I boken Integration bland unga visar forskarna med ett brett faktaunderlag att integrationen går olika snabbt på olika områden. Unga med utrikesfödda föräldrar har i genomsnitt höga amibitioner och gör goda framsteg vad gäller utbildning och inkomst. Samtidigt finns stora avstånd vad gäller sociala och kulturella aspekter.
Kan en statistisk modell förutsäga valresultatet i höst? Det är åtminstone det som Måns Magnusson, statistiker vid Uppsala universitet, Jonas Wallin, statistiker vid Lunds universitet och Jens Finnäs på J++, ett datajournalistteam i Stockholm, försöker sig på i projektet Botten Ada.
Hur upplever migranterna själva sitt nya hemland? Hur ser de på utbildning och arbete? Det är några av de frågor som ett unikt forskningsprojekt i Värmland ger svar på.
Flera svenska studier har visat att personer med utländsk bakgrund är överrepresenterade i brottsstatistiken. Men hur immigration påverkar nivån av brottsligheten på lokal och nationell nivå har däremot inte studerats tidigare. På det här webinariet presenterar Jerzy Sarnecki tidiga resultat från den första studien i Sverige som har undersökt det här.
Planerar du aktiviteter under årets politikervecka i Almedalen? Några av våra forskare kommer att befinna sig i Visby under politikerveckan och kanske är det någon av dem som skulle passa just er aktivitet. De pratar om bland annat nya teknologier, demokrati, integration, krig och lobbying.
Människor har alltid rört sig över gränser för att finna trygghet och försörjning, och det finns inga tecken på att vi kommer att sluta göra det - tvärtom. Men vad betyder det för ett samhälle för Sverige dit många söker sig? För arbetsmarknaden, för demokratin, för människorna? Varmt välkommen till en heldagskonferens den 5 oktober där vi lyfter blicken och söker svar på de stora frågorna.
De privata arbetsförmedlingar som skulle ge arbetslösa mer individuellt anpassade tjänster och kortad arbetslöshetstid visar sig visa sämre resultat än Arbetsförmedlingens ordinarie verksamhet. Det visar en ny forskningsrapport från Institutet för Framtidsstudier.
Vad säger forskningen om vilka utmaningar samhället står inför och vad säger politikerna om hur de tänker tackla dem? På tisdag i Almedalen kommer Institutet för Framtidsstudiers vice VD Anders Ekholm fråga politiker om deras visioner. På måndagen pratar vi med forskare, politiker och arbetsmarknadens parter om hur en fungerande arbetsmarknadspolitik kan se ut.
Svenska skolor har under senare decennier blivit alltmer segregerade. Elever skiljs åt bland annat utifrån födelseland, betyg eller föräldrarnas inkomst. Idag offentliggjorde Vetenskapsrådet beslut om att Peter Hedströms forskningsprogram ”Skolsegregationens dynamik” beviljats medel för att ta reda på hur segregationsprocessen ser ut; vilka är orsakerna, och vilka blir konsekvenserna.
Hur går det för de utrikesfödda, ungdomar och långtidsarbetslösa som ska få hjälp att ta sig in på arbetsmarknaden genom projekt finansierade av Europeiska Socialfonden? Och hur väl står sig projektresultaten i jämförelse med Arbetsförmedlingens ordinarie verksamhet? Välkommen till ett seminarium där vi presenterar resultat av en utvärdering där utrikesföddas chanser till jobb är i fokus.
Det största hotet mot utsatta grupper i Sverige idag är inte de extrema grupperna utan vardagsrasismen hos de många, det konstateras i en utredning som Bengt Westerberg presenterade före jul. Finns det en antirasistisk norm och vad betyder det att åsikter sprids lätt anonymt istället för i offentlig debatt? Välkommen till ett frukostseminarium hos Institutet för Framtidsstudier.
Sverige har det största sysselsättningsgapet i Europa mellan infödda och nyanlända. Det trots att Sverige har den bästa integrationspolitiken av länderna i OECD. Jobb pekas idag ut som den kanske viktigaste vägen till integration och i sista numret av Framtider, utgiven av Institutet för Framtidsstudier, tittar en rad forskare närmare på hur integrationen i arbetslivet egentligen fungerar.
Torsdag den 25 oktober kl. 13 håller Institutet för Framtidsstudier ett seminarium om hur vi med hjälp av kunskap om sociala nätverk kan förstå bland annat varför vissa personer får jobb och inte andra - och hur vi med den kunskapen kan anpassa utbildnings- och arbetsmarknadsinsatser för att sänka arbetslösheten.
De nordiska länderna är framgångsrika i att bekämpa fattigdom bland traditionella riskgrupper som äldre och barnfamiljer. Men ny forskning från Institutet för framtidsstudier visar att i de nordiska länderna är risken för fattigdom bland unga vuxna och invandrare högre än i många andra länder. Försteget i fattigdomsbekämpning i de nordiska länderna tycks inte gälla för de nya riskgrupperna.
Fattigdom och socialt utanförskap står högt upp på den politiska agendan. Den 7 december har du möjlighet att träffa redaktörerna till antologin: Det sociala utanförskapets orsaker och konsekvenser. Boken tar upp ett flertal perspektiv på frågorna, beskriver utvecklingen över tid och diskuterar möjliga åtgärder.
I den demokratiska välfärdsstaten ska alla ha tillträde till politikens arenor och arbetsmarknaden. Men visionen om delaktighet i samhället utmanas av bristande jämlikhet, intolerans och segregation. Kan makten över de egna livsvillkoren stärkas trots ojämlikhet? Vilken roll spelar tillgången till nätverk i samhället? I vilken grad har olika samhällsgrupper i praktiken tillgång till demokratin?
Ny bok av Ludvig Beckman. Integration debatteras ofta och vikten av ett integrerat samhälle är sällan omtvistat i den offentliga debatten. Men vad menas med integration? Vilka ska integreras och vad kan integrationsbegreppet innebära i ett demokratiskt samhälle?
Anna Gavanas arbetar med en rapport om relationerna mellan den vita och den svarta sektorn, som publiceras i november. Slutsatserna är att det inte går att separera den vita sektorn från den svarta utan att de lever i en stark symbios. Under arbetet med denna rapport har hon funnit att arbetande i den svarta hushållsnära sektorn ofta ställs inför krav på sexuella tjänster tillsammans med städning.
I internationella jämförelser står Norden för tillit, tolerans och solidaritet. Men även i de nordiska länderna tycks främlingsfientligheten öka. Massmedia riktar blicken mot politiska skiljelinjer och konflikter i det mångkulturella samhället. Hur ser egentligen opinionen ut i Norden? Kommer det framtida Norden bli mer eller mindre främlingsfientligt?
Resultatet pekar på att det i Sverige finns ett samband mellan befolkningsomflyttningar (inhemsk och internationell migration) och ökad ojämlikhet i löneinkomster. Men i Sverige verkar detta ske utan låglönekonkurrens och utan att lågutbildade som grupp förlorar på en ökad inflyttning. Avhandlingen är finansierad av Institutet för Framtidsstudier och framlagd vid Handelshögskolan i Stockholm
Institutet för framtidsstudier är en fristående forskningsstiftelse för tvärvetenskaplig forskning om frågor som är av stor vikt för hur vi formar vårt framtida samhälle.
Holländargatan 13
101 31 Stockholm