Gå direkt till innehåll
Vid KSLA:s sammankomst den 14 november valdes åtta nya ledamöter in i Skogsavdelningen.
Vid KSLA:s sammankomst den 14 november valdes åtta nya ledamöter in i Skogsavdelningen.

Pressmeddelande -

Nya ledamöter i KSLA:s skogsavdelning

Vid Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens sammankomst den 14 november 2024 valdes totalt 27 nya ledamöter in i akademiens tre avdelningar.

Sju av dem valdes in i akademiens skogsavdelning: Sanna Black-Samuelsson, Uppsala, Caroline Bonde Diechmann, Katrineholm,Johan Freij, Stockholm, Jonas Fridman, Vännäs, Karin Fällman Lillqvist, Nyköping, Olof Hansson, Växjö, och Louise Karlberg, Stockholm. Ny internationell ledamot: Helga Puelzl, Österrike.

Akademiens Skogsavdelning arbetar med frågor som berör skötsel och nyttjande av naturresursen skog inklusive industri och marknad i teori och praktik, specifika utbildnings- och rådgivningsfrågor, jakt samt de miljöfrågor som hör samman med näringens sektorsansvar.

Sanna Black-Samuelsson, (1969) är docent i skogsgenetik. Hon är processförvaltare för policyfrågor och ansvarar för skogsgenetiska frågor på Skogsstyrelsen. Hon har varit huvudsekreterare i den statliga utredningen Skogsträdsförädling för ökad motståndskraft. Innan hon kom till Skogsstyrelsen arbetade hon som forskare på SLU.

Caroline Bonde Deichmann (1982) äger och driver Ericsberg, en av landets största privata jordegendomar. Hon har genom driften av gården goda insikter i frågor som väger samman skogsbruk, jordbruk, jakt och viltvård, biologisk mångfald, turism och kulturmiljövård. Hon är en tydlig kommunikatör med breda perspektiv och ett engagerande ledarskap.

Johan Freij (1960) är jägmästare och ekonom med erfarenhet från forskarvärlden, konsultbranschen, skogsägar- och bolagsskogsbruket samt finanssektorn och har därigenom bred kunskap i bioekonomi. Han har erfarenhet från plantgenetik till skogsindustrins försörjningskedjor I nordiskt skogsbruk och från skogsrelaterade ESG-frågor (Environmental, Social and Governance) med fokus på gröna obligationer, kolkrediter och EU:s taxonomi.

Jonas Fridman (1963) är jägmästare och skoglig doktor. Han är forskningsledare och senior miljöspecialist vid SLU. Jonas har under lång tid varit en viktig person i utvecklingen av Riksskogstaxeringen och arbete med sammanställningar och presentationer från denna för svenskt skogsbruk och svensk miljövårds essentiella institution. Han har under senare år utvecklat den externa presentationen av ”Rikstaxens data” på ett värdefullt sätt.

Karin Fällman Lillqvist (1975) är jägmästare och skoglig doktor. Hon är hållbarhetschef på Skogssällskapet och ansvarar för dess forskningsfinansieringsverksamhet. Karin har tidigare arbetat på Sveaskog och svenska FSC-kansliet (Forest Stewardship Council). Hon var med och startade Sveriges Allmänningsskogars förbund och sitter med i Energimyndighetens Energiutvecklingsnämnd.

Olof Hansson (1975) är jägmästare och ekonom samt skogsdirektör på Södra och ordförande i Södras forskningsstiftelse. Hans mångåriga karriär på Södra Skogsägarna spänner från skoglig rådgivare till affärsområdeschef och skogsdirektör. Han är även skogsägare och ordförande i Skogforsk.

Louise Karlberg (1974) är fil dr och chef för skog och jordbruk på Naturskyddsföreningen. Hon har erfarenhet av forskning inom hållbar naturresursförvaltning med fördjupning i frågor kring mark- och vattenresurser. Hon har bedrivit tillämpad tvärvetenskaplig forskning med naturvetenskapligt och samhällsvetenskapligt perspektiv och har ett omfattande nätverk såväl nationellt som internationellt.

Helga Puelzl (1972, Österrike) är PhD och biträdande chef för policy support vid European Forest Institute. Hennes främsta forskningsintressen är europeisk och internationell styrning och policyförändringar inom skogsområdet. Hon fokuserar starkt på policystöd, med särskilt intresse för att förstå beslutsfattares behov och att koppla dessa behov till forskning.

ÖVRIGA INVALDA VID DAGENS SAMMANKOMST

Allmänna avdelningen: Matilda Baraibar (1979) är docent i ekonomisk historia vid Stockholms universitet och lektor i miljövetenskap med inriktning mot global utveckling vid Södertörns högskola. Linda Bell (1974) är fil dr och avdelningschef för Formas areella näringar. Sten Frohm (1961) är jägmästare och generalsekreterare i Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund. Line Gordon (1972) är chef för Stockholm Resilience Centre och professor i vetenskap om hållbar utveckling med fokus på livsmedelssystemen vid Stockholms universitet. Olof Johansson (1960) är fil dr och avdelningschef jordbruk- och analysavdelningen på Jordbruksverket. Maria Knutson Wedel (1963) är tekn dr och rektor vid Sveriges Lantbruksuniversitet.

