Infrastruktur genererar återbäring från EU

Så här strax före julhelgerna har vi som bransch bjudits på en lång rad goda nyheter. Vi börjar med de efterlängtade banavgiftsreduktionerna för 2020 och 2021 som klubbades i höständringsbudgeten i slutet av november. Glädjande besked är att utbetalning kommer att ske till berörda tågföretag strax före jul. Utbetalningen sker efter en ändring i Trafikverkets regleringsbrev och fördelningen av reduktionerna premierar godstrafiken och den kommersiellt drivna persontrafiken.

Breddad och förlängd ekobonus kan bli verklighet snart. Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att analysera hur ekobonusen kan utformas för att ytterligare bidra till regeringens mål om en överflyttning av gods från väg till järnväg och sjöfart, i linje med exempelvis det uttalande om transporteffektivitet som vi gjorde nyligen tillsammans med Sveriges Åkeriföretag. Det är ett välkommet besked och satsningen blir en komplettering till redan etablerade styrmedel såsom miljökompensationen – som i realiteten innebär en riktad rabatt på godstrafikens banavgifter.

Den 14 december presenterade EU-kommissionen en redan i förväg mytomspunnen ”Action Plan” för främjande av långväga och gränsöverskridande passagerartransporter. Det är inget mindre än radikalt skifte mot hållbara transporter som gäller nu. EU vill kraftigt öka kapaciteten för höghastighetståg mellan storstadsregioner. Finansiellt stöd från Europeiska Investeringsbanken (EIB) – Green Rail Investment Platform – ska styras på ett sätt som ger incitament för utbyggnad av järnväg och fordonspark och komplettering av ”missing links”. Samtidigt lämnades ett färdigt förslag till reviderad TEN-T-förordning, som kommer medföra grundläggande förbättringar för utvecklingen av det transeuropeiska transportnätet. Vi ser att EU efter Glasgow-mötet i höstas nu leder vägen globalt genom ett ambitiöst åtgärdspaket för effektiv och miljövänlig mobilitet som ska bidra till att klara EU:s klimatmål, inkluderande fördubbling av resandet med höghastighetståg fram till 2030 och tredubbling till 2050. Det är inget mindre än en storsatsning på Europas järnvägar som medlemsstaterna förväntas bidra till genom att ta EU:s finansiella muskler i anspråk.

Vi ser fram emot att Sverige tar ett tydligare grepp för att få finansiell återbäring från EU. Vi har under många år lyft behovet av att den svenska infrastrukturpolitiken måste blicka mer över landets gränser, i synnerhet söderut. Redan 2028 öppnar Fehmarn Bält-förbindelsen. Och den nyligen presenterade infrastrukturplanen kan dessvärre inte sägas adressera kommande transportflöden på ett adekvat sätt. Var finns analysen av de framtida gränsöverskridande transportflödena och de åtgärder i den svenska infrastrukturutvecklingen som svarar upp mot behoven som drivs av EU:s målbild och de redan planerade förbättrade förutsättningarna för tågtransporter till och från kontinenten? Vi talar här om behov som accentueras av de inhemska transporter som genereras av de tunga industriinvesteringarna framför allt i norra Sverige. Kanske ger valåret 2022 svar!

Vi hoppas att vi alla får en fridfull jul där smittspridningen inte ökar så att vi alla kan resa och umgås med nära och kära. God jul och gott nytt år! Vi ses igen i mitten på januari.

P.S. Missa inte remisseminariet om nationell plan och utvecklingen av järnvägen på onsdag den 22 december.