Praxisvändning efter HD:s avgörande gällande kommunernas överklagande av miljömål - juridisk analys av rättsexpert Giedre Jirvell

Av Giedre Jirvell, jur. kand. och rättsexpert inom mark- och miljörätt

Högsta domstolens avgörande den 17 juni 2025 i mål ÖM 3311-24 utgör ett viktigt klargörande för kommuners och kommunala nämnders agerande i miljömål. Domen behandlar processuella frågor som har stor praktisk betydelse för hur kommuner ska agera vid överklaganden enligt miljöbalken.

Bakgrund och problematik

Målet rörde Västerås kommuns överklagande av ett täkttillstånd som Mark- och miljödomstolen beviljat Swerock AB. När miljö- och konsumentnämnden överklagade domen uppstod frågan om nämnden hade talerätt eller om det krävdes att kommunen som sådan förde talan.

"Detta är en fråga som skapat osäkerhet i praktiken under lång tid", konstaterar Giedre Jirvell efter att ha följt utvecklingen. "Många kommunala nämnder har varit osäkra på om de kan överklaga för kommunens räkning eller om fullmäktige måste fatta särskilda beslut."

HD:s viktiga klargöranden

Högsta domstolen fastslår flera principiellt viktiga punkter:

1. Kommunala nämnder saknar egen talerätt i ansökningsmål "HD är tydlig med att det inte finns någon bestämmelse som ger kommunala nämnder rätt att överklaga ansökningsmål enligt miljöbalken", förklarar Jirvell. "Däremot har kommunen som sådan rätt att överklaga för att tillvarata miljöintressen och andra allmänna intressen."

2. Nämnder kan företräda kommunen HD konstaterar att det inte är ovanligt att en kommunal nämnd företräder kommunen i frågor inom nämndens ansvarsområde. "Detta är en viktig markering som bekräftar den kommunalrättsliga ordning där nämnder normalt agerar för kommunens räkning inom sina respektive områden", säger Jirvell.

3. Domstolarnas utredningsskyldighet vid oklarheter "Särskilt intressant är HD:s uttalanden om domstolarnas processledning", betonar Jirvell. "När det finns oklarheter om vem som är klagande ska domstolen genom aktiv processledning klargöra detta, inte direkt avvisa överklagandet."

Praktiska konsekvenser för kommuner

Domen får flera viktiga konsekvenser för hur kommuner bör agera:

"Kommunala nämnder bör säkerställa att det av överklagandet framgår att de agerar för kommunens räkning", rekommenderar Jirvell. "Det kan göras genom en enkel skrivning som 'Värmdö kommun genom Bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämnden."

Vidare bör nämnder ha tydliga delegationsordningar eller reglementen som ger dem rätt att företräda kommunen i domstol. "I detta fall räddades situationen av att nämndens reglemente gav den behörighet att företräda kommunen", noterar Jirvell.

Domstolarnas ansvar vid processledning

HD:s dom innehåller också viktiga påpekanden om domstolarnas ansvar:

"Domstolen betonar att möjligheten att avvisa överklaganden måste användas med urskillning, särskilt i ansökningsmål där avgörandet får rättskraft mot alla", förklarar Jirvell. "Vid oklarheter ska domstolen utfärda nya förelägganden eller söka kontakt via telefon eller e-post."

Detta är särskilt viktigt eftersom en avvisning kan leda till rättsförluster som inte går att reparera. "HD markerar att domstolarna har ett särskilt ansvar att vara aktiva när det kan antas att brister beror på missförstånd", säger Jirvell.

Slutsatser och rekommendationer

Avgörandet visar på behovet av tydlighet i kommunala överklaganden:

"Min rekommendation till kommuner är att alltid klargöra i vilket egenskap man överklagar", avslutar Jirvell. "Ange tydligt att det är kommunen som överklagar genom nämnden, bifoga relevanta delegationsbeslut eller reglementen redan från början, och säkerställ att tjänstemän som undertecknar överklaganden har erforderlig behörighet."

För domstolarnas del innebär avgörandet ett förtydligande av utredningsskyldigheten: "Hellre ett föreläggande för mycket än ett för lite när det gäller att klargöra processuella förutsättningar."

OM SKRIBENTEN

Giedre Jirvell är juris kandidat och är ledande expert inom strandskyddsrätt och mark- och miljörätt. Hon har arbetat med dessa frågor i 20 år och har varit involverad i utformningen av lagstiftningen, både plan- och bygglagen och miljöbalken. Med en bred bakgrund från Regeringskansliet, Mark- och miljödomstolen samt Havs- och vattenmyndigheten har hon unik insikt i både lagstiftningsprocessen och den praktiska tillämpningen.

Som grundare av både Advokatfirman Mark- & Miljörättsbyrån med kontor i Stockholm och Göteborg samt Strandskyddsakademin, har hon etablerat sig som en ledande röst inom området. Hon har även bidragit till den juridiska litteraturen som författare till lagkommentarer till miljöbalken.

Jirvell har framgångsrikt drivit hundratals ärenden i olika instanser, från mark- och miljödomstolar till Högsta förvaltningsdomstolen och regeringen. Hennes arbete har bland annat lett till att utvidgat strandskydd upphävts i flera kommuner. Hon är också aktivt engagerad i remissarbete och rättsutveckling inom området, vilket gör henne till en av de mest inflytelserika rösterna i debatten om mark- och miljörättens framtid.