Maiorana intar GD-posten!

Roberto Maiorana blir ny generaldirektör för Trafikverket från den 1 mars 2022. Det är ett välkommet besked, både att en ny generaldirektör äntligen utsetts och att det blev Roberto. I sin nuvarande roll – som chef för trafikplanering – har Roberto lett Trafikverkets samverkan med Tågföretagen och andra aktörer för att stärka järnvägens totala leverans i ett såväl ålderstiget som alltför begränsat järnvägssystem. Denna effektiva samverkan har varit en förutsättning för att systemet som helhet levererar allt bättre resultat i form av kapacitet och punktlighet. Stort grattis Roberto – vi ser fram emot att fortsätta den goda dialogen med dig i din nya roll!

Mer om Trafikverket. Enligt ett föreläggande från Transportstyrelsen måste Trafikverkets banavgifter för godstrafik justeras så att de följer kraven i järnvägslagen. Transportstyrelsen anser att Trafikverket inte kan inte befrias från kravet att ta ut avgifter för utnyttjande av järnvägsinfrastruktur motsvarande full marginalkostnad, som föreskrivs av EU-direktiv. Myndigheten kräver att ökningen ska införas senast till 2025. I klartext handlar föreläggandet om att Transportstyrelsen anser att anpassningen av banavgifterna ska ske snabbare än Trafikverkets nuvarande plan, som innebär anpassning till 2028. En nyckelformulering i myndighetsföreläggandet är dock att järnvägslagen ger olika möjligheter att kompensera vissa typer av trafik, till exempel genom miljökompensation för godstrafik. Slutsatsen är att om miljökompensationen används smart av regeringen så kan ”problemet” med ökande banavgifter som en följd av EU:s reglering elimineras. För varje krona som banavgifterna ökar kan en krona betalas åter i form av miljökompensation.

Veckans media innehåller nya bevis på järnvägens ökande popularitet och tillväxt. Vi länkar också till ett par remisseminarium där Trafikverkets förslag till nationell infrastrukturplan 2022–2033 diskuteras. Vi noterade även att Timbros tidskrift Smedjan staplade alla argument för att de samhällsekonomiska kalkylmodellerna levererar sanningar. Tågföretagen håller inte med utan anser tvärtom att dessa modeller är bristfälliga. Den engagerade läsaren erinras om att till temat kalkylmodeller har problematiserats återkommande, inte minst inom riksdagens väggar 2015 och 2018, samt kommenterats av Tågföretagen i följande debattinlägg: Beslut om stambanorna måste bygga på rättvisande kalkyler, Replik: De samhällsekonomiska kalkylerna måste göras om och Forskarna polariserar debatten med tvärsäkra påståenden om nya stambanor.

Tågföretagen är slutfasen av arbetet med remissvaret till Trafikverkets förslag till nationell infrastrukturplan 2022-2033. Vill du läsa den senaste versionen av remissvaret hittar du det på tagforetagen.se.

Trevlig helg!