Nya internationella ledamöter: Natalia Alekseeva (1975, Ryssland) är koordinator för FN:s projekt Decade on Ecosystem Restoration vid UNEP, i Nairobi, Kenya. Swantje Nilsson (1967, Tyskland) är chef för tyska jordbruksministeriets generaldirektorat för internationella frågor. Yves Segers (1970, Belgien) är professor vid Interfaculty Centre for Agrarian History, Atrechtcollege, KU Leuven.

Jordbruksavdelningen: Helena Aronsson (1967) är universitetslektor vid Institutionen för mark och miljö, SLU. Lotta Berg (1968) är veterinär och professor vid Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd, SLU. Palle Borgström (1960) är lantmästare samt förbundsordförande i LRF och vice ordförande i COPA, Europas bondeorganisation. Karin Brynell (1963), är civilekonom och vd för Svensk Dagligvaruhandel. Folke Cerenius (1960) är veterinär med bakgrund som länsveterinär och handläggare vid Jordbruksverket.Magdalena Hermelin (1975) har utbildning inom bland annat medie- och kommunikationsvetenskap och driver Hermelins grönsaker AB. Ingrid Rydberg (1974) är mark- och växtagronom och sedan 2010 chef för LRF:s Brysselkontor.

Nya internationella ledamöter är Alexander Döring (1963, Tyskland) är agronom och generalsekreterare i FEFAC (European Feed Manufactuer´s Federation), Belgien. Andrea Gavinelli (1965, Italien) är veterinär och chef för Djurskyddsenheten vid EU-kommissionen i Bryssel. Katrina Rønningen (1963, Norge) PhD och seniorforskare vid Ruralis.

Hedersledamot: Åke Barklund är jägmästare och expert på frågor som rör skogsindustrin nationellt och internationellt. Han var vikarierande akademisekreterare och vd 1993–95 och ordinarie på posten 2006 –12. Med mycken klokskap och stort engagemang bidrar Åke med värdefull kunskap och erfarenhet i KSLA:s diskussioner och han sätter alltid akademien i ett större samhällsperspektiv med oberoendet i fokus.

KSLA:s ambition är att utifrån olika kunskaper och erfarenheter stärka förmågan till strategiska samtal och fördjupade diskussioner om de areella näringarna. Akademiens nya ledamöter kommer på ett utmärkt sätt att bidra som brobyggare mellan forskning och vetenskap, samhällsliv och näringsliv.

Mer information

Birgitta Naumburg, Skogsavdelningens sekreterare, 08-5454 7707, birgitta.naumburg@ksla.se

Peter Normark, Akademisekreterare och vd, 0702-141 80 54, peter.normark@ksla.se

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien installerades år 1813 av kronprins Carl Johan (sedermera kung Karl XIV Johan). I och med de nya invalen har akademien 552 svenska och 190 utländska ledamöter, totalt 742 ledamöter. Av dessa är 17 hedersledamöter. De nyinvalda kommer att motta sina ledamotsbrev vid akademiens 213:e högtidssammankomst den 28 januari 2025.

Relaterade länkar

Ämnen

Regioner


Kungl. Skogs och Lantbruksakademiens uppgift är att med stöd av vetenskap och praktisk erfarenhet till samhällets gagn främja jordbruk och skogsbruk samt därmed knuten verksamhet.

Akademien instiftades år 1811 på initiativ av Karl XIV Johan och startade sitt arbete den 28 januari 1813.

Kontakter

Relaterat innehåll

  • 2024-11-19 Seminarium: Maskinsystem och maskinekonomi i morgondagens odlingssystem

    2024-11-19 Seminarium: Maskinsystem och maskinekonomi i morgondagens odlingssystem

    KSLA:s kommitté för morgondagens odlingssystem arrangerar ännu ett kunskapsintensivt seminarium, den här gången om maskinsystem och maskinekonomi i Väderstad. Experter, rådgivare och lantbrukare presenterar och diskuterar kunskaper och erfarenheter, med fokus på morgondagens odlingssystem. Välkommen!

  • 2024-11-27 Seminarium: Vad säger statsbudgeten egentligen om försörjningsberedskapen?

    2024-11-27 Seminarium: Vad säger statsbudgeten egentligen om försörjningsberedskapen?

    På vilket sätt kan statsbudgeten möta upp mot de centrala åtgärder som kan stärka livsmedelsförsörjningen och -beredskapen på bästa sätt? Vilka ömsesidiga beroenden som finns mellan livsmedelssektorn och övriga sektorer? Hur prioriterar vi dessa viktiga medel för att få bäst avkastning? Svaren på detta får vi under seminariet.

