teknik och ekonomi går in i varandra, inte minst när det gäller reklamationer och tvister.
– Det räcker inte att kunna juridik. Man måste också förstå tekniken för att kunna göra en relevant bedömning. Man måste kunna skilja mellan ett faktiskt fel, en normal egenskap hos fordonet och ett problem som beror på exempelvis slitage eller användning. Den typen av frågor har jag stött på flertalet gånger både i Allmänna reklamationsnämnden, ARN, och när jag har anlitats som sakkunnig i domstol, säger Bo Ericsson.
Att en kund är missnöjd innebär inte automatiskt att det finns ett juridiskt fel eller att ett köp ska hävas. Bedömningen måste utgå från omständigheterna i det enskilda fallet, avtalet, tillämplig lagstiftning och den tekniska utredningen.
Samtidigt kan en generalagent eller återförsäljare inte bortse från konsumentens lagstadgade rättigheter. Ett felaktigt beslut kan leda till onödiga reparationskostnader, långdragna tvister och försämrat förtroende för både företaget och bilmärket.
– Det är betydligt billigare att göra rätt från början än att försöka rätta till ett felaktigt beslut i efterhand. Här finns det utrymme för förbättring i hela branschen, säger Bo Ericsson.
För företag som säljer och reparerar bilar blir kombinationen av teknisk och juridisk kompetens därför allt viktigare. Det gäller inte minst när bilarna blir mer komplicerade och konsumenternas förväntningar är höga.
Begagnatmarknaden kräver bättre dokumentation.
Begagnade bilar utgör en central del av svensk bilhandel. För många kunder är de ett ekonomiskt alternativ till en ny bil, men affären innebär också risker för handlaren. Tekniskt skick, prispress, dokumentation och konsumenträttsliga krav måste hanteras på ett genomtänkt sätt.
En begagnad bil kan inte förväntas vara i samma skick som en ny. Samtidigt måste den uppfylla kraven i avtalet och konsumentköplagen. Bilens ålder, körsträcka, pris, skick och de uppgifter som lämnats vid köpet har betydelse för bedömningen av om ett fel föreligger.
Dokumentationen är därför avgörande. Om parterna senare har olika uppfattningar om bilens skick eller vad som sades vid köpet kan det bli svårt att reda ut vad som faktiskt avtalades.
– Bilhandlaren behöver dokumentera bilens skick, informera tydligt om kända avvikelser och se till att avtalen är juridiskt hållbara. Det som inte dokumenteras riskerar att bli en diskussion där ord står mot ord, säger Bo Ericsson.
Konsumentköplagens regler om felansvar och presumtionen för att ett fel som visar sig under en viss tid efter köpet fanns vid avlämnandet har stor betydelse. Presumtionen innebär dock inte att varje reklamation automatiskt ska godtas. Bedömningen måste göras utifrån lagens förutsättningar och omständigheterna i det enskilda fallet.
Antalet anmälningar till ARN och tvister i domstol har blivit en viktig fråga för branschen, inte minst eftersom många ärenden gäller begagnade bilar.
– Vi måste bli bättre på att förstå vad som är ett köprättsligt fel och vilken betydelse det har om presumtionen för ett ursprungligt fel kan motbevisas. En korrekt bedömning kräver både dokumentation, teknisk kunskap och förståelse för konsumentköplagen, säger Bo Ericsson.
Även privatleasing kräver uppmärksamhet.
Avtalens villkor, ansvarsfördelningen och vad som gäller vid fel, leveransproblem eller förtida avslut behöver vara tydliga. Både bilhandlare och generalagenter måste förstå vilka skyldigheter de har och hur olika avtalsupplägg påverkar kunden.
Elektrifieringen är en av de mest genomgripande förändringarna i fordonsbranschen. Men det finns ingen drivlina som passar alla bilägare.
För den som kör korta sträckor och har goda laddningsmöjligheter kan en elbil vara ett utmärkt alternativ. För andra kan en laddhybrid eller en effektiv förbränningsmotor vara mer praktisk. Körmönster, ekonomi, klimat, laddningsmöjligheter och användningsområde måste vägas in. Sverige har dessutom särskilda förutsättningar med långa avstånd, varierande klimat och stora skillnader mellan stad och landsbygd.
