Under söndagens partiledardebatt var ekonomi ett av huvudämnena där arbetslöshet, konjunkturläget samt skatter och bidrag var i fokus. Det som inte nämndes var vad som långsiktigt krävs för att få ordning på ekonomin och, i slutändan, välfärden. Som exempelvis järnvägens betydelse för Sveriges industri och därmed Sveriges ekonomi och, i förlängningen, Sveriges välfärd.
Regeringen har nu presenterat sin nya infrastrukturplan. Det är positivt att finansministern belyser infrastrukturens betydelse för Sveriges tillväxt och konkurrenskraft, något som vi har påtalat länge. När järnvägen inte levererar i tillräcklig utsträckning påverkas samhällsekonomin. Redan nu riskerar investeringar på omkring 35 miljarder kronor och upp till 400 000 industrijobb att påverkas.
På trettio år har trafiken på den svenska järnvägen ökat med 65 procent utan att järnvägsnätet har underhållits eller byggts ut. Det talas mycket om underhållsskulden och med Trafikverkets nuvarande inriktning kommer endast 10 procent av underhållsskulden att återtas de närmsta tolv åren. Det innebär fortsatt stora utmaningar på järnvägen och för tågoperatörerna,
Det geopolitiska läget i världen har inte varit så här prekärt sedan andra världskriget, vilket också reflekteras i politiska satsningar på beredskap såväl internationellt som nationellt. I hela Europa har man dragit slutsatsen att en ökad militär försvarsförmåga kräver en motsvarande satsning på infrastrukturen, vilket vi bland annat kan se i EU:s Military Mobility Package.
Tågföretagen har deltagit på Försvarsdepartementet kring EU-kommissionens förslag om stärkt militär rörlighet, Military Mobility Package. Järnvägen är avgörande för både ett hållbart transportsystem och Europas säkerhet. Trafikanalys senaste rapport om transportsektorns samhällsekonomiska kostnader för 2025 visar att skillnader i kostnadsansvar mellan trafikslagen i vissa avseenden har ökat.
Det är tydligt att vikten av transporter, framförallt på järnväg, kommer att spela – och spelar – en viktig roll i Sveriges totalförsvar och beredskapsarbete. MCF konstaterade att svenska företags motståndskraft utgör grunden för Sveriges motståndskraft.
I mars 2025 tog Tågföretagen, tillsammans med Innovationsföretagen och Almega, ett förslag om Myndighet X. Regeringens utredning om ett nytt statligt projektbolag är ett steg åt rätt håll. För att kommande urval av järnvägsprojekt också ska ge största möjliga nytta kräver att urval av projekt sker utifrån konkreta fakta och faktiska behov. Det skriver vi och Almega om i en debattartikel i DI.
Myndigheten för yrkeshögskolans, MYH, beslut om Nationell yrkesutbildning, NY, som kom i veckan är därför mycket positivt. Flera viktiga utbildningar inom järnvägssektorn blev beviljade, bland annat två nya utbildningar till tågmekaniker. Det innebär 110 nya utbildningsplatser de närmaste åren. I januari beviljade MYH också fler utbildningsplatser till tågtekniker inom yrkeshögskolan.
”För näringslivet kommer alltmer gods gå på räls, och därför är det ett allvarligt läge att vi släpar efter i investeringar… jag pratar spår och kontaktledningar”. Det säger Jacob Wallenberg i en intervju. Han menar också att planerandet av infrastrukturprojekt måste ha större långsiktighet än enbart fyra år i taget. Nytt förslag om statligt stöd för att stärka mobiltäckningen på järnvägen.
I den riktade kritiken gentemot nationell plan har fokus i debatten legat på enskilda sträckor och dess betydelse för specifik kommun eller region. Det som ofta inte sägs är att många sträckor har en direkt inverkan på hela flödet i järnvägssystemet. Sammanhängande och robusta järnvägsstråk är viktiga i syfte att stärka industrins konkurrenskraft, möjliggöra arbetspendling och stärka AB Sverige.
I veckan närvarade Tågföretagen på Stora Infradagen. Alla var – oavsett partifärg – rörande överens: det behövs mer underhåll, bättre upphandlingar och bättre underhåll samt långsiktighet. Statsministern sa i sin digitala intervju att infrastruktur är en av de tre viktigaste fundamenten för politiken. Det är mycket bra, men utmaningarna består och det är hög tid för handling!
Inledningen på året har onekligen haft en rivstart. Dessvärre inte på ett sätt man hade önskat. Det geopoliska läget i omvärlden har försämrats och vi börjar, om utvecklingen fortsätter, sakteliga närma oss en ny världsordning. På Folk & Försvar konstaterades att Sverige inte längre kan ta sin trygghet för given. Totalförsvaret måste stärkas brett. Vi springer fortare men i samma gamla processer.
År 2025 gjorde det än tydligare att järnvägen är en samhällsbärande funktion– men också att branschens systemutmaningar kräver snabbare och mer samordnade beslut. Genom aktiviteter i form av dialoger, evenemang, rapporter och artiklar har Tågföretagen samlat bransch och beslutsfattare kring järnvägens utmaningar och möjligheter.
Året i korthet:
Antal rapportsidor vi har läst: fler än någo
I veckan uppmärksammande Svenska Dagbladet de utmaningar som uppstår för den svenska industrin med anledning av de brister som finns på järnvägen idag. I artikeln nämns konsekvenserna av urspårningen på Malmbanan för två år sedan och utmaningar med kontinuerliga stopp och förseningar. Järnvägen är vital för att kunna frakta den volym och tyngd som industrin behöver transportera.
I veckan var det ett riksdagsseminarium om alternativ finansiering med exempel från våra nordiska grannländer. Danska modellen innebär att staten äger ett projektbolag, som koncentrerar fokus till separata bolag som finansierar projekt. Den norska och finska modellen är ett mer traditionellt där konsortier upphandlas och ansvarar för helheten men återlämnar projekten till staten efter 20-30 år.
Från branschens sida har vi gemensamt lyft fram två viktiga frågor. Den första är att det gränsöverskridande perspektivet ska råda, det vill säga att strategisk nationell vägledning inte ska få alltför stort inflytande över kapacitetstilldelningsprocessen. Den andra är att övergångsreglerna för avvecklingen av Godskorridorsförordningen måste synkas med Kapacitetsförordningens införande.
För industrin, och framför allt basindustrin, är järnvägen vital för att kunna frakta stora volymer tungt gods. Men bristande kapacitet, avsaknad av effektivt underhåll på spåren och höjda avgifter (framför allt banavgifter) har försämrat konkurrenskraften för industrin. Ny rapport med förslag på hur vi kan utnyttja järnvägens potential.
Den 26 november klockan 10.00-16.30 är det dags för årets Järnvägsdag. Det finns platser vikta för media som vill delta hela eller delar av dagen.
Grundproblemet inom järnvägen – och i förlängningen AB Sverige – är avsaknaden av ett mål och en vision för Sveriges infrastruktur. Detta avspeglas i sin tur i den nationella infrastrukturplanen, som handlar mer om att ”lappa och laga” befintlig infrastruktur på ett sätt som man alltid har gjort snarare än att tänka innovativt, konstruktivt och långsiktigt.
Regeringen har nyligen gett Trafikverket i uppdrag att se över systemet med kvalitetsavgifter vid tågförseningar. Effekten av dessa kvalitetsavgifter har dock varit begränsad. I vårt remissvar till Transportstyrelsen om de föreslagna avgiftsförändringarna för 2026kvarstår en betydande ekonomisk belastning på järnvägssektorn trots att färre avgifter höjs jämfört med tidigare år.
