Gå direkt till innehåll

Kategorier: migration

  • COP30 FN:s klimatkonferens 2025 – experter vid Stockholms universitet

    Letar du som journalist efter forskare som kan kommentera klimatfrågan? Flera forskare från Stockholms universitet finns på plats på FN:s klimatkonferens COP30 i Brasilien 10–21 november. Vi har även många forskare som hemifrån kan bidra med expertkunskaper om klimatfrågor.

  • Risken att dö i covid på äldreboenden var större för migranter än för svenskfödda

    Migranter från låginkomstländer som fick vård hemma eller bodde på äldreboende löpte större risk att dö i covid-19 än svenskfödda under pandemins första år, enligt en ny studie från forskare vid Stockholms universitet, publicerad i European Journal of Public Health. Resultatet är förvånande, eftersom äldre migranter i vårdmiljöer vanligtvis lever längre än personer födda inom landet.

  • 80 år sedan andra världskriget – experter vid Stockholms universitet

    Hur påverkade andra världskriget Sveriges neutralitet och försvarspolitik? Hur förändrades den svenska arbetsmarknaden? Vad kan vi lära oss om Förintelsen och nazismens framväxt? Och vilken roll spelade ransoneringssystemet? Forskare vid Stockholms universitet kan ge perspektiv på flera aspekter kring andra världskriget.

  • Hälsa och ohälsa – experter vid Stockholms universitet

    Vad är det senaste inom AI-teknologi och hälsa? Hur påverkas vi av partiklar och gifter i miljön? Hur hänger ojämlikhet och ohälsa ihop? Och hur har olika behandlingsmetoder sett ut genom historien? Vid Stockholms universitet finns forskare som kan svara på frågor om olika aspekter inom området hälsa och ohälsa. Inför Världshälsodagen den 7 april publicerar vi därför en expertlista med ett urval.

  • Så skulle Sveriges befolkningsutveckling varit utan kriget i Syrien

    Utan invandringen från Syrien under de senaste åren skulle befolkningsmängden i 34 svenska kommuner minskat istället för ökat, och landets sammanlagda befolkningsökning varit 36% lägre (2016), visar en ny demografisk undersökning från Stockholms universitet.

  • Många migranter blir kvar i den typ av bostadsområde de först bosatte sig i

    Den typ av bostadsområde eller region som flyktingar och andra migranter först bosätter sig i är också ofta det område där de stannar kvar. Det gäller både relativt fattiga områden och mindre orter, om det var där de först hamnade. Det visar en ny avhandling i kulturgeografi från Stockholms universitet som motsäger en vanlig teori om hur flyktingar och migranter flyttar.

  • Kommentar om Nobels fredspris

    Gunilla Bjerén, Socialantropologiska institutionen, Stockholms universitet, finns tillgänglig för den som vill ha kommentarer om Nobels fredspris 2019.

  • Barn i migrationsprocessen drabbas av otydlig lagstiftning

    I många migrationsärenden som rör barn görs en avvägning mellan principen om barnets bästa och statens rätt att reglera invandring. Lagstiftningen på området ger i dag dålig vägledning om hur avvägningen bör göras. I en ny avhandling från Stockholms universitet förtydligar Louise Dane samspelet mellan principen om barnets bästa, barns rätt till privatliv samt intresset av reglerad invandring.

  • Omfattande folkrättsliga krav på att tillgodose säkerheten för flyktingar och migranter i sjönöd

    Av folkrätten följer att flyktingar och migranter som räddas till sjöss inte får återsändas till platser där de riskerar att utsättas för förföljelse, tortyr eller annan allvarlig fara samt att stater har skyldigheter i fråga om mänskliga rättigheter även när de agerar utanför sina egna territorier. Det hävdas i en ny avhandling från Stockholms universitet.

  • Unga nyanlända döms på vagare grunder än svenska ungdomar

    Unga nyanlända migranter döms för sexuellt ofredande på vagare grunder än svenska ungdomar. Det visar en ny studie gjord av Katrin Lainpelto, docent i processrätt vid Stockholms universitet. En experimentell studie gjord bland nämndemän visar också att en svensk ungdom bedöms mer trovärdig i en förhörssituation än en ungdom med utländsk bakgrund – trots identiska förutsättningar och berättelser.

  • Experter inför valet

    Här har vi samlat forskare inom några av väljarna viktigaste frågor inför valet: migration/integration, skola/utbildning och klimat. Vi har även en lista med forskare som kan kommentera valrörelsen, utspel och partipolitik, och som kan svara på frågor om demokrati, rösträtt och svensk politik.

  • 25 000 år av regn över Sahara avslöjade

    Att Sahara en gång grönskat av gräs och träd har forskarna känt till länge. Nu har spår av löv från havssediment avslöjat hur mycket det regnat över Sahara. Den kunskapen kan hjälpa forskarna att förstå hur klimatet kan förändras i framtiden i Sahara och i Sahel-området.

  • Tretusenårigt DNA kan berätta hur Stilla havets öar befolkades

    För mer än tretusen år sedan kom de till öarna i östra Oceanien, öster om Salomonöarna och Papua Nya Guinea, mitt i södra Stilla havet. De färdades i kanoter lastade med griskultingar, krukor med mat och färskvatten, och frön eller plantor. De var de första människorna som tog sig långa sträckor över öppet hav, utan att kunna se land någonstans. Nu berättar DNA-analyser om deras ursprung.

  • Bortom slöjförbudet – feminism i Paris förorter

    Det finns gott om åsikter om slöjförbud i franska skolor och burkinis på stranden. Men vad gör kvinnorna i de segregerade förorterna själva för att förändra sin situation och miljön de lever i? Johanna Gullberg vid Stockholms universitet bosatte sig i Saint Denis för att lära känna kvinnor som jobbar feministiskt och antirasistiskt i Paris förorter.

  • Vänners arbetslöshet har betydelse för risken att bli arbetslös själv

    Bland ungdomar har sociala nätverk stor betydelse för risken att bli arbetslös. Betydelsen av nätverken varierar dock mellan grupper med olika utländsk respektive svensk bakgrund. Skillnaden beror på faktorer som social klass och vilka resurser grupperna har. Det visar en ny studie från Sociologiska institutionen vid Stockholms universitet.

Visa mer