Nu avslutas ett samarbetsprojekt mellan Svenska kanotförbundet och Mistra Sport & Outdoors. Syftet har varit att hitta sätt att bättre integrera miljöperspektiv i förbundets utbildningar, med förhoppningar om att öka kanotisters miljöengagemang. Thomas Beery, professor i miljödidaktik vid Högskolan Kristianstad, ser hur projektets resultat skulle kunna användas inom fler områden i friluftslivet.
Frågorna är många under sommaren och forskare vid Högskolan Kristianstad har i många fall svaren. Här är en lista över experter inom olika områden och ämnen.
I den nya boken Fysisk aktivitet för unga med Downs syndrom har forskarna Gerth Hedov och Ann-Christin "Lollo" Sollerhed samlat kunskap och skapat en guide för att bidra till en mer aktiv vardag för barn och ungdomar med Downs syndrom.
Gunnar Gunnarsson, biträdande professor i zooekologi har beviljats ett anslag på 1,8 miljoner kr av Naturvårdsverket för fortsatt forskning om gäss och svanars påverkan på våtmarker.
Forskare har tillsammans med Svenska kanotförbundet tagit fram en utbildning med miljömässig hållbarhet i fokus. Utbildningen sjösattes under en helg i början av maj och kommer så småningom att bli tillgänglig för såväl kanotföreningar som friluftslivet.
Tre lärosäten, en skånsk vingård och en småländsk producent av svart sibirisk kaviar har fått sex miljoner kronor av statliga forskningsrådet Formas. Tillsammans ska de ta reda på hur och varför just vita och mousserande viner och svart kaviar går så bra ihop. Förhoppningen är att under de kommande tre åren ta fram metoder för att kunna förutsäga attraktiva kombinationer.
Piffl är en delningsplattform för sport och fritid som ger tillgång till spel- och sportutrustning vid städers aktivitetsytor. Nu har en aktivitetsbox installerats på Högskolan Kristianstads campus för att förenkla aktivitet och rörelse, inte bara för studenter, utan för vem som helst.
Hur kan det nyväckta intresset för friluftsliv under pandemin bibehållas och samtidigt utvecklas för att stärka landsbygden? Det ska en tvärvetenskaplig forskargrupp från Högaskolan Kristianstad titta närmare på under de tre kommande åren. Förhoppningen är att hitta användbara modeller inför framtida utmaningar och samhällsstörningar.
Gränsen mellan marknadsföring och politik håller på att suddas ut. Varumärken skapar medvetet konflikter med sina konkurrenter och blir aktivister som agerar skiljedomare i kölvattnets kontroverser. Det menar två forskare som studerat mjölkkriget mellan mejerijättarna och uppstickaren Oatly. Etisk konsumtion blir allt vanligare och varumärkena som vänder upp och ner på normerna blir fler och fler.
De träffades under studierna på Folkhälsopedagogiska programmet. Nu läser de sista terminen och har fått Minor Field Studies-stipendium tillsammans. Fältstudierna gör de i Vietnam där hälften av alla män röker och tobaksbruk är en integrerad del av kulturen. Nu gör undersöker de vietnamesernas åsikter och erfarenheter kring rökfenomenet, men samtidigt får de uppleva ett nytt spännande land.
Ofta har tonårspojkar varit mer fysiskt aktiva och rapporterat bättre välbefinnande och kroppsuppfattning än tonårstjejer, men nu visar ny forskning att förhållandet är omvänt på gymnasiet. Där är det tjejerna som är mest fysiskt aktiva och mår bättre. Forskarna menar att resultaten kan användas för att bättre förstå hur välbefinnandet bland kvinnor kan förbättras.
Tonåren kan vara en stressig period i livet. Det är då vi övergår från att vara barn till att bli vuxna. Såväl kroppen som identiteten och relationer förändras, vilket kan leda till både stress och identitetskris. De senaste två åren har dessutom förutsättningarna förändrats sedan covid-19-pandemin bröt ut.
Varje jul sitter studenter kvar ensamma på sina studentrum. Därför har studentkåren i Kristianstad tagit initiativet till ett julpaket för just studenter. En jul tillsammans heter paketet, och i det ingår inte enbart julmys tillsammans med andra studenter, utan även hotellövernattning, julmat, romantisk skridskoåkning, pepparkaksbak, med mera, på självaste julafton.
Första söndagen i maj är Nässlans dag. Inte för att påminna om att den bränns, utan för att fira alla de fantastiska egenskaper som nässlorna har. Visste du till exempel att nässlor innehåller mer C-vitamin än apelsin? Dessutom spås nässlan få ett uppsving i pandemitider. Här delar högskolans experter med sig av både tips och recept så att du kan maximera nyttan av den gamla medicinalväxten.
Hur kan friluftslivet och kopplingen till landskapet runt omkring dig påverkas av en mobilapp? Den frågan ställde sig landskapsvetarstudenten Daniel Hallberg när han praktiserade på Blekinge Arkipelag, biosfärområdet med kontor i Ronneby. Samtidigt fick han ta reda på vad det är som gör att vi skapar känslor för olika platser i landskapet.
Kan en 11 mil lång fjällvandring locka nya besökare till den svenska fjällvärlden och vill de sedan återvända? I en studie visar forskarna Thomas Beery och Daniel Wolf-Watz att ett av Sveriges största fjällevent, Fjällräven Classic, kan ha den just den effekten.
Hur kan utomhusaktiviteter anpassas för att minimera risker förknippade med covid-19? Det frågade sig en forskare inför en kurs och såg snabbt kopplingar till den svenska pandemistrategin. Kollektiv riskhantering handlar om att bedöma konsekvenser åt båda håll och att hitta vägar att förbättra. Och precis som med pandemin kräver det tillit till våra medmänniskor – en för alla, alla för en.
Har vi varit ute mer i naturen under coronapandemin? Det är frågan som två landskapsvetarstudenter på Högskolan Kristianstad ställde tidigare i höstas. I sitt examensarbete har de undersökt vilka naturvanor Kristianstad kommuns invånare har under pandemin genom en digital enkätundersökning. Nu har de svaren: var tredje person anser att de är ute mer i naturen under pandemin än tidigare.
Hur har Covid-19-pandemin påverkat invånarnas naturvanor i Kristianstad kommun? Den frågan ställer sig två landskapsvetarstudenter på Högskolan Kristianstad i sitt examensarbete och går därför ut med en enkät till alla kommunens myndiga medborgare. Nu söker de svaren som förhoppningsvis ska leda till minskad påverkan och bättre förberedelser för framtida nyttjande av naturen i kommunen.
På pappret må vi vara jämställda. Men alltför ofta blir kvinnan familjens projektledare, och ägnar både arbetstid och fritid åt att planera och organisera det gemensamma familjelivet. Detta lyfter Kristianstadforskarna fram i sin uppmärksammade studie om ”tredje skiftet”.