Gå direkt till innehåll

Ämnen: Skola

25-årsjubileum på Högskolan Kristianstad

25-årsjubileum på Högskolan Kristianstad

Speciallärar- och specialpedagogprogrammen på Högskolan Kristianstad firar 20- respektive 25-årsjubileum i år. Det firas med en eftermiddag på Krinova med gamla och nya medarbetare och studenter.

Första examensfirandet för arbetsplatsintegrerad utbildning för lärare

Första examensfirandet för arbetsplatsintegrerad utbildning för lärare

Idag, 30 maj, firar Högskolan Kristianstad den första examen för studenter som fullföljt den arbetsplatsintegrerade grundlärarutbildningen. Firandet hålls på högskolans campus och inkluderar särskilt inbjudna rektorer och mentorer från de nio kommuner som varit delaktiga i den första kullens utbildning.

Foto: Nils Byrfors

”Som lärare skapar du framtidens människor”

Det är dags att söka till höstens utbildningar. Vill du vara med och skapa framtidens människor? Som högstadielärare får du möjlighet att använda din egen livserfarenhet och utbildning för att få andra att växa. Men varför ska du välja just ämneslärarutbildningen på Högskolan Kristianstad? Våra ansvariga för utbildningen förklarar.

Daniel Östlund föreläser om utmaningarna specialpedagogiken står inför.

Östlund i SVT om specialpedagogik

I dag är det Specialpedagogikens dag. Högskolans biträdande professor i pedagogik med inriktning specialpedagogik, Daniel Östlund, föreläser om de stora utmaningar som utbildningarna för barn med intellektuell funktionsnedsättning står inför. Konferensen är digital och har över 1 800 deltagare, men SVT är också på plats och så att ännu fler ska kunna ta del av nya rön och insikter.

Utökad syn på bedömning i skolan gynnar eleverna

Utökad syn på bedömning i skolan gynnar eleverna

Bedömningar i klassrummet är en viktig grund för att sätta betyg, men också för att anpassa undervisningen. Externa bedömningar, som nationella prov, kan påverka undervisningen men leder inte alltid till ökat lärande, särskilt inte för elever i behov av stöd. Lärare och elever måste få göra bedömningen till sin, visar ny forskning.

Foto: Sir Manuel/Unsplash

Forskare och kommuner storsatsar på undervisningen i anpassad skola

Hur kan undervisning se ut för barn med intellektuell funktionsnedsättning? Hur vidareutvecklar man ett meningsfullt lärande för elever i anpassad skola? Nu startar sju skolhuvudmän, i samverkan med forskare från två lärosäten och forskningsinstitutet Ifous, ett nytt program som ska öka insikterna om kunskapsuppdraget i anpassad skola.

Foto: Peter Forster/Unsplash

Tonårssömn och kvinnohat får nio miljoner i forskningsbidrag

Kan undervisning om sömn i skolan leda till bättre sömnrutiner bland tonåringar? Och vad får vissa män att radikaliseras och söka sig till extrema miljöer där kvinnohat och ofrivilligt celibat är gemensamma nämnare? Två forskningsprojekt har fått sammanlagt närmare nio miljoner kronor för att titta närmare på problemen.

Friskolor är mer generösa i sin betygssättning än kommunala skolor

Friskolor är mer generösa i sin betygssättning än kommunala skolor

Fristående gymnasieskolor ger högre betyg i stort samt bättre resultat på nationella prov i svenska och engelska än kommunala gymnasieskolor. Det visar ett forskningsprojekt som nationalekonomerna Karin Edmark och Lovisa Persson ägnat sig åt i tre år.

Foto: Rob Owen-Wahl/Pixabay

Buller och mögligt bröd kan väcka nyfikenhet på NO-lektionen

Traditionell NO-undervisning bygger ofta på faktaplugg och tillrättalagda laborationer. Men genom ett samverkansprojekt med en grundskola undersöker Lotta Leden och Lena Hansson tillsammans med lärarna hur mönstret kan brytas, vilket kan ge eleverna ny lust att upptäcka NO-ämnena.

Skönlitterära böcker lär elever historia

Skönlitterära böcker lär elever historia

För elever kan det vara svårt att förstå det förflutna, att få en känsla för historiens tid och rum. Det kan också vara svårt att jämföra händelser i det förgångna med egna upplevelser. Detta kan böckernas underbara värld ändra på. På Bokmässan pratar två forskare om hur skönlitterära berättelser kan lära barn historia.

