Pressmeddelande -
Vändpunkt i MÖD: Dom öppnar upp för bostadsbebyggelse och detaljplaner trots strandskydd
Mark- och miljööverdomstolen markerar i dom en pragmatisk syn på avvägningen mellan strandskydd och bostadsbyggande. Domen ger kommuner bättre förutsättningar att utveckla strandnära bostäder när samhällsbehovet är stort, menar strandskyddsexpert Giedre Jirvell.
Mark- och miljööverdomstolen undanröjde i mål nr. P 9702-23 mark- och miljödomstolens dom och öppnade därmed dörren för bostadsbyggande på Sälstens Udde i Härnösand. Domen är principiellt viktig då den tydliggör när kommuners behov av bostäder kan väga tyngre än strandskyddsintresset.
Tätortsutveckling som angeläget allmänt intresse
En central fråga i målet var om bostadsbyggande kunde utgöra ett sådant angeläget allmänt intresse som motiverar upphävande av strandskyddet. Mark- och miljööverdomstolen slog fast att "tillskott av bostäder och tätortsutveckling är sådana angelägna allmänna intressen som kan medföra att det finns särskilda skäl för att upphäva strandskyddet".
– Detta är en viktig markering från domstolen. Tidigare praxis har varit mycket restriktiv, men här erkänner MÖD explicit att kommunernas bostadsförsörjningsansvar kan utgöra grund för att upphäva strandskyddet, säger Giedre Jirvell.
Kommunala utredningar får större tyngd
Ett genombrott i domen är synen på kommunernas lokaliseringsutredningar. Härnösands kommun hade genomfört en omfattande GIS-analys av 43 alternativa lokaliseringar. Mark- och miljööverdomstolen konstaterade att "den utredning kommunen har åberopat i tillräcklig omfattning belyser om intresset att bygga bostäder kan tillgodoses utanför området".
– Detta är en game changer för kommunerna. Domstolen visar här att en välgjord lokaliseringsutredning kan vara tillräcklig, även om det teoretiskt finns andra möjliga områden. Det handlar om att visa att man gjort en seriös prövning, förklarar Jirvell.
Proportionalitetsbedömning i fokus
Mark- och miljööverdomstolen gjorde en tydlig proportionalitetsbedömning där man vägde samhällsintresset mot strandskyddsintresset. Domstolen konstaterade att "intresset av att ta området i anspråk på det sätt som avses med planen väger tyngre än strandskyddsintresset".
Viktigt i sammanhanget var att planen säkerställde fri passage längs strandlinjen och att strandskyddet behölls inom de mest känsliga delarna av området.
– Domstolen visar att det går att kombinera samhällsutveckling med hänsyn till strandskyddets syften. När planen utformas så att allmänhetens tillgång till stranden säkerställs och naturvärden bevaras, ökar chanserna för godkännande väsentligt, säger Jirvell.
Praktiska konsekvenser för kommuner och exploatörer
Domen ger flera viktiga vägledningar för framtida planarbete:
1. Kvalitativa lokaliseringsutredningar är avgörande
Kommuner måste visa att de systematiskt prövat alternativa lokaliseringar och kunna motivera varför dessa inte är lämpliga.
2. Balanserade lösningar premieras
Planer som kombinerar exploatering med bevarande av allmänhetens tillgång till strandområden har större chans att godkännas.
3. Översiktsplanens betydelse
När ett område pekats ut för bostadsutveckling i översiktsplanen ger det stöd för att området är lämpligt för ändamålet.
4. Omfattning och kvalitet på utredningen
En gedigen utredning som täcker in olika aspekter och alternativ väger tungt i domstolens bedömning.
En ny balans mellan skydd och utveckling?
– Domen signalerar inte att strandskyddet urholkas. Tvärtom visar den att domstolarna gör noggranna avvägningar där både bevarande- och utvecklingsintressen beaktas. Men när kommuner kan visa på reella behov och har gjort ordentliga utredningar, finns nu bättre möjligheter att få gehör. De principersom slagits fast kommer sannolikt få betydelse för strandskyddsärenden i hela landet, menar Giedre Jirvell.
Vad händer nu?
Kommuner som planerar bostadsprojekt i strandnära lägen bör:
- Investera i grundliga lokaliseringsutredningar som verkligen prövar alternativ
- Utforma planer som balanserar exploatering med tillgänglighet för allmänheten
- Tydligt visa kopplingen mellan planerad bebyggelse och kommunens övergripande bostadsförsörjningsansvar
- Säkerställa att utredningsunderlaget håller hög kvalitet och är omfattande
– Min bedömning är att denna dom kommer att refereras flitigt framöver. Den ger en tydligare ram för när och hur strandskydd kan upphävas för bostadsändamål, vilket skapar större förutsägbarhet för alla parter, avslutar Giedre Jirvell.
---
Giedre Jirvell är jur. kand. och driver Jirvell Juridik AB och www.överklaga-strandskydd.se Hon har närmare 20 års erfarenhet inom mark- och miljörätt och har vunnit över 800 mål i mark- och miljödomstolarna. Jirvell har medverkat vid framtagande av plan- och bygglagen på Regeringskansliet och arbetat som Head of Section på Miljödepartementet med ansvar för miljörättsfrågor. Hon har tidigare framgångsrikt företrätt klienter i frågor om planmonopol, detaljplaner, bygglov och strandskydd.
Relaterade länkar
Ämnen
Kategorier
Regioner
Giedre Jirvell är rättsexpert inom mark- och miljörätt, specialiserad på strandskydd och strandskyddsdispens enligt miljöbalken, respektive bygglov och detaljplaner enligt plan- och bygglagen. Med nästan 20 års erfarenhet har hon arbetat på Regeringskansliet, Mark- och miljödomstolen, och Havs- och vattenmyndigheten samt grundat Advokatfirman Mark- och miljörättsbyrån i Stockholm och Göteborg. Hon har varit rättssakkunnig för Naturvårdsverket och författat lagkommentarer till miljöbalken. Jirvell följer ständigt rättsutvecklingen och bidrar aktivt till remissförfaranden och lagstiftningsprocesser inom mark- och miljörätt, med bred erfarenhet från de flesta län och kommuner i Sverige.