  • 2024-11-12 Seminar: Spatial Ecology of Rotational and Continuous Cover Forestry in Boreal Landscapes

    2024-11-12 Seminar: Spatial Ecology of Rotational and Continuous Cover Forestry in Boreal Landscapes

    Boreal forests are shaped by chronic processes with both small and large disturbances and calamities. Competition between trees shape the boreal forests over decades and centuries, while major events, storms, insect outbreaks and fires, create patches with legacies that last decades or centuries. Professor Dan Binkley and the panel will enlighten the topic from different perspectives.

  • 2025-03-19 Seminar: From Side Streams to Main Streams – a Shift towards Sustainable and Resilient Food Systems

    2025-03-19 Seminar: From Side Streams to Main Streams – a Shift towards Sustainable and Resilient Food Systems

    In honour of the 2024 Bertebos Prize, the Royal Swedish Academy of Agriculture and Forestry (KSLA) and the Bertebos Foundation arrange this seminar on advances in the shifts towards a sustainable and resilient food system in cooperation with the Prize Laureates, Professor Ingrid Undeland and Associate professor Mehdi Abdollahi, Chalmers Technical University, Gothenburg. Welcome!

  • Aktuellt från KSLA nr 5-2024 – KSLA på bokmässan

    Aktuellt från KSLA nr 5-2024

    Höstens första nummer innehåller flera exkursioner, KSLA:s deltagande i bokmässan, lite om Ungdomsutskottet, utlysningar och annat.

  • 2024-10-16 Seminarium: Träffpunkt Europa "Livsmedelsförsörjning i Sverige, Europa och globalt"

    2024-10-16 Seminarium: Träffpunkt Europa "Livsmedelsförsörjning i Sverige, Europa och globalt"

    Det finns en stor mängd gamla och nya frågor kring global, europeisk och svensk livsmedelsförsörjning. Hur ser frågorna och prioriteringarna ut idag? Vilka är mest angelägna att förstå och agera på och finns en samsyn mellan Sverige och EU-kommissionen i dessa frågor? Seminariet äger rum på årets World Food Day, 16 oktober, och arrangeras av Svenska Europarörelsen i samarbete med KSLA, välkommen!

  • 2024-11-05 Seminarium:  Baljväxter för humankonsumtion – dåtid, nutid, framtid

    2024-11-05 Seminarium: Baljväxter för humankonsumtion – dåtid, nutid, framtid

    Baljväxter är näringsrika, mångsidiga och hållbara. De bidrar till en balanserad och hälsosam kost och främjar ett miljövänligt jordbruk. De ingår sedan 1960-talet i kostcirkeln men lyfts nu fram med ett separat kostråd, att gärna ätas varje dag. Varför ska vi öka konsumtionen och kan vi producera dem i Sverige och i EU? Svaret på dessa och andra frågor får du i detta seminarium.

  • 2024-11-27 Seminarium: Antibiotika utan bismak – läkemedelstillverkningens roll

    2024-11-27 Seminarium: Antibiotika utan bismak – läkemedelstillverkningens roll

    Ökande antibiotikaresistens är ett av de tio största globala hoten mot människors hälsa. Mer måste göras inom fler områden för att bromsa utvecklingen, t ex framställningen av aktiva läkemedelssubstanser. Forskning visar att utsläppen från antibiotikatillverkning riskerar att bidra till ökad antibiotikaresistens. Välkommen till en angelägen diskussion, arrangerad av Antibiotikaplattformen!

  • 2024-10-10 Seminarium/Överläggning: Hur skyddar vi våra jordbruksmarker från exploatering i framtiden?

    2024-10-10 Seminarium/Överläggning: Hur skyddar vi våra jordbruksmarker från exploatering i framtiden?

    Sverige är ett stort, rikt och glesbefolkat land, och kanske just därför ett bland världens alla länder med högst andel hårdgjord/bebyggd mark per capita. Är det en klok väg att fortsätta på, t ex mot bakgrund av vikten av att spara på den värdefulla jordbruksmarken i tider av klimatförändringar och ökade kostnader för underhåll av infrastruktur? Välkommen till en angelägen diskussion!

  • 2024-09-12 Seminarium: Vad innebär valresultatet till EU-parlamentet för livsmedelssektorn i Sverige och EU?

    2024-09-12 Seminarium: Vad innebär valresultatet till EU-parlamentet för livsmedelssektorn i Sverige och EU?

    KSLA:s seminarium om vad EU-valresultatet, och parlamentets respektive kommissionens nya sammansättning, betyder för EU:s jordbruks- och livsmedelssektor den kommande femårsperioden. Vilka prioriteringar förväntas ge avtryck i politiken för jordbruks- och livsmedelsproduktionen gällande klimatanpassning & -omställning, livsmedelsförsörjningssäkerhet, djurvälfärd, export, matkvalitet, konsumenter?