Mer kunskap och tid hos de äldre kan minska undernäringen

Personal och ledning inom äldreomsorgen vill öka sin kompetens inom mat, måltider och nutrition för äldre, men mest behöver de rutiner och tid för att kunna omsätta kunskap i det dagliga arbetet med vårdtagarna. Det visar den enkätundersökning som Nollvisionen för undernäring hos äldre har gjort i Kävlinge kommun och stadsdelsförvaltningen Enskede-Årsta-Vantör i Stockholm.

Undernäring är ett stort problem som orsakar personligt lidande för den drabbade och enorma samhällskostnader. Men det går att förebygga med rätt åtgärder och kunskap. I Kävlinge svarar 51 procent av 169 anställda inom hemtjänst­en att det är mycket vanligt att omsorgstagare har problem med mat och ätande, och i Enskede-Årsta-Vantör upplever 27 procent av 220anställdaatt det är mycket vanligt.

I Enskede-Årsta-Vantör fick 53 procent av de svarande en kortare eller mer omfattande kostutbildning när de anställdes, i Kävlinge är den siffran 14 procent. Löpande kompetensutveckling är vanligare i Enskede-Årsta-Vantör (68 procent), jämfört med 14 procent i Kävlinge.

Undersökningen visar också att det finns gott om kunskapsmaterial i kommunerna, både eget och från Livsmedelsverket och Socialstyrelsen, svårigheten är att kunna omsätta kunskap i praktiken. Den största utmaningen är att få tiden att räcka till. Teori behöver varvas med praktiska moment så att kunskapen omsätts i det dagliga arbetet med vårdtagarna.

En femtedel av hemtjänstpersonalen i Kävlinge anser sig ha bristande kunskaper i att möta äldre personers mat- och näringsproblem. Ofta träffar de äldre som har lagat mat i hela sitt liv och som anser att de kan mat och vad de ska äta.

- Många äldre känner inte själva till att deras energi- och proteinbehov kan ha förändrats sedan de var unga, säger Malin Ljung, dietist i Enskede-Årsta-Vantör.

- Att öva på att prata med äldre kring mat och nutrition – att finna en bra modell för kommunikation, eller att kunna duka trevligt är två tydliga exempel på kompetenser som behöver få ta lite extra tid i anspråk, säger Ellen Hugosson i Kävlinge. Vi är lyhörda för behoven som har visat sig i denna rapport och nu fokuserar vi på att göra nödvändiga förändringar genom att utveckla våra utbildningsinsatser för all personal inom äldreomsorg.

Även ökade kunskaper i dukning och testning av nya maträtter och livsmedel är något som personal och chefer efterfrågar för att kunna stimulera aptiten och få äldre att äta mer näringsriktigt.

Andelen utbildade inom kost och näring skiljer sig ganska markant åt mellan Kävlinge och Enskede-Årsta-Vantör. Detta beror delvis på att Enskede-Årsta-Vantör haft en dietist anställd sedan 2016 att jobba med mat och måltider för äldre. Det är viktigt att kunskapen om mat och nutrition är spridd inom yrkeskåren, men vi kan också se att det behövs specialistkompetens i form av en dietist som både kan ansvara för långsiktiga utbildningsprogram och vara ett stöd i vardagen för hemtjänstpersonalen, säger Maria Biörklund Helgesson, universitetslektor i mat- och måltidsvetenskap på Högskolan Kristianstad.

Nollvisionen för undernäring hos äldre

Undersökningen är gjord inom ramen för satsningen Nollvisionen för undernäring hos äldre. Visionen är att ingen äldre person i Sverige ska vara undernärd 2030. Satsningen leds av Livsmedelsakademin i nära samarbete med privat näringsliv, akademi och myndigheter. Det stöds av innovationsmyndigheten Vinnova. Ett av de fem delmålen i projektet är att öka kunskapen om mat och måltid bland personal som arbetar med äldre personer inom vård och omsorg, biståndshandläggare, äldre själva och deras anhöriga.

Kävlinge kommun och Enskede-Årsta-Vantör i Stockholm är Nollvisionens två innovationskommuner där hypoteser testas för att hitta lösningar på problemet med undernäring. Målet är en arbetsmodell som alla Sveriges kommuner ska kunna använda.