Gå direkt till innehåll
Ska man mäta radon i fritidshus?

Blogginlägg -

Ska man mäta radon i fritidshus?

När det handlar om radon är en relativt vanlig fråga om man behöver mäta radonhalten i fritidshus? Innan vi går in på den frågeställningen är det viktigt att understryka att man först och främst bör mäta radon i sin permanenta bostad (där man vistas längst tid). Oavsett om det gäller fritidshus eller permanentbostäder är det dock viktigt att radonhalten ligger under det nationella referensvärdet 200 Bq/m³. Om den inte gör det bör man genomföra åtgärder för att sänka radonhalten.

När det kommer till fritidshus är det kanske inte är lika självklart att genomföra en radonmätning där eftersom man normalt vistas betydligt kortare tid i det än i den permanenta bostaden. Men det kan ändå finnas flera goda anledningar till att genomföra en mätning.

Här listar vi några exempel då det är viktigt att mäta radon i fritidshus:

  • Om fritidshuset ligger på av kommunen angivet högriskområde för radon. Notera att mycket höga radonvärden redan vid kortare vistelser kan ge motsvarande exponering som du får i en permanent bostad med en radonhalt över 200 Bq/m³.
  • Om du misstänker att fritidshuset är byggt av lätt blåbetong bör du alltid mäta eftersom detta byggnadsmaterial kan ge höga radonhalter.
  • Om du vistas mycket i fritidshuset under vinterhalvåret bör du överväga att mäta. Detta eftersom radonhalterna är betydligt högre under eldningssäsong än under sommaren. Det beror på att mer radon från marken ackumuleras i inomhusluften när huset värms upp.
  • Om du har framtida planer att bo permanent i huset, alternativt sälja det som en permanent bostad.

Notera att en radonmätning inte nödvändigtvis behövs om man har ett oisolerat fritidshus där man endast vistas några veckor under sommaren. Om man vill vara på den säkra sidan ska man dock alltid mäta. Även en radonhalt på 100 Bq/m³ ökar enligt WHO risken för lungcancer.

Att mäta är enkelt
Det är mycket enkelt att genomföra en radonmätning. Man beställer radondosor och placerar ut dem enligt tydliga instruktioner. Efter två månader skickas dosorna åter till radonlaboratoriet som därefter tillhandahåller en analysrapport.För att garantera ett korrekt mätvärde att det viktigt att använda ett ackrediterat radonlaboratorium som Radonova.

Läs mer om radon och radonmätning på www.radonova.se

Relaterade länkar

Ämnen

Taggar

Presskontakt

Karl Nilsson

Karl Nilsson

Presskontakt VD Radonova Laboratories AB 070-6390131
Tryggve Rönnqvist

Tryggve Rönnqvist

Presskontakt Teknisk chef Radonova Laboratories AB 070-6591708

Relaterat material

Relaterade nyheter

Relaterade event

The Global Leader in Radon Measurement

Med kunder i 50 länder är Radonova världens ledande företag för mätning av radon i villor, flerbostadshus och på arbetsplatser. Med rötterna i universitets- och forskarvärlden erbjuder Radonova mycket avancerad utrustning för att analysera radon i inomhusluft. Radonmätningarna genomförs med hjälp av radondetektorer, instrument och trådlösa sensorer. Radonovas mätmetoder är ackrediterade av SWEDAC och företaget placerar sig genomgående mycket högt i krävande internationella jämförelsetester.

Säkrar en hälsosam inomhusmiljö
Genom att använda Radonovas detektorer och instrument kan privatpersoner, företag och andra verksamheter snabbt och säkert identifiera utrymmen med förhöjda radonhalter. Det gör att rätt åtgärder vid behov kan sättas in för att säkra en hälsosam inomhusmiljö med låga radonhalter. Med en fast installerad radonsensor går det även att kontrollera att radonhalterna håller sig under gällande gränsvärden (vilka kan variera mellan olika länder). Genom detta bidrar Radonovas verksamhet till en bättre folkhälsa och att färre människor riskerar att drabbas av lungcancer.

Om radon och lungcancer
Radon är den näst vanligaste orsaken till lungcancer (efter rökning). Globalt beräknas varje år cirka 230 000 människor drabbas av lungcancer, efter att de under en längre tid vistats i lokaler med förhöjda radonhalter. Lungcancer hos människor som aldrig har rökt ökar och är nu den sjunde vanligaste orsaken till cancerrelaterad död i världen.