Gå direkt till innehåll
För första gången tas frågan om exponering och mätning av radon på både arbetsplatser och i bostäder med i den svenska strålskyddslagen.
För första gången tas frågan om exponering och mätning av radon på både arbetsplatser och i bostäder med i den svenska strålskyddslagen.

Blogginlägg -

Är Sverige rustat för att klara tillsynen av radon på arbetsplatser?

För att uppfylla EU:s nya Strålskyddsdirektiv trädde en ny strålskyddslag i kraft den 1 juni. Den innebär bland annat nya krav på arbetsgivare med arbetsplatser där radonhalten överstiger 200 Bq/m3. Om referensvärdet trots åtgärder överskrids ska arbetsgivaren göra en anmälan till Strålsäkerhetsmyndigheten. De kan i sin tur kräva att arbetsgivaren tar till ytterligare åtgärder för att minska arbetstagarnas exponering för radon. Arbetsgivarnas anmälningsplikt börjar gälla den 29 januari 2019.

I EU:s direktiv påpekas att radonexponering inte bara är ett problem för bostäder utan också arbetsplatser. För första gången tas därför frågan om exponering och mätning av radon på både arbetsplatser och bostäder med i den svenska strålskyddslagen. I Sverige är det Arbetsmiljöverket som har det generella tillsynsansvaret för att arbetsplatser genomför radonmätningar.

Arbetsplatser mäts inte trots att gränsvärde redan finns
Att mäta radon på arbetsplatsen är egentligen ingenting nytt. Redan innan den nya strålskyddslagen infördes ställde Arbetsmiljöverket krav på att det hygieniska gränsvärdet för radon (0,36 MBqh/m3) inte får överskridas. Detta enligt verkets föreskrifter AFS 2015:7.

Trots detta görs det knappt några mätningar av radon på arbetsplatser i dag. Förhållandet blir särskilt tydligt om man ställer det i relation till antalet mätningar som görs i bostäder. Detta framgår av statistik från Radonova Laboratories, företaget som i dag genomför majoriteten av radonmätningarna i Sverige. Under år 2017 genomfördes cirka 70 000 radonmätningar i svenska bostäder. Samtidigt genomfördes endast cirka 3 000 radonmätningar på svenska arbetsplatser.

Sammantaget är det därför ganska uppenbart att Arbetsmiljöverket hittills inte har prioriterat tillsynen av radon. På Arbetsmiljöverkets hemsida framgår det heller inte hur man ska mäta radon på arbetsplatser. Detta trots att den nya Strålskyddslagen nu trätt i kraft.

Allvarliga konsekvenser om förhöjda radonhalter inte identifieras
Strålsäkerhetsmyndigheten uppskattar att 500 personer varje år drabbas av lungcancer till följd av radon. Endast cirka 50 procent av de drabbade överlever ett (1) år. Det är därför av största vikt att identifiera arbetsplatser med referensvärden över 200 Bq/m3 så att åtgärder kan sättas in för att sänka radonhalten.

Situationen får ytterligare en dimension om man jämför med antalet människor som dödas i trafiken. För år 2017 var den siffran 254 personer, det vill säga ungefär lika många som varje år beräknas dö till följd av radonrelaterad lungcancer.

Mot den bakgrunden anser vi att det är hög tid för Arbetsmiljöverket att ta ett större och tydligare ansvar i radonfrågan. Det borde bland annat omfatta en väl genomarbetad plan för hur tillsynen av radon på svenska arbetsplatser ska fungera framöver. För att den nya strålskyddslagen ska efterlevas och bli en framgång krävs ett väl fungerande samspel mellan svenska arbetsgivare, Arbetsmiljöverket och Strålsäkerhetsmyndigheten. 

Mer information om radon och radonmätningar finns på www.radonova.se. 

