Global kartläggning av världens naturhistoriska museer

Över en miljard föremål förvaras i världens 73 största naturhistoriska museer, visar en gemensam kartläggning. Tillsammans är museernas samlingar en viktig resurs som hjälper beslutsfattare hitta lösningar på allt från klimatkrisen och bevarandet av biologisk mångfald till pandemiberedskap och säkringen av mattillgångar.

De naturhistoriska samlingarna har en stor betydelse som kunskapsbas, därför behövs ett välfungerande nätverk mellan världens museer. I en artikel i den vetenskapliga tidskriften Science presenterar Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, tillsammans med 72 av världens största naturhistoriska museer och herbarier i 28 länder, information om sina samlingar och personal.

1,1 miljarder föremål förvaltas

För första gången ges en bild av samlingarnas globala representation. Sammanlagt förvaltar museerna 1,1 miljarder föremål och har tillsammans omkring 4500 anställda med vetenskaplig utbildning, samt ytterligare 4000 obetalda volontärer.

–Jag är stolt över att så många av världens naturhistoriska museer nu arbetar tillsammans för att tillgängliggöra sina föremål för forskningen. Ett särskilt tack riktas till de många medarbetare som bidragit till att sammanställa informationen om våra samlingar som artikeln utgår ifrån, säger Sebastian Kvist, forskningschef på Naturhistoriska riksmuseet.

Betydelse för flera av mänsklighetens största utmaningar

Samlingarna är resultatet av de senaste 300 årens utforskning av jorden. Tillsammans utgör de en viktig infrastruktur för forskning. Föremålen speglar inte bara dagens livsmiljöer, utan ger också unika inblickar i jordens historia. De kan i allt högre grad användas till förutsägelser om framtida förhållanden på vår planet.

–Artikeln i Science belyser verkligen vilken betydelse de naturhistoriska museernas samlingar har för forskningen kring flera av mänsklighetens största utmaningar, säger Lisa Månsson, överintendent på Naturhistoriska riksmuseet.

Intensivt arbete med digitalisering pågår

Även om de gemensamma samlingarna är omfattande, visar kartläggningen att många biologiska grupper och regioner i världen ännu är ofullständigt kartlagda. Det handlar bland annat om tropikerna, polarregionerna och det marina systemet. Att det nu har uppmärksammats underlättar en koordinerad insats för att förbättra samlingarna.

Artikeln uppmärksammar också att den historiska koncentrationen av större museer i Nordamerika och Europa kan utgöra ett hinder för kunskapsutbytet. I framtiden är det avgörande att de globala samlingarna speglar och stödjer museer över hela världen. Just nu pågår ett intensivt arbete med att digitalisera samlingarna för att tillgängliggöra dem för forskare och allmänhet via digitala plattformar som Global Biodiversity Information Facility (GBIF).

– Digitalisering av museiföremål och den efterföljande processen att göra data tillgängliga för världen är en av de mest angelägna utmaningarna för naturhistoriska museer just nu. Även om det är både tidskrävande och dyrt, är det av yttersta vikt att vi låser upp de potentiella fördelarna med dessa enorma mängder data, säger Knud Jønsson, enhetschef för Bioinformatik och genetik på Naturhistoriska riksmuseet.

Sju primära användningsområden

I artikeln uppmärksammas sju primära områden de globala naturhistoriska samlingarna kan användas till.

1. Öka pandemiberedskapen
2. Dokumentera storskaliga miljöförändringar
3. Kartlägga jordens biologiska mångfald
4. Tillgängliggöra globala biodiversitetsdata
5. Identifiera förekomst och spridning av invasiva arter
6. Utvinna genetisk information från gamla samlingar
7. Belysa förhållandet mellan kolonialtidens insamlingar och den globala kunskapsökningen

För frågor:

Per Ericson, professor Naturhistoriska riksmuseet.

Telefon: 0766 318 687 Mejl: per.ericson@nrm.se