Finns ESBL-bildande E. coli i livsmedel?

Antibiotikaresistens är en viktig samhällsfråga där vi har ett gemensamt intresse att förhindra den fortsatta resistensutvecklingen globalt sett för att även fortsättningsvis kunna bota olika infektionssjukdomar och erbjuda avancerade medicinska behandlingar. Vilka kopplingar finns till våra livsmedel? Folkhälsomyndigheten, Livsmedelsverket och Statens veterinärmedicinska anstalt släppte i november 2014 rapporten ’ESBL-bildande E.coli i vår omgivning – livsmedel som spridningsväg till människa’.

ESBL (Extended Spectrum Beta-Lactamase) är ett enzym som har förmågan att bryta ner betalaktam som är en viktig komponent i många antibiotikapreparat. Bakterier som har förmågan att bilda detta enzym blir resistenta mot de traditionella penicillinerna och de flesta cefalosporinerna. Generna för enzymbildningsförmågan finns vanligtvis i bakteriernas plasmider vilket gör att förmågan att bilda enzymet kan överföras mellan olika släkten av tarmbakterier. Det finns ett tydligt samband mellan hög antibiotikaanvändning och spridning av resistens av ESBL-bildande bakterier. I Sverige är ESBL-bildande Enterobacteriaceae (inklusive E. coli) anmälningspliktigt, och den vanligaste anmälda resistensen 2013.

Syftet med myndigheternas studie var att öka kunskapen kring livsmedels betydelse som spridningsväg av ESBL-bildande E. coli till människa och få ett bättre underlag för riskvärdering. Man samlade in prover från livsmedel, livsmedelsproducerande djur, sjuka och friska människor, vår omgivningsmiljö och från avloppsvatten. Samtliga prover i studien togs i Sverige och en viktig faktor var att undersöka om de antibiotikaresistenta bakterier som återfanns i olika provtyper var av samma slag då det kan visa på spridning av bakterier mellan de olika miljöerna.

Resultatet från studien visar att det finns ESBL-bildande bakterier i svenska livsmedel men i mycket varierande grad mellan olika livsmedelsgrupper. Merparten av de positiva proverna kom från kycklingkött, ungefär hälften av proverna från svenskt kycklingkött, 23-61 % av kycklingkött från EU (varierande mellan olika länder) och 95 % av kycklingköttet från tredjeland. Några enstaka prover av nöt- och griskött från EU var positiva för ESBL-bildande E. coli. Ett par prover av bladgrönsaker (ruccola) från EU var också positiva för ESBL. Provantalet för fisk och skaldjur var mycket lågt, och där återfanns endast ett positivt prov.

Hos de svenska livsmedelsproducerande djuren var det främst slaktkycklingar som bar på ESBL-bildande E.coli där hela 32 % var positiva. Inom svensk fågelnäring har man en tradition av låg antibiotikaanvändning och det kan därför tyckas förvånande att så hög andel av kycklingarna ändå bar på resistens. Man är överens om att resistensen sannolikt överförts till kycklingbesättningarna via importerade avelsdjur som spridit resistensen vidare.

De ESBL-bildande E. coli som återfanns hos friska och sjuka människor i studien var till största del av annat slag än de som återfanns i livsmedel. Detta visar att livsmedel sannolikt inte är en central spridningsväg av ESBL-bildande bakterier till människor. Ungefär 5 % av den friska befolkningen i Sverige bar på denna typ av bakterier, och risken för att bli bärare ökar av utlandsresor.

Viktigt att ha i åtanke är att resultatet från studien visar på en ögonblicksbild, och att resistensläget kan förändras mycket snabbt. Mer forskning behövs definitivt inom området. Idag är inte antibiotikaresistens primärt en livsmedelssäkerhetsfråga utan rör många områden där global hälsa, arbetsmiljö och djurskydd är minst lika viktiga.

För livsmedelsindustrin och storhushåll är det, precis som när det gäller att minska risken för att drabbas av traditionella patogena bakterier, viktigt att utöva god hygien vid livsmedelshantering och värmebehandla rått kött ordentligt. Även de resistenta bakterierna dör vid upphettning.