Bryggan kan kosta dig åtta års fängelse – strandskyddsexperten om de skärpta straffen

Regeringens förslag om kraftigt höjda straff för miljöbrott väcker oro bland fastighetsägare – samtidigt som kommunerna intensifierar tillsynen med drönare

Strandskyddsexpert Giedre Jirvell på Jirvell Juridik AB varnar för de dramatiska konsekvenser som regeringens nya förslag om skärpta straff för miljöbrott kan få för fastighetsägare. Betänkandet, som nu ska remissbehandlas i regeringskansliet, föreslår att straffskalan för grovt miljöbrott höjs från sex till åtta års fängelse.

"Efter att ha analyserat över 10 000 rättsfall kan jag konstatera att detta representerar en fundamental förändring av rättsläget. Fastighetsägare som tidigare riskerade böter kan nu teoretiskt sett dömas till fleråriga fängelsestraff för samma gärning", säger Giedre Jirvell, grundare av Advokatfirman Mark- och miljörättsbyrån i Stockholm och Göteborg.

Från böter till fängelse – det nya hotet mot fastighetsägare

Miljöstraffrättsutredningen föreslår att de uppsåtliga brotten skärps till fängelse i högst 3 år och för grovt miljöbrott och grovt artskyddsbrott till fängelse i lägst 1,5 år och högst 8 år. Utredaren Helena Eckerrot Flodin betonade vid pressträffen att miljöbrottsligheten har blivit alltmer organiserad och lukrativ.

"Möjligheter till stora förtjänster, luckor i lagstiftningen, låg risk för upptäckt och milda påföljder har gjort miljöbrottslighet till en mycket attraktiv verksamhet för kriminella", konstaterade Eckerrot Flodin när betänkandet överlämnades till klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).

För vanliga fastighetsägare innebär förslaget att även mindre överträdelser kan få allvarliga konsekvenser. Jirvell, som har djup insikt i rättsläget genom sitt arbete på Regeringskansliet och Mark- och miljödomstolen, ser stora risker.

"Problematiken ligger i att många fastighetsägare saknar förståelse för regelverkets komplexitet. En till synes enkel åtgärd som renovering av en befintlig brygga eller utbyggnad av en anläggning kan juridiskt sett klassificeras som miljöbrott. Med de föreslagna straffskärpningarna riskerar överträdelser att leda till frihetsberövande påföljder", säger hon.

Natura 2000-områden och dolda miljörisker

En särskilt allvarlig aspekt som sällan uppmärksammas är när olovliga bryggor eller pirar uppförs i Natura 2000-områden med förorenade bottensediment.

"I många havsvikar där det tidigare förekommit varvsverksamhet finns höga halter av miljögifter som tributyltenn (TBT) eller PCB i bottensedimentet. När fastighetsägare bygger bryggor eller pirar i sådana områden, särskilt där det finns ålgräsängar eller andra känsliga arter, kan grävnings- och pålningsarbeten frigöra dessa föroreningar med betydande miljöskador som följd", förklarar Jirvell.

Det juridiska problemet är att fastighetsägare sällan är medvetna om dessa risker eller vilka exakta föroreningar som finns i bottensedimentet. Men okunnighet friar inte från ansvar.

"I Natura 2000-områden kan en brygga som medför spridning av föroreningar bedömas som grovt miljöbrott. Med de nya straffskalorna talar vi om upp till åtta års fängelse. Fastighetsägaren kan dessutom bli skadeståndsskyldig för saneringsåtgärder som kan uppgå till miljontals kronor", varnar Jirvell.

Konkreta exempel visar allvaret

Rättsfall från hela landet visar att åtal för strandskyddsbrott redan idag är vanligt. I Värmdö kommun krävde nyligen kommunen att privata bryggor skulle rivas, med hänvisning till att de har en "privatiserande effekt". Den som anlägger en brygga utan dispens kan bli tvingad att riva den och dessutom anmälas för miljöbrott.

"Rättspraxis visar tydligt att invändningar om brist på uppsåt sällan vinner gehör i domstol. Mark- och miljödomstolarna har konsekvent bedömt att fastighetsägare har en undersökningsplikt avseende strandskyddsbestämmelser. Med de föreslagna straffskärpningarna kan oaktsamma överträdelser få betydande konsekvenser för den enskilde", förklarar Jirvell.

Drönare och intensifierad tillsyn – den nya verkligheten

Samtidigt som straffen skärps har kommunerna börjat använda nya metoder för att upptäcka överträdelser. Tillsynen har intensifierats markant de senaste åren, och flera kommuner använder nu drönare för att kartlägga strandskyddade områden. För att hinna handlägga tillsynsärendena anlitar många kommuner konsulter.

"Tillsynsmyndigheterna har de senaste åren implementerat nya tekniska hjälpmedel för att effektivisera kontrollen av strandskyddade områden. Drönarteknologi möjliggör systematisk kartläggning av överträdelser som tidigare varit svårupptäckta. Detta i kombination med avsaknaden av preskriptionstid skapar en situation där historiska överträdelser kan bli föremål för rättslig prövning", berättar Jirvell.

Göteborgs stad påpekar i sin information att det inte finns någon preskriptionstid för olovliga åtgärder inom strandskyddade områden. Det innebär att en 30 år gammal brygga kan behöva rivas om den uppmärksammas av kommunen.

Höga miljösanktionsavgifter väntar

Utöver de skärpta straffen föreslår utredningen också höjda miljösanktionsavgifter. Dessa administrativa avgifter kan uppgå till betydande belopp och utgår utöver eventuella straffrättsliga påföljder.

