Årets skörd av spannmål förväntas bli 5,7 miljoner ton. Det är en minskning med 4 procent jämfört med skörden förra året, men en ökning med 6 procent jämfört med genomsnittet för de senaste fem åren. Det visar årets skördeprognos från Jordbruksverket.
Det värmländska skrädmjölet är en av 17 svenska produkter som sedan 2014 har lämnats in till EU-kommissionen om att bli skyddad genom EU:s kvalitetssystem för skyddade beteckningar. Värmländskt skrädmjöl blev först ut att få sitt godkännande och har blivit kvalitetstämplad med skyddad geografisk beteckning (SGB).
Larver av koloradoskalbagge upptäcktes i juli i ett potatisfält i Kristianstadstrakten. Lantbrukaren har enligt beslut från Jordbruksverket behandlat fältet med bekämpningsmedel. Vid uppföljande inventeringar har enstaka individer av skadegöraren hittats i det angripna fältet. Inga ytterligare angripna fält har konstaterats trots uppmaning till allmänheten om att rapportera fall.
Larver av koloradoskalbagge har upptäckts i ett potatisfält i nordöstra Skåne. Koloradoskalbaggen är en karantänskadegörare i Skåne, Blekinge, Gotland, Halland och Kalmar län, och fynd ska därför anmälas till Jordbruksverket som fattar beslut om bekämpningsstrategi. Jordbruksverket uppmanar alla potatisodlare i nordöstra Skåne att hålla utkik efter koloradoskalbaggen i sina odlingar.
Jämfört med 2014 då den senaste undersökningen om viltskador genomfördes har viltskadorna fördubblats. Totalt förstördes 165 000 ton spannmål av vilt under 2020 jämfört med 88 000 ton 2014. Vildsvinen orsakar störst skada och många lantbrukare har också slutat odla grödor som vildsvinen tycker om.
Rotgallnematoderna Meloidogyne chitwoodi och Meloidogyne fallax är karantänskadegörare som leder till stora, negativa konsekvenser för de odlare som drabbas. I inventeringen under 2021 har Jordbruksverket hittills hittat sex fall av Meloidogyne fallax. Ett av fallen rör utsädespotatis, vilket är Sveriges första upptäckt i utsäde. Ett fall har konstaterats i Västra Götaland som tidigare inte varit
Greppa Näringen har tagit fram två nya rådgivningsbesök som kommer att finnas tillgängliga för lantbrukarna under hösten. Rådgivningen ” Biologisk mångfald i åkerlandskapet” ger råd om åtgärder som kan bidra till biologisk mångfald på den enskilda gården och ”Odlingsstrategi med och utan glyfosat” ger råd om hur odlingen kan bli mindre beroende av glyfosat.
Mellan 2017 och 2020 ökade frilandsarealen för odling av trädgårdsväxter med sju procent till 13 700 hektar, den största sedan slutet av 1990-talet. Det visar ny statistik från Jordbruksverket. Arealen ökade för samtliga grenar av frilandsodlingen, men mest för odlingen av plantskoleväxter och köksväxter, som ökade med 12 respektive 8 procent mellan 2017 och 2020.
Kunskapen och samarbetet för att förhindra djurskyddsbrister har ökat i Sverige. Inom EU utvecklas ett starkare djurskydd med ny lagstiftning och färre långa djurtransporter, en utveckling Sverige driver på. Första året med Jordbruksverkets djurskyddstrategi visar på flera framsteg men också på ett behov av fler konkreta åtgärder för att stärka djurskyddet.
Djurens hälso- och sjukvård är av betydelse för totalförsvaret och i synnerhet avseende livsmedelsproducerande djur för att säkra livsmedelsförsörjning och människors liv och hälsa. Det finns stora fördelar med samverkan mellan humansjukvården och djurens hälso- och sjukvård. Det är några av de slutsatser som tas upp i den rapport som Jordbruksverket och SVA idag lämnar till regeringen.
Den 30 juni kl.12 -13 bjuder Havs- och vattenmyndigheten och Jordbruksverket in till ett webbinarium om strategin för framtidens fiske och vattenbruk. Journalister är välkomna att närvara. Generaldirektörerna Christina Nordin och Jakob Granit inleder följt av ett samtal med representanter från yrkesfiske, vattenbruk fritidsfiske och fisketurism. Talespersoner finns tillgängliga efter webbinariet.
Det fanns drygt 14 100 heltidsjordbruk i Sverige 2020. Det är en minskning med knappt 2 900 jordbruk sedan 2010. Även om antalet heltidsjordbruk har minskat har de utgjort ca en fjärdedel av samtliga jordbruk sedan 2010. Heltidsjordbruken brukar 75 procent av åkermarken och håller merparten av djuren. Undantaget är får, där nästan hälften finns vid deltidsjordbruken.