Relaterade länkar

Ämnen

Kategorier

Kontakter

  • Ny strålskyddslag från 1 juni 2018
    Ny strålskyddslag från 1 juni 2018
    Licens:
    Medieanvändning
    Filformat:
    .jpg
    Storlek:
    800 x 258, 158 KB
    Ladda ner
  • Karl Nilsson, vd Radonova
    Karl Nilsson, vd Radonova
    Licens:
    Medieanvändning
    Filformat:
    .jpg
    Storlek:
    3000 x 3669, 5,99 MB
    Ladda ner
  • Radonrelaterad lungcancer - en jämförelse
    Radonrelaterad lungcancer - en jämförelse
    Licens:
    Medieanvändning
    Filformat:
    .jpg
    Storlek:
    1500 x 1500, 97,8 KB
    Ladda ner
  • Radonovas laboratorium
    Radonovas laboratorium
    Licens:
    Medieanvändning
    Filformat:
    .jpg
    Storlek:
    2696 x 4136, 5,35 MB
    Ladda ner

Relaterat innehåll

  • – I dag går det att detektera och åtgärda en stor del av de hälsofarliga nivåerna av radon men det kräver att många länder tar radonfrågan på större allvar, säger  Karl Nilsson, vd Radonova Laboratories.

    Global studie bekräftar de hälsofarliga konsekvenserna av radon

    En studie som baseras på data från 66 länder och presenteras i Environmental Health Perspectives (EHP) bekräftar att det finns ett tydligt samband mellan exponering för radon och risken att drabbas av lungcancer. Uppdaterade data från 2012 visar att cirka 226 000 människor under det året dog av radonrelaterad lungcancer. Det motsvarar cirka tre procent av samtliga som dör i någon form av cancer.

  • Bilden visar mätning med radondosa.

    Risk för missbruk när radonbidraget återinförs

    För att bidra till sänkta radonhalter i privata hus återinförs från den 1 juli det så kallade radonbidraget. Med tanke på att cirka 500 svenskar varje år drabbas av lungcancer till följd av radon är återinförandet välbehövligt. Förslaget har tyvärr en stor brist i form av att det saknas tydliga kvalitetskrav på radonmätningen som ska ligga till grund för bidragsansökan.

  • Ny strålskyddslag gäller från och med 1 juni 2018

    Ny strålskyddslag från 1 juni 2018 medför radonmätning på fler arbetsplatser

    1 juni 2018 träder en ny strålskyddslag i kraft. Den ersätter nuvarande strålskyddslag från 1988. Bakgrunden till den nya lagen är två direktiv från EU:s ministerråd, ett nytt strålskyddsdirektiv (2013/59/Euratom) och ett ändrat kärnsäkerhetsdirektiv (2014/87/Euratom). Lagen innebär bland annat krav på att kontrollera radonhalten på arbetsplatser.

  • Den nya Strålskyddslagen trädde i kraft 1 juni 2018 och gäller statliga, kommunala och privata arbetsgivare

    Radon ska mätas på arbetsplatser och i lokaler som drivs av kommuner eller kommunala bolag

    I samband med att den nya Strålskyddslagen trädde i kraft från 1 juni 2018 måste arbetsgivaren känna till radonhalten på arbetsplatsen och vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att åtgärda radonhalter över det hygieniska gränsvärdet på 200 bq/m³. Det gäller statliga, kommunala samt privata arbetsgivare och är reglerat i Strålskyddslagen (2018:396) samt Hygieniska gränsvärden (AFS 2018:1).

  • ”Det är hög tid att ta den nya strålskyddslagen för arbetsplatser på allvar” säger Radonovas specialist på arbetsplatsmätning, Johan Olsson.

    Radonovas expert på radon och arbetsplatsmätning - ”Det är dags att ta den nya strålskyddslagen på allvar”

    Sedan den nya Strålskyddslagen trädde i kraft 1 juni 2018 måste landets arbetsgivare känna till radonhalten på våra arbetsplatser. Som arbetsgivare måste man också vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att åtgärda radonhalter över det hygieniska gränsvärdet. Johan Olsson är specialist på arbetsplatsmätningar och beskriver här hur han ser på arbetet att mäta radon på arbetsplatser.