– Vi måste kunna diskutera fordonsval utifrån kundens faktiska behov. Det är inte seriöst att utgå från att samma lösning passar alla, säger Bo Ericsson.
För verkstäderna innebär elektrifieringen samtidigt nya investeringar och kompetenskrav.
Högvoltskompetens, diagnosutrustning, tillgång till teknisk information och fortbildning blir allt viktigare. Det kan vara särskilt utmanande för mindre och fristående verkstäder med begränsade ekonomiska resurser.
Tillgången till konkurrenskraftiga reservdelar och tillverkaroberoende reparationsinformation blir därför central.
Om oberoende verkstäder inte kan utföra reparationer på rimliga villkor riskerar konkurrensen att minska. I förlängningen kan bilägarna få färre alternativ och högre kostnader. En fungerande eftermarknad förutsätter att verkstäder kan få tillgång till den information och utrustning som krävs för att reparera moderna fordon på ett säkert och fackmässigt sätt.
Den globala konkurrensen har hårdnat.
Kinesiska biltillverkare har etablerat sig på flera marknader med ett växande utbud av elbilar, konkurrenskraftiga priser och snabb produktutveckling. Samtidigt möter europeiska tillverkare höga produktionskostnader, förändrad efterfrågan och stora investeringar i ny teknik. Prispressen påverkar hela kedjan, från tillverkare och generalagenter till återförsäljare och verkstäder.
När en tillverkare sänker priset kraftigt på en ny bil stannar effekten inte vid nybilsaffären. Även värdet på redan sålda bilar, leasingkalkyler, inbytespriser och lönsamheten i begagnathandeln kan påverkas.
– Det är lätt att lockas av stora rabatter när lagren växer. Men prisförändringar får konsekvenser långt utanför den enskilda nybilsaffären. Om värdet på en bil faller snabbt kan det drabba både kunden som nyligen köpt bilen och handlaren som ska ta den i inbyte, säger Bo Ericsson.
För bilhandlaren blir det därför allt viktigare att förstå hela affären. En attraktiv försäljningsvolym är inte tillräcklig om marginalerna, finansieringen eller värdeutvecklingen gör att lönsamheten försämras.
Samtidigt fortsätter diskussionen om Europas konkurrenskraft, handelspolitik, produktionskostnader och tillgång till strategiskt viktiga komponenter. Men handelspolitiska åtgärder löser inte automatiskt branschens problem. Europeiska tillverkare måste också erbjuda produkter och affärsmodeller som motsvarar kundernas behov och som går att sälja med hållbar lönsamhet.
Mitt i alla förändringar finns en grundläggande verklighet: bilar måste fortfarande underhållas, diagnostiseras och repareras. Även om bilköpet sker helt digitalt behöver kunden någon som kan felsöka elektroniken, undersöka ett missljud, hantera en reklamation eller förklara varför en viss reparation behövs.
Verkstäderna har därför en central roll i framtidens fordonsbransch. Men rollen förändras. Dagens verkstad måste kombinera traditionellt mekaniskt kunnande med digital diagnostik, avancerad elektronik, mjukvara och nya säkerhetskrav. Samtidigt ökar kostnaderna för personal, lokaler, utrustning, utbildning och teknisk information. Om timpriserna inte följer kostnadsutvecklingen blir det allt svårare att finansiera de investeringar som krävs.
– Det går inte att kräva en allt högre teknisk nivå och samtidigt förvänta sig att företagen ska arbeta med marginaler som inte räcker för att utveckla verksamheten. Verkstäderna måste få betalt för det arbete och den kompetens som krävs, säger Bo Ericsson.
För många verkstäder handlar det om att våga granska den egna affären. Vilka arbeten är lönsamma? Hur väl utnyttjas personal och utrustning? Finns det tjänster som tar mycket tid men ger för låg intäkt? Och hur står sig företagets resultat jämfört med liknande verksamheter? Här kan benchmarking, alltså systematiska jämförelser med andra företag, ge värdefull information.
