Trots att konsumenter ställer allt hårdare krav på hälsosamma och hållbara livsmedel – krav som sjömaten i högsta grad lever upp till – så sjunker fisk- och skaldjurskonsumtionen i Sverige. Det visar ”Sjömat i Sverige 2017,” som är en omfattande kartläggning av konsumtion, köpbeteenden och attityder, gjord på uppdrag av Norges sjömatråd. Debattartikel publicerad i Fri Köpenskap oktober 2017.
Svenskar äter fisk i genomsnitt 1,4 gånger per vecka – långt under Livsmedelsverkets rekommendation, visar rapporten ”Sjömat i Sverige 2017” från Norges sjömatråd. Sett till volym konsumerar ett svenskt hushåll nära fem gånger så mycket godis som sjömat under en vecka. Men statistiken visar samtidigt ett uppsving för sjömat på restaurang.
Sju av tio svenskar förknippar rå lax med hälsorisker för gravida, och sex av tio anser att gravida helt bör undvika det, visar en ny undersökning från Kantar TNS/Norges Sjömatråd. Detta trots Livsmedelsverkets råd att färsk, odlad rå lax är säker mat för gravida. Nu ändrar Sveriges största sushikedja, Sushi Yama, sina menyer och inför rå, norskodlad lax som standardingrediens i ”mammasushi”.
Sommaren och grillsäsongen är här. Norges sjömatråd vill inspirera fler till att våga lägga lax på grillen i sommar, och tipsar nu om fyra enkla knep för att få fisken att bli helt perfekt.
Förra året serverades 13 miljoner måltider norsk lax runt om i världen och ingen av dem innehöll antibiotika. Nya siffror visar dessutom att användningen av antibiotika inom norsk laxodling aldrig har varit så låg som nu. Endast fem anläggningar rapporterade användning under 2016, vilket motsvarar mindre än en procent av den totala norska laxodlingen.
Ingen sommar utan norsk sill. Norges sjömatråd bjuder på två sillrecept perfekta för den stundande midsommarfesten. Testa en ny midsommarklassiker med grillad sill – eller utmana dig själv i att lägga in egen sill inspirerad av Johan Backeus – 2017 års vinnare av Årets Kock.
Den 6 juni är det inte bara nationaldagen utan också Sillens dag. Inför dubbelfirandet har Norges sjömatråd och Johan Backeus, Årets Kock 2017, tagit fram Nationaldagsillen – en kombination av norsk sill och svenska säsongs-delikatesser såsom ramslök och enbär. – Lägg in den nu så blir den perfekt att avnjuta på nationaldagen, säger Johan Backeus.
När svenskarna köper torsk väljer 8 av 10 (79 %) att köpa fryst torsk. Nofima, som är ett av Europas största forskningsinstitut inom vattenbruk, fiske och livsmedel, har gjort omfattande tester för att studera bland annat vilken betydelse hastigheten på upptining har för torskens vätskeförlust och kvalitet.
I ett test som publicerats av Testfakta, och som återges i flera medier idag, förekommer missvisande information om odlad lax och etoxikin, en tillsats som används i fiskfoder i enlighet med internationella sjöfartslagar.
Nu är det åter igen dags för svenskarna att njuta av färsk norsk torsk när den är som bäst. Varje år mellan januari och april kommer skreien till nordnorska kusten för att leka. Den långa vandringen från Barents hav ger fisken ett mycket delikat kött som är muskulösare, fastare och vitare än vanlig torsk – det är den förvandlingen som gör att torsken blir skrei.
Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter fisk 2-3 gånger i veckan, bland annat för tillgodose behovet av D-vitamin. För oss nordbor är det extra viktigt med D-vitamin under årets mörka månader eftersom kroppen endast bildar D-vitamin på egen hand under sommaren när solen står högt.
Laxlus (Lepeoptheirus salmonis) finns naturligt i alla havsområden på det norra halvklotet och är den vanligaste parasiten hos lax. Laxlus är inte en lus utan ett kräftdjur som livnär sig på laxens hud. Fisk som är angripen av laxlus får sår i huden som gör att den får svårare att upprätthålla sin vatten- och saltbalans då vatten läcker ut från såren och salt kommer in genom såren.
Norsk fjordörret har länge varit en populär råvara bland kockar och entusiaster i Norge, och nu kan även svenskarna få ta del av fisken. Förutom att norsk fjordörret är lätthanterlig är den dessutom, enligt Jimmi Eriksson, vinnare av Årets Kock 2016, en råvara som passar med alla olika smaksättningar.
WWF:s fiskguide som lanserades igår innehåller uppgifter som riskerar att vilseleda svenska konsumenter. I guiden listas till exempel torsk från Barents hav och Nordöstatlanten som gul- respektive rödmärkt. I guiden framgår det inte att den norska torsken är hållbar och certifierad i enlighet med MSC:s (Marine Stewardship Council) standard.
Klargörande med anledning av svenska WWF:s fiskguide: Idag presenterades svenska Världsnaturfondens (WWF) fiskguide. Med anledning av WWF:s rekommendationer kring bland annat torsk, sej och räkor, vill Norges sjömatråd klargöra att svenska konsumenter tryggt kan fortsätta äta torsk, sej och räkor från Norge – den norska sjömaten kommer från hållbara bestånd och är fiskad med hållbara metoder.
Restaurang Sturehof i Stockholm tilldelas White Guide Merroir Award 2016 med motiveringen ”För att med en alltmer hållbar och ursprungsförsäkrad varuförsörjning ständigt utveckla en av landets främsta klassiska fiskkrogar – senast med förlängning i separata ostron- och skaldjursbarer och en sprittande fräsch fiskmarknad.”
Efter vandringen från Barents hav till den nordnorska kusten blir den nordarktiska torsken till skrei – med ett muskulösare, fastare och vitare kött. Säsongen för skrei – norsk torsk när den är som bäst – börjar nu i januari och varar till april.
Under 2015 exporterade Norge sjömat för 74,5 miljarder NOK till 143 länder. Det innebär en ökning med 8 procent, 5,8 miljarder NOK, jämfört med rekordåret 2014. Sverige är den sjätte viktigaste marknaden för norsk export av sjömat.
Under finalen i Årets Kock tävlar finalisterna med två rätter. Idag avslöjades huvudråvarorna i första deltävlingen – båda är norska: odlad hälleflundra och kungskrabba.
Tvärtemot vad som ofta sägs: barn gillar fisk. Det visar den senaste rapporten från Norges sjömatråd: ”Sjömat i Sverige 2015”. Intresset för matlagning ökar i Sverige, och vad gäller fisk och skaldjur, som svenskarna enligt Livsmedelsverket bör äta mer av, står det klart att det är de yngre som driver konsumtionen framåt.