Nytt prejudikat från MÖD gör strandskyddet till ekonomisk risk för arvtagare - varnar experten

Arvtagare kan tvingas betala miljoner för föräldrars svartbyggen, varnar Giedre Jirvell, mark- och miljörättsexpert och specialist inom strandskydd. Det nya prejudikatet M 12228-24 etablerar strikt ansvar för olovliga byggnader och anläggningar inom strandskyddat område.

Mark- och miljööverdomstolen har i mål M 12228-24 fastslagit att arvtagare övertar fullt ansvar för olovliga anläggningar inom strandskyddat område. Domen, som rörde en fastighet i Värmdö kommun i Stockholms skärgård, etablerar prejudikat för arvtagares rättsliga och ekonomiska förpliktelser vid övertagande av fastigheter med strandskyddsöverträdelser.

"Domen klargör att successionsrättsligt övertagande inte medför befrielse från miljöbalkens krav. Arvtagare blir fullt ansvariga oavsett egen delaktighet i överträdelsen", säger Giedre Jirvell, specialiserad på strandskyddsrätt vid Jirvell Juridik.

Bakgrund till målet

Målet gällde en strandtomt i Värmdö där arvtagare övertog en fastighet med brygganläggningar uppförda utan strandskyddsdispens. Värmdö kommun förelade arvtagarna att återställa strandområdet. Arvtagarna överklagade med hänvisning till bristande kännedom om anläggningarnas olaglighet.

Rättslägets utveckling

Strandskyddsbestämmelserna infördes 1950 och inkorporerades i miljöbalken 1999. Skyddet omfattar land- och vattenområden intill 100 meter från strandlinjen, med möjlighet till utvidgning till 300 meter.

M 12228-24 fastställer tre centrala principer:

1. Arvtagares okunskap om överträdelsen saknar rättslig relevans.

2. Preskription gäller inte för pågående överträdelser av strandskyddet.

3. Kommunen kan kräva återställande oavsett när anläggningen uppfördes.

"Domstolen tillämpar strikt ansvar. Tidigare praxis där kommuners passivitet kunde grunda befogade förväntningar får minskad betydelse", konstaterar Jirvell.

Särskild påverkan på Stockholms skärgård

"Skärgårdsfastigheter är särskilt exponerade då bryggors funktionsvärde är avgörande för fastigheternas användbarhet. Värdeminskningen vid bristande bryggrättigheter är påtaglig i dessa områden", förklarar Jirvell.

Ekonomiska implikationer

Återställandekostnader för olovliga anläggningar varierar mellan 200 000 och 600 000 kronor beroende på omfattning och lokalisering. I skärgårdsmiljö tillkommer ofta kostnader för sjötransport och specialutrustning. Vid underlåtenhet att följa föreläggande utdöms vite, vanligtvis 200 00 000- 300 000 kronor.

Due diligence vid generationsskiften

Prejudikatet nödvändiggör utökad granskning vid förvärv genom arv eller gåva. Strandskyddsinventering bör systematiskt inkluderas i bouppteckningsförfarandet.

"Professionell kartläggning av potentiella strandskyddsöverträdelser är numera obligatorisk ur riskhanteringssynpunkt. För skärgårdsfastigheter är detta särskilt kritiskt", säger Jirvell.

Lagstiftningsbehovet

Prejudikatet aktualiserar behovet av legislativ översyn. Retroaktiv tillämpning på decennier gamla anläggningar väcker proportionalitetsfrågor.

"M 12228-24 innebär att arvtagare bär strikt ansvar för historiska överträdelser utan preskriptionsmöjlighet. Detta motiverar överväganden om lagstiftningsreform för ökad förutsebarhet och proportionalitet i rättstillämpningen", avslutar Jirvell.

---

Om skribenten

Giedre Jirvell är jur. kand. och driver Jirvell Juridik AB samt specialisttjänsten strandskyddsdispens.se. Med närmare 20 års erfarenhet inom mark- och miljörätt har hon vunnit över 800 mål i mark- och miljödomstolarna, vilket gör henne till en av Sveriges mest erfarna processförare inom området.

Jirvell har en gedigen bakgrund från både den offentliga och privata sektorn. Hon medverkade vid framtagandet av plan- och bygglagen på Regeringskansliet och har arbetat som Head of Section på Miljödepartementet med ansvar för miljörättsfrågor. Denna unika kombination av lagstiftningsarbete och myndighetsinsyn ger henne djup förståelse för regelverkens tillämpning.

Före etableringen av Jirvell Juridik arbetade hon på ledande advokatfirma där hon specialiserade sig på komplexa mark- och miljörättsliga tvister. Hon har framgångsrikt företrätt klienter i avgörande frågor om planmonopol, detaljplaner, bygglov och strandskydd, ofta i mål som skapat viktiga prejudikat.

Jirvell är en frekvent anlitad föreläsare och debattör i mark- och miljörättsliga frågor. Hon kommenterar regelbundet rättsutvecklingen i media och har publicerat flera artiklar om strandskyddets tillämpning och proportionalitet. Hennes expertis efterfrågas särskilt i komplexa ärenden där miljöbalkens krav kolliderar med äganderätten och där kommunal myndighetsutövning ifrågasätts.

Genom sin verksamhet har Jirvell blivit en ledande röst för rättssäkerhet inom mark- och miljörätten, med särskilt fokus på att säkerställa proportionalitet och förutsebarhet i myndigheters tillämpning av miljölagstiftningen.