Stipendiet delas ut sedan 1996 till personer som har gjort framstående insatser som gör skillnad för utvecklingen inom bioenergiområdet. Stipendiet är på 10 000 kronor.
Efter ett absolut jämt utfall i omröstningen om vem som skulle få Jan Häckners Bioenergistipendium 2023 har Svebios styrelse utsett två pristagare 2023. Mottagare är Pontus Friberg, styrelseordförande, Pyrocell och Kenneth
Till sommaren 2023 kommer Gustav Melin att lämna sitt uppdrag som vd på Svebios efter 15 år.
I Sverige använder vi mer bioenergi än energi från vattenkraft och kärnkraft tillsammans. Därför kan en måttlig ökning av bioenergianvändningen enkelt leda till minskade elpriser och bättre tillgång på el, inte minst i södra Sverige. Här listas sex konkreta förslag som direkt kan sänka elpriserna.
EU-parlamentet ställde sig bakom EU-kommissionens förslag om att fasa ut bilar med förbränningsmotorer. Det är en felaktig politik som leder till onödigt höga koldioxidutsläpp i framtiden, menar Gustav Melin, vd för Svebio, Svenska Bioenergiföreningen.
Regeringen har presenterat ett åtgärdspaket för att möta prisökningar på drivmedel och el till följd av invasionen av Ukraina. Svebio accepterar delar av paketet men är förvånade över andra.
EU:s statistikmyndighet Eurostat har redovisat hur EU:s medlemsländer klarade 2020-målet för förnybar energi. Sverige hamnar i topp, bäst i klassen. Inte bara högst andel förnybar energi i den totala ekonomin och högst andel förnybart i transportsektorn, utan dessutom den största ökningen i procentandel i EU sedan 2005 och det land som allra mest överträffat målet. Vi var bäst i EU redan från börj
En tredjedel av sysselsättningen och intäkterna till den svenska skogsindustrin riskerar att försvinna om ett EU-förslag får majoritet i EU-parlamentet. Svensk skogsindustri tvingas stå tillbaka när flera EU-länder saknar viljan att uppfylla Parisavtalet.
Det finns en betydande potential att hållbart öka uttaget av biobränsle från svensk skog, visar ny forskning från IVL och Lunds Universitet.
Fossilfritt Sveriges biostrategi bekräftar bioenergins centrala betydelse för Sveriges energiförsörjning, både idag och om ett par årtionden, när vi kommer att ha ett hundra procent förnybart och klimatneutralt energisystem. Men Fossilfritt Sverige underskattar bioenergins potential och framför allt bioenergins strategiska roll i energisystemet.
De senaste dagarna har det tagits viktiga steg framåt i den internationella klimatpolitiken, både globalt och i EU. Men de europeiska besluten får oss att undra om konsekvenserna för svenskt skogsbruk och svenska skogsägare.
Varje blad och barr är en liten grön fabrik som kan tillverka kolhydrater av luftens koldioxid och av vatten och näringsämnen från marken. Livets små solfångare. Och tillsammans utgör de svenska skogarna och åkrarna en gigantisk solfångare som varje år producerar mer energi än vad hela det svenska samhället använder.
Dagens Nyheter glömmer att redovisa viktiga delar av den totala koldioxidbalansen när man den 15 april tar upp frågan om biogena koldioxidutsläpp i sin granskning av den svenska bioenergianvändningen. Man jämför med ekonomi och skriver att det är viktigt att redovisa både debet och kredit, men tidningen ”glömmer” att redovisa upptagen av koldioxid.
Roger Blom, vd för Ernsts Express och Magnus Ahlsten, grundare och ordförande i Brogas tog emot priset i form av ett stipendium på vardera 10 000 kr i samband med Svebios årsmöte 14 april 2021.
– I Dagens Nyheters kritiska granskning av den svenska bioenergianvändningen påstås att man inte bör använda stamved för energiproduktion. Det är ett felaktigt synsätt. Man bör med miljö- och skogslagstiftning se till att lämna tillräcklig volym död ved i skogen och därefter låta marknaden bestämma hur den ved som inte behövs för biodiversiteten ska användas.
– Dagens Nyheters artikel om biobränslen från Estland innehåller många sakliga felaktigheter och ger sammantaget en missvisande bild av biobränslenas roll i energiförsörjningen. Det säger Gustav Melin, VD i Svebio, Svenska Bioenergiföreningen, i en kommentar.
Att biobränslen och papper är ”kortlivade produkter” och därmed mindre klimatsmarta än byggnadsvirke har blivit ett allt oftare använt argument för dem som vill minska på skogsbruket och avverkningarna, och som vill begränsa användningen av biobränslen från skogen. Är det ett starkt argument mot skogsbruk, avverkning och bioenergi?
I Sverige har produktionskapaciteten för biodrivmedel ökat med sju procent det senaste året. Produktionskapaciteten för biodrivmedel i Norden ökar stadigt och allt fler anläggningar byggs och planeras de närmaste fem åren. Det visar tidningen Bioenergis karta Biodrivmedel i Norden.
I slutet av året valde vi att fira vårt jubileum med en serie kalenderluckor där vi konstaterar att mycket hänt under de gångna 40 åren. Vi har gjort ett omfattande skifte från fossilt till förnybart, där bioenergin stått i centrum, och som Europa i övrigt nu måste ta efter. Men vad hände 2020? Vad var de viktigaste trenderna och nyheterna?
För några årtionden sedan, efter de två oljekriserna 1973 och 1979, startade en omfattande debatt om Sveriges oljeberoende; 75 procent av all energianvändning i Sverige byggde då på importerad, dittills mycket billig olja. Samtidigt rasade debatten om kärnkraftens risker, och alla sökte efter det som då kallades ”alternativa energikällor”.
Skog och åkermark ska i första hand användas för att producera biomassa som kan ersätta fossila bränslen, inte för att lagra kol. Produktion och användning av biomassan ger den största och säkraste klimatnyttan. När man värderar klimateffekten av att lagra in kol i skog och mark måste man ta hänsyn till hur åtgärderna påverkar möjligheterna att producera förnybara råvaror och förnybart bränsle.