"Ur ett privatekonomiskt perspektiv kan konsekvenserna bli omfattande. Utöver miljösanktionsavgifter som kan uppgå till sexsiffriga belopp tillkommer eventuella straffrättsliga påföljder samt kostnader för återställande av området. För många familjer kan detta innebära en ekonomisk belastning som är svår att överblicka", varnar Jirvell.

Nya regler för miljöbrott träder i kraft

Enligt utredningens förslag ska miljöstraffrätten renodlas så att mindre allvarliga överträdelser hanteras genom systemet med miljösanktionsavgifter, medan allvarligare brott får skärpta straff. En helt ny miljöstrafflag föreslås ersätta nuvarande 29 kap. miljöbalken.

"Symbolvärdet av en egen miljöstrafflag bör inte underskattas. Det signalerar att miljöbrott nu ses som 'riktig' brottslighet, inte bara administrativa överträdelser", säger Jirvell.

Praktiska råd för att undvika dyra avgifter

Med tanke på den ökade tillsynen och de skärpta straffen är det enligt Jirvell klokt att legalisera sina åtgärder innan tillsynsmyndigheten rycker in:

1. Inventera din fastighet Gå igenom alla byggnader, bryggor och anläggningar på din fastighet. Kontrollera om de har erforderliga tillstånd.

2. Sök dispens i efterhand Om du upptäcker olovliga åtgärder, ansök omedelbart om dispens i efterhand. Det är ingen garanti för bifall, men visar god vilja.

3. Dokumentera befintliga anläggningar Ta foton och samla all dokumentation om när anläggningar uppfördes. Detta kan vara avgörande vid en eventuell tillsyn.

4. Kontakta expert innan åtgärd "Var noga med att undersöka vilka regler som gäller för ditt område innan du påbörjar en åtgärd såsom en bryggrenovering. Kontakta kommunen och Länsstyrelsen för att få information om vilka tillstånd som krävs", råder Jirvell.

Kommunernas skyldighet att anmäla

En viktig aspekt är att tillsynsmyndigheterna enligt 26 kap. 2 § miljöbalken är skyldiga att anmäla alla överträdelser till polis eller åklagare om det finns anledning att anta att ett brott begåtts.

"Kommunerna har ingen valmöjlighet. Upptäcker de en överträdelse måste de anmäla, oavsett om de sympatiserar med fastighetsägaren eller inte. Myndigheterna ska inte pröva frågan om uppsåt eller brottets allvarlighetsgrad själva, utan det ska överlämnas för en allmän åklagare för bedömning. Det kan till och med vara tjänstefel att underlåta anmälan", förklarar Jirvell.

SOU-rapporten och remissprocessen

Betänkandet "En skärpt miljöstraffrätt och ett effektivt sanktionssystem" (SOU 2025:14) ska nu remissbehandlas. Jirvell, som aktivt deltar i remissprocesser inom miljörätten, ser både möjligheter och risker.

"Jag bedömer att remissprocessen kommer att vara avgörande för utformningen av den slutliga lagstiftningen. Det är essentiellt att proportionalitetsprincipen beaktas så att lagstiftningen träffar den organiserade miljöbrottsligheten utan att drabba enskilda fastighetsägare på ett oproportionerligt sätt. Min ambition är att aktivt bidra till denna process", säger hon.

Landsbygden särskilt utsatt

Särskilt hårt kan de nya reglerna slå mot landsbygden, där många fastigheter har gamla bryggor och anläggningar utan moderna tillstånd.

"Landsbygden står inför särskilda utmaningar där generationers brukande av strandnära områden nu kan komma att bedömas enligt strängare kriterier. Många äldre anläggningar saknar formella tillstånd eftersom de tillkom i en tid då regelverket var mindre omfattande. Detta skapar en rättsosäkerhet som är djupt problematisk", säger Jirvell.

Tidplanen – när kan de nya straffen träda i kraft?

Enligt utredningens förslag ska de nya reglerna träda i kraft den 1 juli 2026. Det innebär att fastighetsägare har drygt ett år på sig att se över sina anläggningar och söka nödvändiga tillstånd.

"Med utgångspunkt i min långa erfarenhet inom området är bedömningen att handläggningstiderna kommer att vara en kritisk faktor. Kommuner och länsstyrelser har redan idag betydande ärendebalanser, och en plötslig ökning av dispensansökningar kan skapa flaskhalsar i systemet", varnar Jirvell.

Handla nu – vänta inte

Med tanke på utvecklingen är Jirvells råd tydligt: agera proaktivt för att undvika problem.

"Min rekommendation är att fastighetsägare omgående inventerar sina anläggningar och kontaktar juridisk expertis. Med de föreslagna straffskärpningarna och den intensifierade tillsynen är det avgörande att agera proaktivt. När lagändringarna träder i kraft 1 juli 2026 kommer rättsläget att vara fundamentalt förändrat", avslutar Giedre Jirvell.

Om Giedre Jirvell Giedre Jirvell är jur. kand. och en av Sveriges främsta experter inom strandskyddsrätt. Med nästan 20 års erfarenhet har hon arbetat på Regeringskansliet, Mark- och miljödomstolen, och Havs- och vattenmyndigheten samt grundat Advokatfirman Mark- och miljörättsbyrån i Stockholm och Göteborg. Hon har varit rättssakkunnig för Naturvårdsverket och författat lagkommentarer till miljöbalken. Jirvell har framgångsrikt drivit över 800 mål i mark- och miljödomstolarna samt Mark- och miljööverdomstolen.

Kontakt För ytterligare information besök www.strandskyddsjurist.se