De nordiska ländernas syn på bland annat ”farlig lek” går isär. Foto: Annie Spratt/Unsplash

Sverige sämst i klassen när förskolans motorik granskas

De nordiska länderna ger väldigt olika förutsättningar för motorik och fysisk aktivitet i styrdokumenten för förskolan. WHO:s rekommendationer om rörelse och fysisk aktivitet måste in i både lagar och läroplaner. Annars riskerar åtskilliga barn aldrig få utveckla sin rörelseförmåga, med både besvär och smärta som livslånga konsekvenser. Det menar forskare i en ny studie som presenteras i veckan.

Foto: Sandra Seitamaa/Unsplash

Så ska asfaltsbarnen få utvecklande naturupplevelser i vardagen

En del skolor ligger vackert belägna i storslagen lättillgänglig natur. Andra gör det inte, och hur gör man då för att skapa viktiga naturupplevelser i vardagen? Det ska fyra av Malmös kommunala fritidshem få lära sig tillsammans med forskare när Pildammsparken förvandlas till ett klassrum på tisdag. Naturupplevelser för barn är nämligen viktigt för såväl kognitiv som affektiv och fysisk utvecklin

Foto: Green Chameleon/Unsplash

Var kommer skolstressen från och hur kan den minskas?

Hur påverkades skolungdomar av covid-19-pandemin? Och hur kan skolstressen förebyggas? Det frågade sig fyra nyutexaminerade studenter på Distriktssköterskeprogrammet i våras. Nu har deras magisteruppsatser accepterats som vetenskapliga artiklar i två olika tidskrifter.

Foto: Johnér Bildbyrå

Både lärare och elever växer i relationer

Att förhållandet mellan lärare och elev kan gnissla och skava, är ingen nyhet. Men i sin avhandling går Linda Plantin Ewe ett steg vidare, och visar hur lärares relationskompetens kan utvecklas – något som kan vara särskilt betydelsefullt i mötet med elever med ADHD.

Foto: Annie Spratt/Unsplash

NATU ger naturvetenskapen en viktig plats i förskolan

Blivande förskollärare blandar sällan in naturvetenskapen i sina examensarbeten. Detta får konsekvenser för samhället då Sverige går miste om en mängd naturvetare på den framtida arbetsmarknaden. Forskare på Högskolan Kristianstad vill få rätsida på problemet. I samverkansprojektet NATU uppmuntras nu både förskollärarstudenter och lärarlag att ta ett brett grepp om naturvetenskapen i förskolan.

Renskötsel kan vara en naturlig språkmiljö där mellangenerationens roll är viktig.

Revitaliseringen av samiska språken har misslyckats

För tjugotvå år sedan erkändes samiska som nationellt minoritetsspråk i Sverige. Nu visar en studie att framtidsutsikterna för en språklig revitalisering är mörka. Språkforskaren Yair Sapir menar att man bland annat måste satsa mer på mellangenerationen för att revitalisera språken.

Skolan ska vidareutvecklas med ny metakunskap

Skolan ska vidareutvecklas med ny metakunskap

Digitaliseringen har gett oss nya verktyg och fler möjligheter att uttrycka oss. Under tre år ska tre forskare därför titta närmare på hur undervisning och bedömning i skolans digitala lärmiljöer kan vidareutvecklas. Projektet har fått stöd av Skolforskningsinstitutet och förväntas förbättra villkoren för elevers lärande i deras digitala skolmiljö.

Behöver du vara innovativ som lärare?

Behöver du vara innovativ som lärare?

Behöver du vara innovativ som lärare? Nej, men som lärare behöver du ha verktygen för att kunna arbeta innovativt. Det har högskolans grundlärarstudenter kommit fram till när de har innovationstränat. Enligt de blivande lärarna finns många utmaningar inom skolans värld som behöver lösas och att då få en modell och tydlig struktur att arbeta innovativt efter tycker lärarstudenterna låter utmärkt.

Daniel Östlund och forskarkollegan Thomas Barow har fått vetenskapspriset 2020 av tyska Dietrich Eggert Stiftung für schulische Inklusion.

Artikel prisas för fokus på både elev och lärmiljö

I tyska Nordrhein-Westfalen är ambitionen ett mer inkluderande utbildningssystem. Traditionellt har fokus legat på individnivå, men nu föreslår forskare ett utökat fokus även på lärmiljön. För detta får de Dietrich-Eggert-stiftelsens vetenskapspris genom sin artikel The system shows us how bad it feels. Forskarna Thomas Barow och Daniel Östlund berättar om studien och varför de fick priset.

Visa mer

Högskolan Kristianstad

Högskolan Kristianstad är en liten men samtidigt stor högskola. Vi är stolta över att vara en av Sveriges mest sökta högskolor och över den mångfald våra 14 000 studenter och 500 anställda representerar. Våra ledord är engagemang, närhet och öppenhet.

Högskolan Kristianstad

Elmetorpsvägen 15
291 88 Kristianstad
Sweden