Sveriges tillväxt kräver investeringar i järnvägen

På söndag avslutas valrörelsen och svenska folket kommer att avgöra vilka partier som kommer att styra landet de kommande fyra åren. Utöver politisk pajkastning och hårdare retorik har vi under de senaste månaderna upprepande hört hur partierna ska få bukt med arbetslösheten, stärka välfärden, öka tryggheten, stärka försvaret samt öka Sveriges tillväxt och konkurrenskraft. Gott så men det som saknas är i grunden en politisk vision – vilket samhälle vill man se och vad krävs för att möjliggöra visionen?

En tillförlitlig och robust järnväg leder till mer tillväxt, starkare konkurrenskraft och är central för landets kompetensförsörjning samt binder ihop arbetsmarknadsregioner. Något som är avgörande om Sverige fortsatt ska finansiera välfärden och öka tryggheten. Detta är något som Tågföretagen, via Omtag Svensk Järnväg, har påvisat i ett flertal rapporter med vittnesmål från bland annat industrin. För en ekonomi där varuexporten står för en tredjedel av BNP och där 75 procent av varuexporten går till Europa är järnvägen central. Men en robust järnväg kräver långsiktighet och sammanhållenhet.

Järnvägen är ett sammanhängande system där enskilda åtgärder på ett järnvägsstråk generar en begränsad effekt om inte fler åtgärder genomförs parallellt på samma stråk. Detta i samband med långa ledtider om upp till två decennier kräver ett rejält politiskt omtag. Det kräver en nationell infrastrukturplanering som är tydlig och med en långsiktig strategisk riktning.

Det behövs en långsiktig nationell strategi för järnvägen med tydliga mål för ökad kapacitet, förbättrad punktlighet, robusthet och konkurrenskraft. Detta kan ske genom att låta bland annat låta politiken sätta långsiktiga och konkreta mål för järnvägen i den nationella infrastrukturplaneringen och låta Trafikverket realisera målen på ett kostnadseffektivt sätt. Det är vad Tågföretagen föreslår i Omtag Svensk Järnväg nya rapport ”Nationell plan på ett nytt sätt” som släpptes i veckan. Den innehåller förslag som att bland annat integrera näringslivets och totalförsvarets behov i planeringen.

Utöver detta behöver politiken:

• Prioritera investeringar i Sveriges viktigaste gods- och persontransportstråk.
• Accelerera planerings- och genomförandeprocesserna för kapacitetshöjande järnvägsinvesteringar.
• Införa nationella program i syfte att åtgärda flaskhalsar, öka kapaciteten och stärka redundansen i järnvägssystemet.
• Öka takten i återtagandet av järnvägens underhållsskuld och effektivisera underhållet genom modern teknik, smartare upphandlingar och stärkt kompetensförsörjning.
• Sätt tydliga mål för bättre punktlighet, kortare restider och högre tillförlitlighet för både gods- och persontrafik.

Krav på cybersäkerhetsarbete från 1 oktober

De nationella föreskrifterna om säkerhetsåtgärder, ledningens utbildning, säkerhetsrevisioner och säkerhetsskanningar har nu trätt i kraft. För berörda järnvägsföretag innebär detta att fokus flyttas från förberedelser till faktisk efterlevnad. Företagen ska kunna visa att de bedriver ett riskbaserat och dokumenterat cybersäkerhetsarbete som omfattar både verksamhet, teknik och leverantörskedjor. Läs mer om cybersäkerhetslagen och järnvägen