I Skottland har man lyckats sätta sin ljunghonung på kartan genom ett aktivt pr-arbete och säljer den idag som en exklusiv produkt världen över. I Sverige finns ljungen framför allt i Västsverige, men också i andra delar av landet. Här är ljunghonungen en ounyttjad resurs, menar biodlaren Lotta Fabricius Kristiansen som leder det nystartade ljunghonungsprojektet i föreningen Svenska Bin.
Initiativet Bevara Surret där Coop samarbetar med Svenska Bin sprider sig stadigt över landet. Under 2020 etableras minst 25 nya kupor tack vare Coops medlemmar som generöst bidrar med sin medlemspoäng. Genom projektet kan kunder som vill stötta sina lokala biodlare köpa honung som producerats på orten och lära sig mer om bin.
Just nu handlar mycket om Sveriges försörjningsgrad och vårt beroende av import. Många uppmärksammar de lokala matproducenterna och våra bönder. Med detta fokus på livsmedelsförsörjning är det viktigt att peka på det stora värdet av pollinerande insekter som humlor och bin. Bönder som arbetar för mångfald och gynnar pollinatörer kan öka skördarna med upp till 90 procent.
Konsumenternas efterfrågan på pollen, propolis och honung ökar och de svenska biodlarna har möjligheter att ta andelar av den växande marknaden. – Vi har tillgångar i form av ren natur och bra möjligheter att skörda mer av de hälsosamma biprodukterna, menar Lotta Fabricius, projektledare på Svenska Bin. Vi behöver också öka kunskapen om hur produkterna kan användas för att hålla sig frisk.
Ett nytt avslöjande om importerad fuskhonung, denna gång hos butikskedjan Tesco i England, väcker frågor om hur bra koll de stora butikskedjorna har. Och hur billig honung kan bli utan att späs ut eller förfalskas.
Nära hälften av alla honungsbidrag i årets upplaga av tävlingen World Beekeeping Awards underkändes i den kemiska analysen och gick inte vidare till provsmakning. I tävlingen deltog 173 olika sorters honung från hela världen och kontrollerna visade att hela 46 procent av bidragen underkändes på grund av antibiotikarester, tillsatt socker eller bristande kvalitet vid hanteringen.
Bristen på mat kan komma att skapa konkurrens mellan honungsbin och vilda bin. Lösningen är att vi satsar på fler ängsmarker och odlar mer bivänliga växter, menar föreningen Svenska Bin.
Svenska Bin släpper årets första honung 6 juni på festivalen Smaka på Stockholm i Kungsträdgården. Helt färsk, gyllengul och flytande tappas den direkt på burk. Primörhonungen kommer detta år från biodlare i Småland, Sörmland och och Uppland.
Idag 20 maj firas honungbina över hela världen. I Slovenien, som ligger bakom införandet av World Bee Day, håller man honungsbiet högt och biodlingen har traditionellt hög status. I vårt grannland Danmark har det däremot utbrutit en infekterad konflikt mellan anhängare till de vilda bina och biodlarna och deras honungsbin. I Sverige menar forskare att konflikten är onödig.
I ett projekt inom Svenska Bin arbetar en grupp biodlare med att ta fram honung som kan lämpa sig för export. Här söks särart som tydligt kan kopplas till svenska värden och sensoriska tester ska bidra till att ge de rätta orden för att marknadsföra produkten. – Det finns ett stort värde av att kunna beskriva sin produkt på ett optimalt sätt, säger sensoriker Johan Swahn, som deltar i arbetet.
Nätverket Odling i Balans möttes på LRF fredagen 15 mars. Målet är att skapa ett brett samarbete som sprider kunskap om mångfald i lantbruket och nu finns 17 pilotgårdar som visar hur ekologi och ekonomi kan hänga ihop. – Framgången i projektet ligger i att låta bönder visa andra bönder hur jordbruk med hållbarhet i fokus blir lönsamt, berättar projektledaren Helena Elmquist.
Malene Rossil från Nordic Fermentation föreläser om hur hon lärt sig producera hälsodrycken kombucha och jun – och varför den blir ännu nyttigare om den jäses på honung. Under biodlarkongressen Apiscandia delar hon med sig av handfasta tips och egna jästsvampar.
