Gå direkt till innehåll
Charlotte Rapp, Manager Sweden på Norges sjömatråd. Foto: Norges sjömatråd
Charlotte Rapp, Manager Sweden på Norges sjömatråd. Foto: Norges sjömatråd

Nyhet -

Satsning på norsk torsk i Sverige

Norsk torsk är marknadsledande i Sverige. Men 2022 minskade volymen jämfört med föregående år. Nu stärker Norges sjömatråd marknadsföringen av torsk och skrei på den svenska marknaden.

I fjol exporterade Norge 5 373 ton vitfisk till ett värde av 451 miljoner norska kronor till Sverige. Torsk är den absolut största arten (291 miljoner NOK), följt av hälleflundra (43,9 miljoner NOK), sej (42,7 miljoner NOK) och kolja (28,7 miljoner NOK).

Hög konsumtion av torsk

– Svenskarna tycker om torsk och har en relativt hög konsumtion på 3,3 kilo per invånare och år. Norsk torsk är marknadsledande med en andel på 55 procent, men konsumtionen har gått ner med 18 procent de senaste tre åren. När priserna därtill ökade med 17 procent förra året, är det en krävande utveckling, säger Charlotte Rapp, Manager Sverige, Norges sjömatråd.

Nytt kommunikationskoncept

2023 genomför Sjömatrådet en extra satsning på torsk i Sverige. Det betyder bland annat ökad synlighet inom flera områden.

– Vi kommer vara med på olika relevanta arrangemang, delta i paneldiskussioner och hålla presentationer. Dessutom ska vi utveckla ett nytt kommunikationskoncept med hållbarhet som tema. Detta kommer synas brett i media, tidningar och digitala kanaler, förklarar Rapp.

Prisökning och MSC-effekt

Vad är huvudorsaken till nedgången i volym för norsk torsk i Sverige?

– Prisökningen är självklart en bidragande orsak, men den viktigaste förklaringen är att norsk torsk som fångats inom 12 nautiska mil från kusten inte längre är MSC-certifierad. Eftersom många svenska dagligvarukedjor har krav på att all fisk de säljer ska vara certifierad, är det färre kunder som köper färsk norsk torsk. För fryst torsk är det en helt annan situation, den fångas utanför 12-milsgränsen och är därmed fortfarande MSC-certifierad.

Hållbarhet är viktigt

Hur kan vi lösa utmaningen med den färska torsken?

­­­– Hållbarhet är ett väldigt viktigt tema i Sverige, och MSC har en stark position på marknaden. Samtidigt har torsk och skrei en unik och stark historia. De växer upp i ett rått, kallt och klart hav och är några av de mest hållbara proteiner du kan äta, oavsett om de är MSC-certifierade eller inte. Det är detta vi nu ska påminna konsumenterna om.

Fruktar en feluppfattning

Östersjön hade tidigare ett stort torskbestånd, men det har överfiskats och i dag får man inte längre fiska torsk där.

– Detta vet svenska konsumenter, och det kan ha lett till en feluppfattning om att norsk torsk inte heller är hållbar, säger Charlotte Rapp.

Nu blir den största utmaningen att ta reda på vad begreppet ”hållbarhet” faktiskt betyder för den svenska konsumenten.

Samlar insikt

- Vi ska samla in mer insikt kring hållbarhet. För att lyckas med det måste vi förstå vad konsumenter och inköpare tänker om hållbarhet och torsk. Insikten måste vara både kvantitativ och kvalitativ, och det ska vi klara bland annat genom intervjuer med intressenter inom detaljhandeln.

Ämnen

Kategorier

Kontakter

Trym Eidem Gundersen

Trym Eidem Gundersen

Presskontakt Director Nordic region / Direktør region Norden +47 95840957
Charlotte Rapp

Charlotte Rapp

Presskontakt Manager Sverige Norges Sjömatråd 072 327 04 94

Norges sjömatråd

Norges sjömatråd samarbetar med den norska fiskerinäringen för att hitta nya marknader för sjömat från Norge.

Syftet med rådets arbete är att öka värdet på sjömat från Norge. Det gör vi genom att arbeta systematiskt med marknadsinformation, marknadsutveckling och marknadsberedskap samt genom att öka intresset för produkterna på utvalda marknader över hela världen.

Sjömatrådets verksamhet finansieras av fiskerinäringen genom en exportavgift på alla norska sjömatsprodukter.

Sjömatrådet har fem rådgivande marknadsgrupper, en för varje fisk- och skaldjursnäring: lax och öring, vit fisk (torsk, sej, kolja m.m.), räkor och skaldjur, konventionella produkter (saltfisk, klippfisk och torrfisk) och pelagiska produkter (sill, makrill och lodda). Dessutom har det upprättats en rådgivande marknadsgrupp för den norska marknaden, en för miljödokumentation och en för nya marknader. I de olika grupperna ingår totalt över 70 representanter från fiskerinäringen.