Blogginlägg -

Såhär kan du prata med ditt barn om depression

Som föräldrar vill vi gärna skydda våra barn från det som är jobbigt. Vi vill inte att de ska behöva veta hur tungt livet kan kännas ibland. Men gör vi verkligen barnen en tjänst om vi låter bli att prata om svåra saker, som t.ex. mammas eller pappas depression? Vad är bäst ur barnets perspektiv?.

Oftast märker barn när något ”inte är som vanligt” med en förälder. Om vi inte pratar med dem om det lämnar vi dem ensamma med sina tankar, känslor och frågor, och oftast känns allt mycket värre då. Att våga prata, och visa att det är okej att prata, är alltså viktigt. Hur vi pratar kan dock skifta beroende på barnets ålder och mognadsnivå.

HÄR ÄR NÅGRA RÅD SOM VI TROR KAN HJÄLPA BÅDE DIG OCH DITT BARN:
  • Förklara på ett sätt som ditt barn kan förstå, att du har en depression. Berätta hur det påverkar just dig. Är du ofta trött och sällan glad? Har du svårt att få saker gjorda? Blir du lätt irriterad? Gråter du ofta?
  • Tvinga inte fram samtal, men visa att dörren är öppen för det. Små barn kan vara ”på och av” i samtal om jobbiga saker. Respektera om barnet plötsligt går iväg för att leka, eller vill prata om annat. Ni kan återkomma till temat senare, och du har visat att det är ok att prata. Kanske kan du uppmuntra barnet att ställa frågor.
  • Att läsa en bok tillsammans kan vara ett sätt att öppna upp för samtal. En bilderbok om depression som inte väjer för det svåra är ”När mammas tankar ändrade färg” av Sara Galli och Mats Molid, en beskrivning av hur depression får en mammas tankar att bli grå och tunga. Så tunga att mamman till och med vill dö (om just den biten känns för svår eller inte relevant kan man låta bli att läsa just de raderna).En annan bilderbok som tar upp depression, parallellt med ledsenhet och livskriser, är ”Vesta-Linnéa i månskenet”, skriven av Tove Appelgren. Vesta-Linnéa funderar mycket på ledsenhet och på hur ledsen man kan bli, och boken inleds med att hon inte orkar stiga upp ur sängen på morgonen eftersom allt känns enformigt och meningslöst. Lillasyster lockar dock upp henne och aktivitet får allt att kännas bättre– vilket ju brukar vara fallet även vid verklighetens nedstämdhet.
  • Berätta att depression är vanligt, även om man inte pratar så mycket om det. En av fem personer får en depression någon gång i livet, så sannolikt finns det flera andra runt er som också är eller har varit deprimerade, fast ni kanske inte vet om det.
  • Betona att det inte är barnets fel att du mår dåligt. Barn har en tendens att ta på sig skulden för saker och det är viktigt att avlasta dem i det. Betona också att det inte är barnets ansvar att göra så du mår bra igen.
  • Säg och visa att du älskar ditt barn, fast du och livet just nu inte är som vanligt.
  • Berätta för ditt barn att du får behandling som kommer att få dig att må bättre. Det är skönt för barnet att veta och visar också att man kan göra saker för att ta sig ur jobbiga situationer.
  • Fråga ditt barn om det vill att någon annan ska veta. Ibland kan det vara bra att berätta om situationen för någon som barnet har kontakt, beroende på hur barnet mår. Om barnet t.ex. har svårt att koncentrera sig i skolan kan det vara bra för lärare att veta vad det beror på. Det kan också vara skönt för barnet att veta att någon annan vet, och att det är ok att prata med den personen.
  • Fråga efter information till barnet hos din behandlare, om barnet vill ha det. Om du har kontakt med psykolog eller samtalsterapeut kan du fråga om ditt barn kan få komma dit för att få veta mer om depression och ställa frågor. På en del ställen erbjuder man det automatiskt, på andra kan man få det vid förfrågan.

Om ditt barn behöver eget samtalsstöd kan man få det t.ex. hos skolkurator eller på vårdcentralen men även hos oss på pratamera.nu. Om barnet är under 16 år loggar ni in med den vuxnes BankId och har de första samtalen tillsammans med den psykolog ni träffar. Barn som är över 16 år kan själva logga in och boka tid för samtal med psykolog.

