Nya forskningsråd ska minska skador från gäss
Gäss orsakar allt större skador på svenska åkrar. Nu presenterar forskare vid Högskolan Kristianstad och Sveriges lantbruksuniversitet nya råd för hur lantbrukare och myndigheter kan minska problemen.
Gäss orsakar allt större skador på svenska åkrar. Nu presenterar forskare vid Högskolan Kristianstad och Sveriges lantbruksuniversitet nya råd för hur lantbrukare och myndigheter kan minska problemen.
Trots att många vill handla hållbart är det många faktorer som avgör vad som hamnar i kundvagnen. Ny forskning från Högskolan Kristianstad visar att det inte är bristande vilja, utan främst situationen i butiken som styr våra matval.
Vad händer egentligen när smaker ”gifter sig”? Ett forskningsprojekt vid Högskolan Kristianstad har undersökt vad som sker, både kemiskt och sensoriskt, när svenskt vin möter svensk kaviar.
Hur hänger livsmedel, folkhälsa och konsumtion ihop – historiskt, idag och imorgon? I en ny antologi lyfts aktuell forskning där mat, hälsa och handel möts i tvärvetenskapliga projekt med nära koppling till samhällets utmaningar.
Det finlandssvenska bandet KAJs seger i melodifestivalen har gjort bastubad till ett hett samtalsämne. Så pass mycket att Högskolan Kristianstad nu planerar att bygga en bastu för studenterna i nya Citycampus, om KAJs bidrag skulle kamma hem segern i Eurovision Song Contest i maj.
Gastronomiprogrammet på Högskolan Kristianstad firar tjugo i år. Sedan starten 2004 har programmet utvecklats till en av Sveriges ledande utbildningar inom mat- och måltidsvetenskap och har spelat en avgörande roll för kompetensförsörjningen inom livsmedelssektorn.
Den här veckan hålls den 13 internationella konferensen om ”culinary arts and sciences”, fritt översatt till kulinarisk konst och vetenskap (ICCAS), vid Högskolan Kristianstad. Under tre dagar samlas livsmedelsforskare och företrädare för livsmedelsindustri för att diskutera huvudämnet: Hur kan hälsosamma och hållbara matval underlättas i ett föränderligt samhälle?
– ICCAS är en av de viktigast
Gunnar Gunnarsson, biträdande professor i zooekologi har beviljats ett anslag på 1,8 miljoner kr av Naturvårdsverket för fortsatt forskning om gäss och svanars påverkan på våtmarker.
I Sydafrika finns en tradition av att äta insekter. Två studenter från Gastronomiprogrammet har därför rest dit med stipendium för att skriva sitt examensarbete om dagens sydafrikaners attityder till ätbara insekter. Men upplevelserna i det nya landet bjuder inte bara på insekter, utan även på nya insikter och utsikter, som ger värdefulla perspektiv och erfarenheter.
Tre lärosäten, en skånsk vingård och en småländsk producent av svart sibirisk kaviar har fått sex miljoner kronor av statliga forskningsrådet Formas. Tillsammans ska de ta reda på hur och varför just vita och mousserande viner och svart kaviar går så bra ihop. Förhoppningen är att under de kommande tre åren ta fram metoder för att kunna förutsäga attraktiva kombinationer.
KK-stiftelsens rekryteringsprogram ska skapa förutsättningar för lärosätena att bygga upp starka forsknings- och utbildningsmiljöer genom att rekrytera nyckelpersoner. Nära 13 miljoner kronor har nu beviljats till sex lärosäten. Ett av lärosätena som beviljas medel för att kunna rekrytera rätt kompetens är Högskolan i Kristianstad.
I fyra dagar bjuder högskolans gastronomistudenter på lunch. Hållbart anpassade matlådor har skapat långa köer utanför deras foodtruck och uppskattningen har varit stor bland såväl studenter som personal och politiker på besök. Vad få tänker på är att det handlar om en examination och att det har krävts en hel del förberedelser.
Visst talas det om hållbarhet. Men i butikerna är utbudet av hållbara produkter begränsat. I sin avhandling belyser Karin Alm dynamiken i butikskedjornas informationsflöde, och ser närmare på butikschefernas möjligheter att påverka sortimentet och utbilda kunderna i hållbar konsumtion.
Hur kan det nyväckta intresset för friluftsliv under pandemin bibehållas och samtidigt utvecklas för att stärka landsbygden? Det ska en tvärvetenskaplig forskargrupp från Högaskolan Kristianstad titta närmare på under de tre kommande åren. Förhoppningen är att hitta användbara modeller inför framtida utmaningar och samhällsstörningar.
I takt med att världens befolkning ökar, ökar också efterfrågan på mat, och särskilt på protein. Därför måste det bli resurseffektivare att både producera och konsumera mat. Samtidigt måste det vara lönsamt för livsmedelsproducenterna. Hållbarhet i alla led kräver nya innovativa produkter och optimerade produktionsprocesser. Ett nytt forskningsprojekt på kött hoppas kunna bidra till just detta.
Att äta mat med bara händerna kan uppfattas som ovant och rentav ohyfsat. Men för personer med motoriska ätsvårigheter kan det vara en praktisk lösning för att få i sig måltiden. Sarah Forsberg, blivande doktor i mat- och måltidsvetenskap, tror att fingermaten kommit för att stanna.
Gränsen mellan marknadsföring och politik håller på att suddas ut. Varumärken skapar medvetet konflikter med sina konkurrenter och blir aktivister som agerar skiljedomare i kölvattnets kontroverser. Det menar två forskare som studerat mjölkkriget mellan mejerijättarna och uppstickaren Oatly. Etisk konsumtion blir allt vanligare och varumärkena som vänder upp och ner på normerna blir fler och fler.
Samhället måste bli mer hållbart, och för det behövs mer forskning och utbildning, och till det behövs finansiering och samverkan. Därför startar Högskolan Kristianstad nu en ny regional forsknings- och utbildningsmiljö med ett tvärvetenskapligt fokus för att skapa gränsöverskridande samarbeten mellan mat, hälsa och handel. Detta tillsammans med näringslivet och omgivande samhället.
Två masterstudenter har studerat alger i sina examensarbeten, Elna ur ett konsumentperspektiv och Marcus ur ett sensoriskt perspektiv. Båda arbetena är gjorda inom ramen för ett Chalmers-lett projekt som heter CirkAlg. Vad tycker egentligen svenska konsumenter om alger och hur påverkas algerna när vi tillagar dem? Här får du veta lite mer om sockertång och havssallat.
Braxenburgare i stället för biogas! Det ska bli verklighet om fiskare, forskare och matexperter får som de vill med projektet Dags för brax. Den forna delikatessfisken braxen betraktas i dag som skräpfisk och vållar dessutom problem i våra insjöar. Med projektet och en specialgjord kokbok har nu braxen börjat sin bana mot tallriken.