Ett nytt avslöjande om importerad fuskhonung, denna gång hos butikskedjan Tesco i England, väcker frågor om hur bra koll de stora butikskedjorna har. Och hur billig honung kan bli utan att späs ut eller förfalskas.
I ett projekt inom Svenska Bin arbetar en grupp biodlare med att ta fram honung som kan lämpa sig för export. Här söks särart som tydligt kan kopplas till svenska värden och sensoriska tester ska bidra till att ge de rätta orden för att marknadsföra produkten. – Det finns ett stort värde av att kunna beskriva sin produkt på ett optimalt sätt, säger sensoriker Johan Swahn, som deltar i arbetet.
Honung är ett av de mest förfalskade livsmedlen i världen. I Sverige utför grossister och uppköpare löpande stickprovskontroller för att säkra ursprung och kvalitet. Fler biodlare och fler bisamhällen i Sverige är botemedlet mot fusket, enligt Staffan Tegebäck på Biodlingföretagarna. – En större inhemsk produktion minskar utrymmet för importerad prisdumpad honung, menar han.
Med sin specialisering på kakhonung och nyslungad honung når biodlaren Katja Göller nya kundgrupper. Många är nysvenskar från hela Stockholm som är måna om att få äkta vara eftersom de är vana vid fusk från sina hemländer. De vallfärdar till Katjas hem i Tullinge och köper ofta stora kvantiteter av hennes småländska honung.
En ny generation biodlare i Sverige ser värdet i att marknadsföra den svenska honungen tillsammans och vill skapa starka band till de lokala kunderna. – Jag vill sprida kunskap om bina och visa på mångfalden av smak – och berätta hur våra bin pollinerar odlingar och landskap här i vårt område, säger Therese Hammargren som driver familjeföretaget Hammargrens Bigårdar i Vaggeryd.
I samarbete med de svenska biodlingsföretagarna har internationella experter inom biodling och honungsproduktion skrivit ett öppet brev till Livsmedelsverket, Konsumentverket och Jordbruksverket där de kräver att man säkerställer ursprung och äkthet av den honung som säljs i Sverige.
Trots att honung är en av de mest förfalskade råvarorna nöjer sig Livsmedelsverket med den lägsta nivån av ursprungsmärkning som påbjuds av EU. Biodlingsföretagarna i Sverige möts 10–12 februari i Nyköping där de kommer att driva frågan om en skärpning. Förebilden är länder som Italien som valt att vägleda konsumenter som vill veta var honungen kommer ifrån.
På kända gastrokrogen vRÅ serveras ljunghonung från Hamburgssund på efterrättsmenyn. − Honungen är helt fantastisk och har en utsökt arom. Vi började köpa den från Nasseröds bigårdar förra året och nu hoppas jag på ny leverans efter skörden i slutet av september, säger kökschefen Sofia Bodovic Olsson.
Efter en positiv start på sommaren då de svenska biodlarna gladde sig åt rikligt med honung i kuporna, gjorde torka och kyla att sommaren 2016 slutade som ytterligare ett dåligt honungsår. De svenska biodlarna sätter nu sitt hopp till att butikerna väljer att köpa den svenska honung som finns att få tag på istället för den importerade som finns i större volymer.
Ett internationellt team deltog i helgen på en foodhackaton kallad "Hack För Maten" på Krinova i Kristianstad där de skapade ett koncept för att koppla lokala biodlare med lokala konsumenter, så kallade "Wannabees". Deras lösning kan bidra till finansiering av den ökade biodling som Sverige behöver och kan även leda till att konsumenterna får tillgång till mindre volymer av unika honungssorter.
I söndags landade två bikupor hemma hos familjen Svensson på Älgö. Paul, Camilla, Mio, Love och Alvin välkomnade alla sina nya husdjur tillsammans med personalen på Fotografiskas restaurang. Bina som flyttar in kommer från biodlaren Lotta Fabricius Kristiansens odling utanför Hässelby.
Under våren inleder kocken Paul Svensson ett samarbete med Svenska Bin där han tar sina första steg från total nybörjare till självständig biodlare. ”Jag har länge drömt om att ha egna bikupor hemma. Bina är ju avgörande för pollinering och bra skörd och vi gillar att odla i vår trädgård. Jag ser fram emot att kunna bjuda på nyslungad honung till färska bär på midsommar.”
Under biodlarkonferensen i Skövde 6–8 februari träffades nära 200 odlare från hela landet. Efter många år med manlig dominans i branschen ser man nu en tydlig ökning av antalet kvinnor inom svensk biodling. Sedan 2003 har siffran stigit från 13 till 25 procent. 40 procent av de som väljer att börja med biodling är idag kvinnor.