Avslutningsvis vill jag betona två saker som inte har med prat att göra men som också kan vara extra viktiga när en förälder mår dåligt:

  • Försök hålla i vardagsrutiner så gott det går. Rutiner står för stabilitet och trygghet och kan vara extra viktigt när mycket annat känns osäkert och jobbigt.
  • Gör saker tillsammans. Även om du orkar mindre än vanligt är det viktigt med tid tillsammans. Soff-tid vid en film och att bara vara nära varandra är alldeles utmärkta tillsammans-aktiviteter när livet är kämpigt.

Ta hand om er!

Visste du att du på pratamera.nu kan gå ett terapiprogram om depression? Du går det online på egen hand men med stöd av psykolog: pratamera.nu/terapiprogram/depression

Vi har också en gruppbehandling, “Lär dig mer om nedstämdhet & depression” som du kostnadsfritt kan medverka i. Datum och tider hittar du här: pratamera.nu/blogg

Relaterade länkar

Ämnen

  • Mental hälsa

Kategorier

  • barn
  • familj
  • depression
  • välmående
  • känslor
  • grubbel
  • oro
  • mental hälsa
  • psykisk hälsa
  • föräldrar
  • tips

Relaterat innehåll

  • Läkarkompetens för tryggare behandling av psykisk ohälsa

    Fr.o.m. den 25:e januari erbjuder pratamera.nu medicinsk hjälp som komplement till samtal med psykolog eller psykoterapeut. ”Med läkarkompetens i vårt behandlingsteam hoppas vi det blir både enklare och tryggare för våra vårdtagare, som nu kan få både psykologisk och medicinsk hjälp på samma ställe”, säger Patrik Hast, vd för Pratamera Sverige AB.

  • Håller jag på att gå in i väggen? - Gratis webbinarium

    Hur vet man om man är utmattad eller "bara" stressad? Den 30/3 kl. 17.00-18.00 är du välkommen att delta vid ett gratis webbinarium om stress & utmattning. "Håller jag på att "gå in i väggen"?" är det första i en serie webbinarium om olika aspekter av psykisk (o)hälsa från oss på Pratamera. Det är helt gratis och leds av vår legitimerade psykolog Kristina Ahlman.

  • ​Hur uppfattar barn det när vuxna dricker?

    Det är lätt hänt att man unnar sig ett glas vin extra under påsken, utan att lägga någon större vikt vid hur barnen i familjen uppfattar det. Det många inte tänker på är att barn på en millisekund kan uppfatta när du övergår från nyktert till berusat tillstånd. Vad kan du som vuxen tänka på när ditt eller någon annans barn befinner sig i situationer där alkohol är inblandat?

  • Vardagsdepp eller depression – när är det dags att söka hjälp?

    Depression är ett vanligt tillstånd som ca en tredjedel av oss någon gång i livet drabbas av - även om långt ifrån alla söker vård. Men hur vet man om det man upplever är ”normal deppighet som hör livet till” eller om det faktiskt är en depression som kräver behandling?

  • Kan motion verkligen minska ångest och depression?

    Kan motion verkligen minska ångest och depression? Oavsett hur dina aktivitetsvanor ser ut finns det många hälsofördelar med att komma i gång. Det är ingen hemlighet att träning gör gott för kroppen.

  • Kan man bli fri från ångest?

    Vi pratar mer om ångest idag vilket ka bero på att psykisk ohälsa har blivit mer synliggjort i media. Ångest i sig inte är farlig, även om den kan vara mycket obehaglig. Ångest fyller i grunden en viktig överlevnadsfunktion, då den signalerar för oss att något är farligt. Det som blir problematiskt är när vi reagerar starkt på sådant som faktiskt inte är farligt och blir hindrade i vår vardag.

  • Våga sätta gränser - på ett konstruktivt sätt

    Har du svårt att säga nej och vänder in och ut på dig själv för att vara andra “till lags”? Att vara en “ja-sägare” och tappa bort vad du själv egentligen vill är varken funktionellt eller hälsosamt på längre sikt. Vi behöver våga sätta gränser i en vardag som faktiskt kräver det, speciellt när den är full av stress och krav.

Relaterade event