– Det är märkligt att inte fler verkstäder regelbundet jämför sin lönsamhet och produktivitet med andra liknande företag. Benchmarking kan visa var pengarna tjänas, var lönsamheten läcker och vilka förbättringar som faktiskt gör skillnad. Det räcker inte att arbeta hårt, man måste också veta om verksamheten tjänar tillräckligt med pengar, säger Bo Ericsson.
För fristående verkstäder tillkommer dessutom kostnader och villkor som följer av olika kedjekoncept. Krav på utrustning, marknadsföring, system och andra tjänster kan påverka ekonomin. Om verkstaden samtidigt förväntas utföra uppdrag med låg ersättning, exempelvis fleetavtal blir marginalerna ännu mer pressade.
Det är därför viktigt att företagen regelbundet utvärderar vilka avtal och samarbeten som faktiskt stärker verksamheten. Ett känt varumärke eller tillgång till vissa uppdrag är inte automatiskt liktydigt med bättre lönsamhet. Den avgörande frågan är vad som blir kvar på sista raden. Sannolikt är det orsaken till att allt fler verkstäder funderar på att bli helt fristående, säger Bo Ericsson.
Branschföreningar måste skapa verkligt värde.
Fordonsbranschen består av aktörer med olika intressen och förutsättningar. Tillverkare, generalagenter, återförsäljare, verkstäder, reservdelsleverantörer, försäkringsbolag och digitala företag är beroende av varandra, men deras intressen sammanfaller inte alltid.
Det gör att företagen behöver kunna bedöma sina avtal, förstå sina rättigheter och fatta välgrundade affärsbeslut. Här har branschorganisationerna en viktig uppgift. Men värdet av att vara medlem måste bedömas utifrån vad organisationen faktiskt tillför företaget.
Kan den hjälpa till att tolka komplicerade avtal? Finns det kvalificerad juridisk rådgivning när en tvist uppstår? Kan den bidra med praktisk kunskap om försäljning och verkstadsdrift? Och har den förmåga att uppmärksamma villkor som försvagar medlemmarnas konkurrenskraft?
Det krävs både sakkunskap och förståelse för företagens vardag.
Fordonsjuristens styrka är att vi kombinerar juridisk kompetens med praktisk erfarenhet från fordonsbranschen.
Därför hjälper vi bilhandlare och verkstäder att fatta bättre beslut, hantera reklamationer och avtal och förstå konsekvenserna innan problemen utvecklas till kostsamma tvister.
– Ett juridiskt korrekt svar räcker inte alltid om det ej baseras på förståelse för bilens teknik och företagets verklighet. Vi måste förstå både juridiken, fordonet och den ekonomiska situation som företaget befinner sig i. I en bransch där regelverk, teknik och affärsmodeller förändras snabbt blir den kombinationen allt viktigare, säger Bo Ericsson.
Fordonsbranschen har gått från perioder med låga räntor, stark efterfrågan och långa leveranstider till en mer svårbedömd marknad. Elektrifieringen förändrar produktutbudet, digitaliseringen förändrar kundkontakten, agentavtalen påverkar ansvarsfördelningen och den globala konkurrensen pressar priserna. Ingen kan säkert förutsäga hur marknaden ser ut om fem år. Men det är uppenbart att företagen behöver vara bättre förberedda på förändringar än tidigare.
De som lyckas kommer sannolikt att vara de som har kontroll på ekonomin, förstår kundernas behov, investerar rätt i kompetens och teknik och ser till att avtalen skyddar verksamheten. De kommer också att våga ompröva invanda arbetssätt och mäta resultat i stället för att förlita sig på hur det alltid har fungerat.
– Det räcker inte att vara duktig på det man gjorde i går. Man måste förstå vad som händer både lokalt och i omvärlden, och våga anpassa verksamheten innan man tvingas göra det. Det gäller såväl bilhandlare och verkstäder som tillverkare och generalagenter, säger Bo Ericsson.
Fordonsbranschen står inte still. Nya konkurrenter kommer in, kundernas beteenden förändras och gamla affärsmodeller utmanas. Den som väntar för länge riskerar att upptäcka problemen först när lönsamheten redan har försämrats.
Frågan är inte om fordonsbranschen kommer att förändras ytterligare. Frågan är om ditt företag är rustat för nästa sväng eller om du riskerar att bli omkörd, avslutar Bo Ericsson.